lördag 14 augusti 2010

När jag var yngre och hade mer energi


(ie förra året)
gjorde jag en typ pekbok om sonen (för privat bruk, inte för publicering).

I början hatade han den men nu går det bättre.
Skam den som ger sig.

8 kommentarer:

De kallar mig Skrållan sa...

Men tror du inte det finns en marknad för svensk/utländska böcker för barn? Jag tyckte det var en jätte-fiffig idé! Säkert många (svenska) föräldrar som vill ge sina barn en språklig tjuvstart? Jag hade lätt velat det!

TUTT sa...

Så fin den är - och det syns att det är E! Såklart. :-)

Amanda sa...

Tack!

Jomen det finns det säkert Skrållan, fast jag har liksom en del andra projekt "på kö" som jag vill göra innan och göra ordentligt så att säga.

(Det tar en saaatans tid att utveckla även den enklaste pekbok till den nivå att man ev. kan sälja in den. År av bollande med förlaget.)

Amanda sa...

P.S. KAN ta år av bollande. Inte alltid. Men bara så att ingen blir förvånad alltså.

6-barns mamma sa...

Vilken fin bok det verkar vara!

Amanda sa...

Tack! Hoppas allt är bra med er!

30-nånting sa...

Oj vad häftigt! Den ser otroligt fin ut.

Jenny sa...

Riktigt charmigt faktiskt! Man ser ju att det är pappa och sonen! :) Gillar dina teckningar, jag skulle absolut välja den boken i lådan på biblioteket om jag var där med min 3-åring :)