söndag 21 februari 2010

Våren

är nära och husets monsterspindlar har vaknat.
Vi snackar dom som har spännvidd som min hand. Jag besparar er det där vidriga gamla fotot.

Jag har skärpt mig och blir inte tokhispig längre (det skrämmer pojken, onödigt) så jag har liksom jobbat fram nån slags outtalad truce med spindlarna. Live and let live, typ.

Men nu får dom för faan wisen up alltså. Jag kan ju för helvete inte gå i stora cirklar runt er. Kära ni, det funkar inte att sitta helt lojt och typ solbada mitt i kåkens mest hektiska gångvägar. Jag trodde spindlar var smarta, kvicka, jägare?

Kan ju säga som så, att jag vill verkligen inte trampa ihjäl nån.
Men ibland händer det ändå.
När jag rusar mot sonen för att rädda hans liv (var 20:e sekund), när jag bär sonen, när jag kör nattaspring i mörkret mot sonens rum.

Och då, mina vänner.
Då är det som att krossa en fucking clementin med hälen.

9 kommentarer:

Yvonne sa...

Spindlarna är nog rädda dom med...Jag skulle vara överlycklig om jag hittade en spindel...här är ju halvmetern snö ute och minus 13. Och blåst.

Terése sa...

Fy sjutton.

Det fotot är för evigt fastetsat i mitt minne, men jag får ju skylla mig själv. Jag bad ju om det.

Äckelfråga; Krasar det också?

Tante Jul sa...

Isj. Klementin, faktisk.

Amanda sa...

erm, nä, inte så mycket kras (inga skalbaggsliknande fjäll ju)

men otippat mycket ... fukt.
och långa grova hårstrån.

Johannes Persson sa...

Var snabb bara när du mosar spindlarna så att de inte hinner ropa på hjälp. Shelob är ingenting man skojar bort bara sådär...

Michaela sa...

Pojkvännen gör äcklade ljud här (jag får alltid rädda honom när det kommer långbenta och håriga spindlar, men å andra sidan räddar han mig när det kommer getingar). Han tackar för the lack of picture. Fast jag skulle göra vågen om vi hade vårspindlar nu, -16 grader och mer snö på väg.. Sätter på ännu ett avsnitt av Doctor Who och drömmer mig bort.

Borntoknit sa...

När jag var au pair i London var familjen jag jobbade hos så galen att en sån där stor spindel som bodde under ett litet skåp i hallen var min enda vän, typ.

Snyft.

CECILIA sa...

Du kanske kan tr;sta dig med att spindlarna i ditt land i alla fall inte kan döda någon? Jag hittade en sådan här i vårt vardagsrum häromveckan http://en.wikipedia.org/wiki/Australian_funnel-web_spider

Amanda sa...

Japp, jag tröstar mig varje dag med att våra icke kan döda.