"Hur mycket bestämmer en författare egentligen över färgen och layouten på sina omslag?"Undrar Tutt.
Vid pocketutgåva eller utlandsutgivning = ingenting så vitt jag vet.
Vid originalutgåvan = en del.
Fast samtidigt mindre än jag trodde.
Som nybakad författare tror jag det är lätt gjort att man blir lite för engagerad i hur ens bok och författarskap ska "förpackas". Det är faktiskt både kul och viktigt - och något av rosen på tårtan i det här yrket. Det vet förlagen och det försöker dom respektera.
I mitt kontrakt för Styggelsen fanns en klausul som sa ungefär att förlaget lovar att jobba hårt och i samråd med mig så att jag blir nöjd med omslaget. Tror inte att nåt förlag vill att författaren ska vara rent missnöjd, det gynnar ju ingen.
Men samtidigt är det förlaget som bestämmer i slutändan, och mitt förlag var väldigt diplomatiska med att leda bort mig från alla mina mer eller mindre vettiga önskningar och mot sin ursprungstanke (som de kunde backa upp med många bra argument). Det är jag glad för idag. Man måste lita på att de kan sin grej hundra gånger bättre än man själv. De har ju anställda erfarna formgivare som har full koll.
Dessutom måste förlaget ta vissa hänsyn som man som författare kanske inte har tänkt på. Vissa bilder kan vara omöjliga eller svindyra att köpa rättigheten till. Omslaget får inte vara för likt något av de andra i den säsongens utgivning. Och vad säger handeln? Förlaget kommer att sitta i många säljmöten om boken och de vet vad handeln går igång på. Hur ser andra aktuella böcker i samma genre ut - och vill man efterlikna eller bryta av mot dem? Det är också viktigt att omslaget "funkar" och är igenkänningsbart både frimärks-litet och tre meter högt.
