onsdag 8 juli 2009

Amanda har en bok inom sig.


Nu blir jag en sån där jobbig jävel som lallar om att dom skriiiver i stället för att bara hålla mun och SKRIVA.
Jag försöker avsluta min andra roman om Maja Grå.
Det är därför jag har internet-förbud i juli (som jag bryter hela tiden för jag är så BUSIG) - men jag försöker avstå för det är alldeles för lätt att prokrastinera och fladdra runt på nätet och låtsas att man gör resööörsch fast man egentligen lusläser bloggar man inte ens gillar och dumshoppar nån typ av kaftan som inte ens var snygg på fotomodellen. Och självföraktet når nya astronomiska höjder.

Varannan dag älskar jag den nya boken och varannan dag är jag redo att dräpa mig själv för att den är så åbäkig och KRÄVER så mycket av mig. Allt måste klinga SANT på nåt sätt, även de
mest osannolika scenaion. Det låter paradoxalt och det är det också. Så mycket att SÄTTA SIG IN i. Fast det är skönt också. Jag har haft dåligt samvete för Maja. Hon har suttit instängd när jag har fiffat med barnböcker och legat och fött och lärt känna pojken och föräldralivet. Hon måste få komma igång med sitt liv nu. Vet ej om det blir nåt publicerbart, läsbart, njutbart. Men jag måste försöka.

En skön grej är dock att ju mer fläpp jag låter mig bli desto bättre blir texten. Ja förlåt, det är en sån där pajjig författarklyscha om den excentriska mad woman in the attic med sin skrivmaskin, men för mig stämmer det. Fläppa inspirationsobjekt är viktigt och dessa blommer (som Jugge skulle sagt) är ett sådant. Det finns inte en enda pion i boken, och inga rosor heller. Det är en höstbok. Men det bara ÄR nåt med de där färgerna och puffigheten och kronbladen, speciellt efter några dagar när dom börjar gulna och skrumpna och egentligen bara blir ännu vackrare för det. Som gammal spets. Essensen av de där kronbladen. Jag måste åt den essensen.

9 kommentarer:

suziluz sa...

Å, jag tycker du är rätt ljuvlig när du skriver så här, jag. Känns liksom lite bättre för MIIIIG. Att inte bara jag är en slappis utan att RIKTIGA författare också är det. Och sen går proppen ur och alltihopa bara rinner på, var det någon som uppmuntrade mig med för ett tag sen, vill jag minnas. ;)

Jessica sa...

och det bara flödar om orden, direkt ur lixsom - gillar också när du skriver så där DIREKT och mitt upp i en process - det märks så väl och det är så äkta amandavara

Tre stycken sa...

Åhhh, va roligt! Säker på att det kommer att bli alldeles strålande! Varför skulle inte andra bli bättre än första, liksom?

Men "fläpp"?!

Kramkram,

30-nånting sa...

Jag tror på "fläppheten" haha. Och passa på att vara "fläpp" när du har något kreeeativt att skylla på. Jag längat väldigt efter din nya bok.

sonja sa...

Haha. Ja Jugge förgyller varje dag på Fejan ska jag säga.

Marie sa...

Jag älskar att du skriver en ny bok! Och att du delger oss dina olater - får väl vara ok då att du inte bloggar så mycket för en god saks skull. Kämpa på med fröken Grå:)

Yvonne sa...

Jag fattar bara FLÄPP, PION och ESSENS...men det kanske räcker. Väntar med spänning på Maja Grå.
Hej och hå, Maja Grå...eller nåt.
Kram!

En Lisa sa...

Det blir hur bra som helst.

Ina sa...

Åh, åh, åh, åh. Känn ingen press, men jag längtar efter att få läsa mer om Maja!

Och jag önskar att jag också hade en historia som ville ut och som jag kunde försöka skriva ner. Allt jag tänker på känns bara banalt och löjligt och så skiter jag i det innan jag ens försöker. Trots att jag har den där magkänslan som säger mig att jag verkligen, verkligen vill och borde försöka nå ut. Men så tänker jag att jag nog bara är en av de där "Mycket snack och lite verkstad" som bara drömmer om an skriva en romaaaan (eller göra en film, eller vad fan som helst som vrider om lite), men som aldrig får fingrarna ur. Bara häver ur mig skräp och fyller ut cyberspace som alla andra.

Tur att det finns andra som verkligen får saker gjort och kan vara lite goda föredömen. :-)