tisdag 8 september 2009

Jag ljuger också på bloggen.

Ljug ljug ljug.

Det tycker E i alla fall
(inte jag).

Han tycker att jag ger intryck av att F är en gladare bebis än vad han är. Eftersom jag mest lägger ut söta lyckliga bilder på pojken.
Men jag menar: Vem vill se ett Gråtande Barn? En krutdurk full av milky poo? Va? Vaa?

6 kommentarer:

formlek sa...

Tänker att många bloggar handlar om att "regissera" sina liv utåt. Och det är ju du väldigt bra på! Det är alltid en liten spänning hos dig - vad ska hon skriva NU då? Jag skulle vara sjukt nyfiken på att ta reda på antalet beskökare om jag vore du! (och nu ska jag sluta att vara så "ärlig" utan att ljuga på min blogg- för måste vara skittrist!)

Anna sa...

Jag borde bli bättre på att ljuga, ha.

Amanda sa...

Jomen visst är det så att man regisserar sig. Eller i alla fall är väldigt selektiv. Har lite lekstuga. Väljer sina krig. Lägger inte alltid ut den allra fulaste bilden på sig själv. Mycket mänskligt anser jag.

Klart man skarvar och överdriver lite också. Precis som jag hade gjort om detta varit ett verkligt fikarum och inte ett virtuellt.

Om jag reggar mig för besöksantal och statistik skulle det bli skittråkigt för mig, tävlingsinriktat och fjantigt.

Jag har ingen aning om vi någonsin är fler än fem-sex sköningar här inne. Gissar att det finns en och annan spökläsare som aldrig kommenterar men det är helt okej, jag är själv en sån på vissa bloggar. Jag är inte kommentarkåt eller besökskåt. Jag är kåt på lite svensk samvaro och svenska tankegångar, om än via bloggen.

Hade faktiskt aldrig kunnat drömma om att bloggen skulle bli ett mysigt och givande andrum för mig. Men så blev det.

30-nånting sa...

Haha, jag ljuger så bra! Så är det ju. Jag vill se en glad Flinga och mötas av en glad Mira på min blogg.

Klart som tusan att man vill skarva lite hit och dit. Alla vet ju att de bästa historieberättarna skarvar för att skruva till historien. (Inte för att jag utger mig för att vara en bra historieberättare, men du fattar vad jag menar va!?)

formlek sa...

Aha. Är det SÅ du tänker...? Då fattar jag att du inte har någon besöksräknare. Absolut!

Terése sa...

Visst är det så att man väljer sin verklighet på bloggen. Jag ser ingen mening med att redovisa allt som händer, det går ju inte, man ska ju faktiskt hinna leva livet också.

Mina favvobloggar innehåller helst en skön blanding av gulledutt och råa neddyk i verkligheten. Det känns ärligare då. Även om jag vet att det är regisserat.

Jag gillar det här fikarummet. Alltid gott kaffe här. : )