lördag 13 februari 2010

En förförisk liten pavlova

med vit chokladgrädde (snilleblixt! Vitt lyxigt drickchokladpulver från Whittards nedrört i den ovispade grädden 10 min innan vispning).

Vi får se om maken anser pavlovan värd namnet. Och det morbida energiintaget.
I hope so.
När den har fått vila en natt i kylen och götta te sig och svegna.

Efterrätt är annars en sällsynthet i vår kåk.

Men elvisp! Elvisp är ju da shit asså! Hur har jag tänkt som inte ägt nån på flera år?
Visste inte att man kunde ha så trevligt med kläderna på.

5 kommentarer:

Maria Turtschaninoff sa...

HOLY

COW!

Amanda sa...

Yup.

Moooooh!

Marie sa...

Så sedan elvispen kom in i hemmet har du svängt ihop rent bokstavligt förföriska efterrätter som denna då? W. O. W.

Yvonne sa...

Men sedan jag blev med matberedare och degblandare så röööör jag nästan aldrig elvispen...(sambon vispar grädde med kommunistvispen ;) Pavlovatårta är gött! Själv har jag tvingats äta semla med lingongrädde...

Linda U sa...

Vilket praktverk!