onsdag 20 januari 2010

Är inskolning på svenskt dagis

alltid så här daltig och utdragen?
Hur har någon tid (ie råd) med det?

Eller är det jag som blivit avtrubbad av UKs mer ritsch-ratch-fillibom-iga inställning till kiddos?
Skönt i så fall.

15 kommentarer:

En Lisa sa...

Nä inte alltid. Vår försat insklning tog två veckor ("men det kan ju även ta längre tid, beroende på barnet")
Vår andra inskolning tog tre dagar med en pedagogisk modell "föräldraintensiv inskolning". Båda delarna funkade fint!

Amanda sa...

Intressant.
Själv är jag av "ryck av plåstret snabbt så gör det mindre ont"-skolan om du fattar hur jag menar.
10 dagar upplevde jag som lite ... curling? För visst kan man curla för mycket även om de är runt ett?

En Lisa sa...

Svar: Ja.
Istllet för en tiodagars inskolning tycker jag att man kan gå och hälsa på flera gånger innan själva inskolningen, bara säga hej, leka lite på gården/i trädgården så att det förknippas med nåt kul.
Sedan ska man ju komma ihåg att inskolning även är till för att föräldrarna ska få en bra kontakt med personalen. ur den synvinkeln föredrar jag lång inskolning.

Amanda sa...

>leka lite på gården/i trädgården

hahaha
på spädisavdelningen får di inte gå ut
(alltså aldrig)

Sonen jublar.

Louise sa...

Jag skulle precis säga: är det inte lite väl curling? Har två barn i Los Angeles och här innebär det avlämning och sedan gå. De är så klart inga fascister och om ditt barn har det jobbigt så är de flexibla men alla här är mer av teorin att inskolningsperioder är till för föräldrar som icke kan släppa iväg sina barn och INTE för barnen. Barnen kan skrika och gråta ett tag men i 99% av fallen så går det över inom en kvart, eller max halvtimme. När jag pratar med kompisar som är kvar i Sverige så är detta med dagisinskolning det fenomen som jag har svårast att förstå faktiskt.
En lång inskolning gör det jobbigare för barnen ur min mening. Personalen kan man lära känna på annat vis. Vid avlämning och vid upphämtning och så kan dagiset ordna föräldradagar eller ngt. Det är väl viktigast att personalen lär känna barnen och ej föräldrarna?
HAHA! Som du förstår så är detta lite av a pet peeve för mig! Jag skall kanske också säga att mina barn började dagis vid 3 och 2.5 års ålder respektive så jag vet ej hur det är med en 1 åring. MEN jag har haft 1 åringar och i min mening så har de ännu MINDRE behov av inskolning än lite äldre barn som ju upplever abandonment etc på ett annorlunda sätt.
Så... Det var min lilla morgon rant and rave.
Älskar din blogg!

Amanda sa...

Hej hej Louise!
Det var roligt och snällt sagt.

Jag är i botten självklart avundsjuk på den extrema svenska föräldraförsäkringen (men hey, det var mitt val att flytta - för- och nackdelar osv etc) och alla de subventionerade fiiiina alternativen. Därför dissar jag gärna aspekter av Den Svenska Modellen jag finner såsiga/bortskämda/som möjligen fungerar som en björntjänst.

P.S. Viskar: Jag har noll intresse av att "lära känna" personalen. Har haft och planerar ha minimal kontakt med dem. Nu har jag gjort nog på ett tag.

adrenalin sa...

När stora skolades in vis sjutton månaders ålder 2004 så var det tre veckors inskolning, de barn som blev sjuka fick ta vid där de slutat när de kom tillbaks eller i värsta fall börja om från början. Jag höll på att få spaaaaader! 2006 bytte vi dagis, han var då 3,5 år och blev inskolad på tre dagar. Yngsta sonen var 13 månader när han började förskolan och blev inskolad på mindre än en vecka, minns inte exakt. Många förskolor har helt ändrat strategi enligt modellen En Lisa också gjort, jag föredrar den korta. På första förkolan tror jag de tog den långlånga inskolningen som en förevändning att ha en lugn start på terminen, de var väldigt arbetsrädda på den avdelningen. Skickade hem friska barn och sa att de var sjuka och annat skräp.

adrenalin sa...

Modellen som En Lisa skolat in sitt brn enligt, inte gjort :)

Amanda sa...

T R E V E C K O R?
Sinnes.
Hahaha, hur skulle det se ut i de länder där föräldrarna har 10 lagstadgade semesterdagar var per år?

Tante Jul sa...

Første dagen Sixten skulle i barnehagen tok jeg ham dit rett etter kl ti. Jeg var der i kanskje ti minutter før jeg spurte om det var noe vi måtte snakke om for jeg måtte faktisk på jobb. Personalet så mildt rystet ut og spurte med skepsis i stemmen hvordan vi hadde tenkt oss det med tilvenning? Vel, mannen min slutter jobb klokken tre, så det blir jo en kort dag, i alle fall. Og er det noe får dere bare ringe! Jeg tror aldri de hadde opplevd noe lignende, men Sixten har alltid vært veldig fornøyd og tillitsfull og har så godt som aldri grått ved levering. Jeg håper på det samme med nestemann.

Tante Jul sa...

Tilgi ekstremt dårlige formuleringer, forresten. Jeg er ikke helt i skrivemodus for øyeblikket.

Amanda sa...

Nej nej Tante Jul, jag fattar precis!

Måste säga att vi är otroligt impade av hur kompetent, lugn, självgående och empatisk varenda spädis är som vi mött där. Trots oerhört sunkig miljö och minimala inskolningar, HA!.
Det var så man fick skämmas lite över vår lätt curlade/hönsade batting (tack som fan E - själv kör jag ju på enligt devisen "benign disinterest", ie godhjärtat ointresse).

En Lisa sa...

Benign disinterest! Super! Alltså, inte att jag super (det vore väl lite väl inte så benign kanske).

Anonym sa...

Många förskolor har börjat med en snabbvariant som bara tar tre dagar. Det gick hur bra som helst för vår tjej, som bara var ett år när hon började.

Amanda sa...

Skönt att höra!

För jag har aldrig sagt att jag har några andra 'parenting skills' än sunt förnuft så det är klart man sneglar på såna däringa superföräldrar och ba "Men guuud, undrar hur mycket vi fuckar upp'en om vi inte gör sååå?"