torsdagen den 23:e oktober 2008

Fulhösten

är redan här.
Det gick fort.
I lite drygt två veckor var det vackert och sprakande. Men nu är nästan alla löv borta och det börjar se bart och ruggigt ut.

Jag vill inte gå ut.
Jag vill inte ens öppna kylskåpet. Kallt!
Jaja. Det är väl bara att slå tillbaka med blockljus och varm oboy.

4 kommentarer:

arild sa...

Ja, så har jag läst din romaaan, under några kvällar i taskig belysning under tiden min son somnar. Den var BRA! En klassisk skräckis, tycker jag, med begränsad erfarenhet av sådana.
Till skillnad från en annan tyckare så föredrar jag den senare delen, mest för att den första delen var så jävla vidrig! Och då är väl det ett bra betyg. Du har en imponerande fantasi (för det är väl fantasier? eh?)
Att läsa din version av Jack the Ripper kan väl bara bli... magstark.
Ibland är Sverige bättre; just nu lyser solen på blodlönnar som skriker rött utanför mitt fönster, men blåsten har snart klätt av träden in på bara grenen.
Kanelte. Chai-te.

Amanda sa...

Tack Arild det var roligt.

Jaaaa det är bara fantasier såklart! Men "lapptäcket" är inspirerat av verkliga personer och händelser och trick som jag sett och hört talas om.

Alltså, jag tänker ju inte göra en ny version av Jack the Ripper men nog kommer Jacks skugga att vila över berättelsen lite grann.

Marie sa...

Jag var bara tvungen att länka till detta underbara uttryck i min blogg...

Amanda sa...

Kul. Hej Marie!