tisdag 8 september 2009

Hösten är min.

Vår och sommar kan dra åt helvete.
Jag menar det.
Vår och sommar är pur ångest och förväntningar uppsvällda som vattenlik.
Det blir aldrig som på bilderna. Aldrig som i fantasin.
Pollen, bös, knoppar som brister, insekter som vill skada, klibb, solsveda, leda, ingen blåst, för mycket blåst, rötmånad, svettnätter och inte en jävel får man tag på.
Bara åskskurarna är okej.
Åskskurarna gillar jag.

Men hösten, ååå, hösten. Klyschorna är sanna, verkligheten överträffar dikten.
Fräsch luft och fräscha ritblock och fräscha tankar. Jag är snyggare på hösten. Alla är snyggare på hösten. Projekten blir bättre. Dygnet har fler timmar. Allt smakar godare. Ljuset är skonsamt och förlåtande. Man får leva i stiliga stövlar och tjocka strumpebyxor och kjol och basker. Och "träna får vila", som min käre Jan, aka Vaktis, aka Paul Newman (tycker Terése) säger.

Saker går visserligen fortfarande åt helvete på hösten, men då har jag mariginaler. Tolerans. Frid från väderhets och grillhets och sladdriga skrynkliga satans sommarkläder. Halleluja. Låt stormarna riva fram. Jag vet var min fina halsduk är.

3 kommentarer:

TUTT sa...

I love you. Och jag älskar också hösten. Du har så rätt. ALLT är snyggare. Och man får ha mycket stickat, det gillar jag. Tröjorna, mössorna, vantarna, ponchos, benvärmare, raggsockar.

Är det nån som sett en stickad bikini?

Yvonne sa...

"Nu blåser storm därute, och stänger sommarns dörr. Nu blir kvällarna kyliga och sena..." Tove Janssons visa går inte av för hackor. Och du har NÄSTAN övertalat mig att gilla hösten. Färgerna är gudomliga. Men sen...kommer kylan och snögloppet
:(

Amanda sa...

Tutt JA mamma hade en stickad bikini. Innan jag föddes. Eller så var den virkad. How practical. Not.

Yvonne, "Men sen...kommer kylan och snögloppet" - Jo, ja, i Sverige ja...