Detta är ett klassiskt Barnum-påstående, troligen efter den legendariske cirkusmannen P T Barnum; mästare på psykologisk manipulation. Astrologi, spådomar och seanser bygger alla på sådana här påståenden; teser som är så allmängiltiga att de känns som personliga sanningar för många människor. Du har en tendens att vara alltför självkritisk är en annan. Du är en kreativ person men har ännu inte uppfyllt din fulla potential är också fin, för gillar vi inte alla att se oss själva som kreeeativa?
När jag skrev min rysare Styggelsen var det roligaste att göra research om just sånt här. Jag gick t o m i träning hos europas enda professor i parapsykologi och testade själv att uppträda som illusionist och tankeläsare.
Detta om detta. Tillbaka till 'du drömmer om att skriva en bok'.
Varför är detta en så stark dröm hos så många? Handlar det om en längtan efter odödlighet? Verkar det mysigt på nåt vis? Ära och status? Ett klassiskt kvinnoyrke som går skapligt att kombinera med en föräldraroll? Eller är det som sköna deckarförfattaren Peter James säger; "Folk tror att man får in en fot i showbiz genom att bli författare - utan att man behöver se bra ut i hotpants!"
Jag delar gärna med mig av min lilla nya subjektiva kunskap här. Goda råd ska man sprida. Frågan är, vill du veta? Vill du ha min nakna sanning och tipsen som hjälpte mig få ut den där jäkla boken? Säg till i så fall. Kör på med konkreta frågor om du vill, hur dumma som helst. Shoot. Blyga barn får inget.
En grej bara: Håll i hatten. För jag daltar inte.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
3 kommentarer:
Har du gått skrivarkurs?i så fall vilken?
Hur hittar man tiden när man har familj och jobb?
När och hur mycket pengar får man?
Blev du refuserad eller "gich det" på första försöket?
Mvh Carolin
Sen jag började blogga,januari 2008, så har jag upptäckt hur roligt det är att skriva, och att jag faktiskt kan. Det handlar ju inte om nån roman, utan mera om ett tidsdokument.
Hur upptäckte du din skrivarlust?
Hur tog du den vidare?
När BLEV det en bok? alltså tänkte du; -Nu ska jag minsann skriva en bok! eller började det smyga sig på?
/Tacksam för svar!
Hälsningar från en småbarnsmamma med svår bloggfeber.
Jajemen, jag vill veta. Hur länge gick du med din idé innan du tog tag i den? Hur gjorde du aktivt för att börja skriva? Hur gjorde du för att inte tappa sugen/tron på dig själv och att du kan fylla alla sidor med intressant text? Hur gjorde du för att hålla motivationen uppe genom skrivprocessen?
På en helt annan bog måste jag säga att min skrivardröm alltid har funnits hos mig. Jag har alltid älskat att uttrycka mig med text. Om jag har haft något viktigt att säga har jag gärna skrivit ett brev, jag har skrivit dikter och små historier. Men det som verkligen fick mig att tro på att jag kanske har något att berätta var när vi skulle skriva en novell i sjuan. Det hade vi aldrig gjort förut. Jag hade en idé (en makaber sådan - som vanligt) och det kändes som om orden bara flöt ut ur pennan. Det kändes knappt som om jag styrde det som kom ut. En helt fantastiskt känsla och jag tror fortfarande att det är den jag letar efter...men nu har jag börjat tvivla för mycket, analysera för mycket så kreativiteten blir lite innestängd.
När jag mår bra så skriver jag och när jag mår dåligt skriver jag för att må bra!
(Puh, det här är den längsta kommentar jag någonsin gjort)
Skicka en kommentar