fredag 30 april 2010

Kreativ reklambild

för nån slags tipp-ex.
Lekfullt. I like.

I övrigt är det bara huvudet ner och axlarna upp och paddla på som fan mellan svartaste missmod och glittrigaste hybris för tillfället.
Det är bara 15% kvar att göra på mitt nuvarande projekt men det är svåra och viktiga knyta-ihop-säcken-procent som jag skjutit upp och bävat för att tackla. (Förra veckan, när jag "skulle" varit färdig, satt jag i stället och strök 25%.)
Fast nu skymtar jag bannemej slutet. Nu är det för sent för lättja. Det är för sent för att sitta och paniksurfa runt på platser jag inte ens gillar. Det är för sent för ångest över att vi förslösat tiotusentals kronor i dagisräkningar på att köpa mig tid att sätta ihop nåt ingen kanske kommer att fatta grejen med, som jag förmodligen aldrig kommer att kunna sälja in.
Självföraktet har nått den kritiska punkten och den perfekta eld-i-röven-paniken har infunnit sig.
Jag är i stormens öga.
Det är riktigt skönt.
Nu Ska Det Här Projektet Uuuut ur mig bara. UT och BORT.
Så att jag kan få börja med nästa.

En bedjan till E bara: Nästa gång jag pushas in i att skriva nåt lite längre, direkt på engelska: Uppmuntra inte sån dårskap för h*lvete. Sätt en kula i min tinning direkt och gör pinan kort säger jag.

12 kommentarer:

Maria Turtschaninoff sa...

"sitta och paniksurfa runt på platser jag inte ens gillar"

Det är där jag är nu... Vågar inte börja skriva igen. Det känns som ett språng över helvetesgapet.

GOOD LUCK!

Amanda sa...

Japp. Nu måste jag "show up" här alltså. Konfrontera min egen kasshet. Ta stryptag på det här åbäket och... ja fy F****N.

Vi håller varandra i handen tycker jag.

Maria Turtschaninoff sa...

Det gör vi! Fast jag kan behöva en spark i ändan också...

De kallar mig Skrållan sa...

(tyst stöd)

(du är så duktig och jag är så stolt över dig)

Marie sa...

"Nått den kritiska punkten, eld-i-röven-panik och stormens öga. Det är riktigt skönt"

Hihi. Heja heja heja!

E kommer aldrig att säga ifrån innan ett sånt projekt. Jag är övertygad om att han älskar både paniken och resultatet:)

Tante Jul sa...

Jeg er sikker på at du greier det. Du sier jo selv at "Det är riktigt skönt". På en fæl måte. Men ikke så lenge igjen!

Forøvrig er tre eksemplarer av Snoring Beauty på vei hjem til meg. Gleder meg!

Arild sa...

Som att föda barn, va? Kan kännas förjävligt men man vet att ju mer man kämpar desto närmare resultatet av ens vedermödor är man. Och för det mesta är ju resultatet alldeles bedårande!

Amanda sa...

Tack snällisar.

Jag vet ju att ALLA jobb blir skitjobbiga och tråkiga och svåra emellanåt. Menar inte att gnälla ju. Jag/vi har ju valt detta.

Johannes sa...

Du kan få låna mitt källarhål om du vill. En dator med Windows ME utan nätuppkoppling med bara Word 2000 installerat och en liten skakig cd-spelare till tröst. Men tangentbordet regerar och med en extern skärm blir skrivupplevelsen riktigt njutbar. Stor, ljus och luftig toalett finns nära till hands vilket jag förstått är viktigt. Och jag gör grymma latte...:-)

Amanda sa...

Johannes, hahaha, det låter underbart. Och lite sinistert. Nåt med orden 'källarhål' och 'till tröst'.
;o)

Ja, toa är viktigt. Allt kaffe har ju viss effekt. Om vi säger så.

Johannes sa...

Jag har en riktig cd-spelare som låter gudomligt men jag ids inte koppla in den eftersom den skiljts från den riktiga stereon. Och jag tycker det är synd och skam att dricka VSOP ur tandborstmuggar...

Amanda sa...

>VSOP ur tandborstmuggar...

äsch, det är kanske inte det ultimata men jag skulle inte tacka nej!