tisdag 10 november 2009

Lisa var först på bollen

och uttrycker't bra som vanligt. Jag har också tänkt på den där konstiga plagiathistorien.
Att hon bara VÅGADE? Så jävla DUMT. Som att åka fast för snatteri för värsta lilla skitsaken. Är hon sjuk på något vis? Det är den enda vettiga förklaringen jag kan hitta.

12 kommentarer:

Anna sa...

Helt sjukt. SÄKERT att man glömmer vad som är ens egna formuleringar och inte. Som att gå från krogen med fel make.

Med OFLIT alltså.

Amanda sa...

>Med OFLIT alltså.
Höhö.

Men, alltså, hon måste ju ha varit sjuk (av stress?) el dyl? Finns väl ingen annan ANLEDNING för en skrivande människa som helt uppenbart är/har varit kompetent att 'låna' så förhållandevis platta beskrivande texter?
Om hon var sjuk när det hände så tycker jag att hon ska gå ut med det. Det är förmildrande och skulle hjälpa andra som brottas med själsliga åkommor som går ut över arbetet.

En Lisa sa...

Is there something you want to get off your chest, Amanda? ;)

Amanda sa...

Höhö. Jo småstörd är jag ju men inget man kan bli sjukskriven för. Och jag vurmar verkligen för snygga smarta 'plagiat'; Popkonst till exempel där hela konceptet ställs på sin spets. Och så min favvo: Bowielåten 'Starman', ie 'Somewhere over the Rainbow'...

Terése sa...

Men hon är icke ensam. Jimmy Schönning tog det hela ett steg längre. Han plagierade en hel bok, eller som han själv uttryckte det;

"Jag hade för avsikt att lära mig av ett begåvat sätt att göra bok på, att omforma det till mitt. Det slutade med att jag valde alldeles för stora delar av det som redan fanns."

Han skyllde på en stressad arbetssituation. Jojo, han är allt en riktig schönning han.

http://www.aftonbladet.se/nyheter/article1488822.ab

En Lisa sa...

Ja, sjukt det där med Jimmy Schönning. Såg honom i Äntligen Hemma ikväll så hans karriär har ju inte gått i stå precis... Läste att han kallat boken sin "baby". Innan plagiatet upptäcktes alltså. Kredd i alla fall för hans ursäkt som var bra mycket roligare än hon kokboksdonnan.

TUTT sa...

De anledningar jag kan tänka mig till varför man "lånar" på ett sånt sätt är:
1. Man är osäker på sitt eget sätt att skriva, sin egen talang, sin egen kompetens och känner att man måste luta sig mot någon som kan det bättre.
2. Lathet.

Anna sa...

Det låter ju helt klart som lathet i det här fallet.

Och frågan är ju hur många som aldrig upptäcks?

Alley Cat sa...

Det är så märkligt att man inte finner ord... Hur tänkte hon?

Amanda sa...

Det jag finner så förbluffande är att hon snott så relativt platta (förlåt Bo) fraser som (och här lånar jag samma exempel som Lisa):

”En kronärtskocka är inte bara en kronärtskocka. Precis som när det gäller andra råvaror vårdar italienarna särart och mångfald.”

ÄR det så j-la svårt att komma på en lagom trevlig prosa-bro i en receptbok alltså? Jag kanske måste testa. Dagens uppgift till mig själv: 20 ord om citroner... Gulp. Men det borde vara enklare för er copys där ute, no?

adrenalin sa...

Jag har ju precis skrivit en "bok" som bygger på vad andra skrivit. Jag har jobbat med stora textmassor, där även andras formuleningar dyker upp, men man vet, man veeet när man inte skrivit det själv. Det pingar till i huvudet och man går till källan och kollar, nehej, det där hade jag visst plankat, bara att skriva om! Och jag har skrivit min under enorm press och är dessutom jättelätt-stressad, men klarade det utan att sno eller planka, ens av misstag, så jag köper det inte. Speciellt inte som hon ska ha skrivit ganska mycket i sina dar. Erfarenhet = rutin = färre misstag.

Amanda sa...

EXAKT.
Jag har skrivit D-uppsats och romaaaan.
Hon blajjar.