tisdag 12 januari 2010

Glitterabstinens

så här i sobra januari.
Måste man ju råda bot på.
Så det blev de här två raringarna. Som ska sitta på en silverkedja om min hals.
Billig skit men det gör inget.
Lite turre. Lite kissie. Lite tabita.

Men det blir nog bra ändå. Fastän det inte känns 100% ... jag.
Lite som föräldraskapet faktiskt.
För skämt å sido, det var lite därför jag slog till.
Jag är ingen smycketjej men jag har liksom känt nåt konstigt behov att ge mig själv något för sonen. En markering. Nåt ... symboliskt. Ingen tatuering, o no, kan inte tänka mig något vidrigare på min mjuka vita prickiga 37-årskropp.
Var sugen på en fotoberlock i klassisk stil men hittade aldrig nån passande.
Sen gillar jag ju stjärnor lite också. Och idag sjöng Felix och jag Blinka lilla stjärna ihop och han "sjunger" sista ordet i varje mening och ler som en liten pascha och jag liksom löses upp, försvinner, jag ÄR Felix och han är jag.

Hade maken givit mig detta så hade jag lipat av lycka (ja SÅ enkel är jag) men hans omtanke ser inte ut på det viset och det vet jag ju. Så jag köpte själv. Swarowski.
Bra. Det blir bra.
Twinkle twinkle.

5 kommentarer:

Terése sa...

Jättefint!

Men du? 37? Har jag missat nåt nu? Du e la bara 36 elle´?

En Lisa sa...

Fint. Tankarna och glittret.

PS Min ordverifiering: lofsken.... love-sken? DS

Alley Cat sa...

Åh, nu blev jag lite blank i ögat! Fint...

Stjärnorna är fin-fina!

Amanda sa...

Tack tack!

Fan jag vet ju inte hur gammal jag är.
Allvarligt.
Född -73, i aug så, få se nu
.. snart 37 va?

formlek sa...

Från varje årsksifte vet Amanda vilken ålder 'som gäller'. Om det har inget med vilken månad det är just nu.

Sant?