Ärligt talat.
Den som lyssnar och tittar på detta och inte blir småfnissig och bubblig och känner att livet är rätt underbart ändå - den personen måste vara lite död inuti.
Jag älskar att något kan vara så taffligt (han, hans sångröst, videon) och så genialiskt (det oemotståndliga soundet/musikproduktionen) på samma gång.
Ja man blir nästan filosofisk.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
4 kommentarer:
Jag tycker att den är hoppfull. Den får mig att tro att vem som helst, t.o.m jag, skulle kunna göra karriär inom musikbranschen.
Hehe
Det ljuva livet - håret - och axelvaddarna. Ahh. Skön dos åttiotal.
Och vad passar inte bättre än att få en ordverr som stavas;
'eighies'
Va sägeru om den? Fattas ju bara ett litet t, och det är ju jag det.
Man skulle kunna dubba denna video med Robban Brobergs "Tjejer"! Den passar perfekt för det. Åttiotal, ja, herregud, jag hade löstagbara axelvaddar som jag flyttade runt i mina blusar *ryyyys*
Men han dansar ju bra! ---INTE--- Haha!
Skicka en kommentar