onsdagen den 21:e maj 2008

En skrivarkurs i ett enda blogginlägg.

Linda U var hygglo-schyssto och svarade på mina frågor i efterskott för jag missade hennes författarchatt.

Hennes svar (under rubriken Skrivtips) är fanimej det matnyttiagte jag läst om romaaanskrivande i år.

Tack Linda!

Så sätt sprutt och skriiiv nu vänner. Belinda har rätt, det är ett gött (kvinno)yrke. Om man överlever svältåren.

8 kommentarer:

Anonym sa...

Grymmebra tips, hennes mantra vill jag rista in i armen som ett litet emobarn.

/Tutt

Amanda sa...

Rista och gråååååt
Rista och gråååååt

Lyxångest
Lyxångest

Vill ha bort min mödis med en kille med GITARRRR!

(Out-of-touch med dagens tånnåringar och deras probläääm? Jag?
Jajamän. OCH TACK FÖR DET.)

Ina sa...

Ååååhh... Den som ändå hade tillräckligt bra fantasi, inlevelse och vahettere determination, att lyckas klämma ur sig en romaaaaaan. Jag har drömt om det sen jag var yggepygge, men jag har insett mina begränsningar och nöjer mig med att beundra er som KAN! :-)

Amanda sa...

Det är ju modigt att inse sina begränsningar Ina. Med en så fantastisk kreativitet som du har så måste det ju ut på nåt sätt så det är nog naturligt att man flirtar med skrivandet.

Men nåt jag inte fattar med den universella skrivardrömmen (och förlåt arrogansen - tänker inte på nån speciell!) är varför folk som aldrig har haft passion & intresse språk, litteratur och ord, aldrig vunnit eller ens deltagit i skrivartävlingar, aldrig publicerat insändare, aldrig skrivit som hobby, aldrig sökt sig till ett språk- eller bokyrke - hur de kan nära helt seriösa skrivarambitioner, t o m skrävla öppet om det. Då tror ju inte jag att det handlar om själva skrivandet/historieberättandet utan nån dunkel dröm om kändisskap. Lite som om jag skulle lalla om att jag vill vara med i melodifestivalen.
Jaha liksom, kan du sjunga, skriver du musik, har du ens varit på audition i ditt liv? "Nääää men detta är min DRÖM. En vacker dag SKA JAG."

Ina sa...

Amanda: Jag håller med.
Sådant är obegripligt emellanåt. Att ge ut en bok är så statusbetingat på något sätt att många strävar efter det bara för sakens skull. De tror att bara de tar sig tid att sätta sig ner och skriva något så blir det det bästa världen har läst i mannaminne.

Jag tvivlar på att det är "så lätt".

Amanda sa...

Jo visst. Men alla "kan" ju skriva på samma sätt som alla "kan" laga mat (iaf bre en macka) så jag fattar ju om det är mer lockande att tro att man skulle kunna skriva en romaaan på ren envishet (än att man tex skulle kunna bli modell eller skådespelare).

Sen är det ju en underbar hobby att skriva, även om man inte har det kommersiella "det" som gör att man kan sälja sina alster. Många skriver ju jättefint och privat om svåra barndomsförhållanden, livskriser & skilsmässor eftersom det kanske är det största den individen upplevt och det är en historia man vill utforska själv. Men förlagen ser massor, massor av sånt tyvärr. En brittisk toppagent sa att han & förlagen är urtrötta på allt personligt/vardagligt, det de vill se är nåt mer ambitiöst, gärna med historisk förankring, som målar med stora penslar. Nåt med mysterier, hemligheter, flera generationer, stora känslor, stora teman. "Jamen då ska du läsa Stöggelsen hörrö" sa jag. "Okej om du skriver om den på engelska" sa han.
Ja tjenare.

Linda Unnhem sa...

Är glad att du uppskattade tipsen! :-)

Amanda sa...

Det var vi flera som gjorde Linda.

Det är fascinerande att få veta om andras supertips.