tisdag 23 februari 2010

Sött - och hopplöst föråldrat.

Härlig vintage-illo från Enid Blytons småbarns-böcker om Noddy som bor i Leksakslandet. 1949 - 1963.

Jag är förtjust i färgerna och formerna. Älskar speciellt att de små träden är tydliga leksaksträd typ modelljärnväg och att stadens torn är klossar.

Men själva berättelserna om Noddy var slöa och följde en enkelspårig moralisk formula som mest gick ut på att det var bra att det fanns en polismakt som upprätthöll lag och ordning.
Och att den svarta dockan ("The Golliwog") var så klichéartad känns inte okej med moderna ögon. Den försvann sedemera från Noddys Toyland.

8 kommentarer:

Maria Turtschaninoff sa...

Jag läste en biografi om E.B. nyligen, det var mycket intressant. Säga vad man vill om hennes böcker, produktivare författare får man leta efter.

Amanda sa...

En bok du rekommenderar m a o?

Såg just att nästan alla figurer på bilden ser lite elaka/fulla i f*n ut förresten.

En Lisa sa...

Härmed utfärdas en varning för de moderna Noddy-filerna/tv-programmen. Sambon har barndomsminnen från Noddy då han växte upp men de moderna versionerna är ta mig f-n det gräsligaste jag sett i barn-dvd väg.

Amanda sa...

Point taken. Tycker de gamla "dockfilmerna" (stop/start-animation?) har sjukt söt design på figurerna.

Marie sa...

Åh! Vi letar pussel som ser ut ungefär som bilden. Fast kanske utan elaka figurer.

Maria Turtschaninoff sa...

Jo jag rekommenderar den absolut, jag gillar iofs ofta biografier. Bara jag nu skulle komma ihåg vad den hette... Det finns nog flera. Jag tror den här var ganska ny, eller så var den bara nyöversatt till svenska.

Adrenalin sa...

Vi har en handduk från makens barndom i gult och svart med en Golliwog på, ska se om jag inte lyckas plåta den. Jag tycker iofs att den är söt men det är ju o-pk

Amanda sa...

Jag vill gärna se den handduken!

Någon mer som hade en "negerdocka" som barn, hands up?