lördag 31 juli 2010

Jag surfar runt

med en så frenetisk håglöshet att det känns som om jag är på väg att slita ut själva internet.
Halkar gång efter annan in på ställen jag inte ens gillar. Noll resonans. Noll.

Skulle kunna säga hur mycket elaka saker som helst denna kväll men kniper ihop om mjältsjukan och nöjer mig med att snipa på mun och konstatera att bara för att jag själv inte har en toppendag så måste jag inte automatiskt börja dissa folk. Projicera.
Men.
Fan. Jag säger det ändå: Det finns vissa proffsbloggare/krönikööörer som är så oförargliga att jag finner dem... förargliga.

Hon börjar på S- och slutar på -anna.

5 kommentarer:

Terése sa...

Jag har sånna ställen jag går in på jag med. Jag blir ALLTID irriterad, men kan inte låta bli. Varför? Beats me.

Men i allmänhet har jag väldigt svårt för alltför tillrättalagda bloggar. Pefekt arrade bilder. Det känns ofta falskt. Jag vill ha lite SKIT, om du förstår vad jag menar. Och det tror jag att du gör.

soffie sa...

hej jag fick låna din bok Styggelsen av Yvonne-http://yvonneeblogg.blogspot.com/
måste säga att jag tycker den va otroligt otäck men en verkligen bra bok.
Va roligt att du har en blogg,
kommer tillbaka hit igen:)
ha det bra

Amanda sa...

T, ja asså, en individ (som leker att den är) helt utan sårbarhet, utan skit = utan självdistans - då får man ju ut mer av att sitta och stirra på en barbiedocka. Men jag blir också fascinerad. It's not what people say, it's what they don't say.

Soffie, hej! Tack, jag blir jätteglad. Välkommen tillbaka & ha det bra du också.

Yvonne sa...

Tur att man inte har en proffsblogg då, höhö ;) utan kan skriva sådär opretentiöst om vad fan man vill utan att nån bryr sig! Kram!

Amanda sa...

Det övergår liksom mitt förstånd bara, hur de flesta proffsbloggar är så extremt blodfattiga och slappt uppdaterade.