Jag är hooked på Pernilla Ws Mama-blogg. Gillade ju henne lite när jag var liten, hon var så tuff och söt och aspiraaational på nåt vis.Jag hänger vid varje ord på bloggen, vid varje dubbelt utropstecken.
Pernilla Ws blogg är vad Deckarmamman var i sin linda. Oumbärlig och outhärdlig på samma gång. Det är som absinth, som en livsfarlig lockande mix som kan driva en i fördärvet.
Tycker hon skriver imponerande långt men rakt-på-sak och bra för att knappt ha gått ut grundskolan.
Och lägger ner enorm tid och ambition på bloggen; på att få till bilderna och utbilda oss läsare om shopping och kläder och shopping och sånt.
Själv jagar jag alltid igenom bloggen med febrig hets efter små mystiska glimtar av Pernillas motsägelsefulla mamma. Denna vassa skådis som draperar sig själv i yokel/sekt-kläder och borde patentera sin drivhusmetod för att avla fram showbiz-barn och -barnbarn.
Men nu är jag är chockad. Pernilla har tydligen sin skosamling helt naken på en hylla i sin walk-in-wardrobe! Man ska ju ha dem i ogenomskinliga (ljuset!) boxar (dammet!) med polaroidbild - eller ännu hellre fräck liten teckning av skon - på utsidan.

5 kommentarer:
Nej det missade jag. Vad spelade hon för musik?
Prince? (hon var tydligen mkt inspirerad av honom i tonåren och det tycker jag ger hene lite skön lantlolla-kudos)
Fast jag blir ju fascinerad för det FINNS väl ett innehåll där - som hon inte vill ska synas?
Det är ju inte vad folk säger, det är vad dom inte säger...
Du slar huvudet pa spiken, Pernillas blogg ar outhardlig och oumbarlig pa samma gang. Hon ar en sadan otroligt perfekt liten manniska, men sa mycket yta och sa lite innehall liksom. Lyssnade du pa hennes sommarprat fran forra aret? Trollbindande men helt platt. Mycket fascinerande.
Har ar en lank till latlistan http://www.sr.se/cgi-bin/P1/program/artikel.asp?ProgramID=2071&Artikel=1422812 om du letar litegrann pa sidan sa kan du ga in och lyssna pa sommarpratet ocksa.
Jora, tror att det finns innehall, det sken ju om inte annat igenom i det lilla debaclet med Natascha Peyre. Mycket befriande att se att hon har ett annat kanslolage an det rosaskimrande, glittriga, bubbliga och overpositiva.
(Ps: Om du undrar varfor jag tagit bort kommentarer och lagt ut dem igen sa handlar det om en sida av mig som de redan kanner till, sprakpolisen. Jag far angest nar jag upptacker att jag skrivit for fort och det blivit somamar ist for sommar etc. Blev dock lite smatt fascinerad av att jag skrivit rosachimrande i satllet for skimrande, som om nagon tagit over mina fingrar och mitt tangentbord)
Skicka en kommentar