tisdag 12 januari 2010

Nu är jag i gasen

riktigt här. Bilderboksskolan tuffar vidare.
Ett tips jag fick i all välmening under illo-utbildningen och ofta tänker på är detta:

"Om du bestämmer dig för att teckna standardvinkeln* - då ska det finnas en jävligt bra orsak till det."

*Rakt framifrån, på lite lagom långt håll så att man kan se hela figurerna.
Som barn ofta väljer att teckna.
Lite mark och lite himmel kanske.
Eller en svag antydan till en tapet i tam vattenfärg för att man inte är riktigt säker på vad som ska vara där men man vill ju få med lite baaakgrund men inte för framträdande.
Lite platt helt enkelt.
(Se skiss ovan.)

Nej nej nej.
Förbjudet.
I alla fall att göra så rakt igenom.
Det blir trök.
För ålderdomligt.
För statiskt.
Osar dåligt illustratörs-självförtroende.
Amatörmisstag som jag och alla andra gör. Fortfarande.
Men jag slår hellre blåmärken på min egen kreativitet och testar tio andra bildlösningar innan jag lat-väljer standardvinkeln. Trots det trillar jag ofta dit. Men jag är medveten om'et i alla fall.
(Överkurs: Om man vill förhöja ett dramatiskt uppslag som kanske innehåller en extrem närbild och stark känsla, kan man bygga upp med lite trygga trista standardvinklar innan.)

Man ska veta detta:
Förlagen förväntar sig en jäkla massa dynamik av sina illustratörer nuförti'n.
Inzoomningar, ovan-ifrån-perspektiv, ja rena formlekar.
Illustratörer som använder hela ytan och tänker grafiskt och lite utanför ramarna va (förlåt en klyscha). Tänk som en filmare! Är mitt bästa tips här.

11 kommentarer:

Arild sa...

Tack. Jag ska skärpa till mig. Men pespektiv är ju så svårt!

Amanda sa...

Ja.
Och nej.
Man kan öva upp det där tänket.

Överdriv j-ligt mycket mer än du tror funkar - det kan bli svinbra och "låsa upp en" liksom.

Arild sa...

Jo, så är det. Har fått veta genom andevärlden (jo, sant!) att jag måste "släppa loss" och bli mer fri i mitt skapande. Så sant, så sant. Satte mig spontant och målade en tavla idag, minsann. Första på åratal. Tjo! Bildbevis kommer inom kort :)

Amanda sa...

Det ser vi fram emot!
Du är duktig som f-n.

Arild sa...

Va? Allvarligt? Tycker mest jag "lallar omkring" med mina bilder. Mesiga, väna, feminina. Lite... för opersonliga! Ibland.

Amanda sa...

mycket säljande

Men (ett annat råd från min utbildning):
"Glöm inte att DU själv kan bestämma vilken slags illustratör du ska vara."

Sen finns det ju de som har två olika "artistnamn" för sina olika stilar också, mest för att inte förvirra de stackars enkelspåriga uppdragsgivarna: Googla på "Peter Mac" och "Peter Greenwood" t ex (samma kille). Och "Siobhan Harrison" och "April Rose illustration" (samma tjej).

Terése sa...

Tack för att du delar med dig så rakt på ämnet. Tydligt!

Arild sa...

Smart, att ha två namn. Själv skulle jag behöva ett antal :)
Bestämma själv... ja. och hoppas att just den stilen är den rätta för många. Som alltid gäller väl rådet "var sann mot dig själv".

Speja sa...

Tack, jag älskar att läsa dina konkreta tips och om dina erfarenheter.

Amanda sa...

Tack snälla.
Säg till om jag "predikar" för mycket.
Men detta är min passion fanimej.

Arild sa...

Say what?! Jag älskar när du predikar :) man blir liksom liite klokare på den här branschen efter dina "predikningar".