lördagen den 21:e augusti 2010

Nu börjar det igen.

Med höstvindarna vinande runt knutarna och knäppande, knackande ljud i hela huset sitter Emmet med Felix i knät i köket och viskar:

"Det är Polty. Hör du? Hon är i ditt rum nu tror jag. Minns du henne? Nu är hon orolig igen. Din charm bevekar henne inte längre."

Felix asgarvar och ropar "Inte?"

"Nej. Men det är tur att du är lite febrig idag. För hon gillar... varma bebisar. Det är för att hon själv är så kall och frusen. Sen när du somnat, då kommer hon insmygande och lindar sina beniga kalla armar om dina kinder. Hårdare och hårdare tills du får svårt att andas. Och sen på morgonen ligger du där, lika kall och stel som Polty. Och då kommer mamma in och lägger en trasa över ansiktet på dig."

Felix ögon glittrar. Leendet går från öra till öra. Jag står bakom dörren och ryser och myser på samma gång. Vad har jag skapat för familj här egentligen?

5 kommentarer:

Ina sa...

brrrr.
Jag önskar jag kunde skriva en skräckbok tillsammans med dig. Fan vad kul det skulle vara (för mig iallafall).

Malin sa...

Hm.. man ska inte skrämma små barn.... får jag ofta höra, men det är allt svårt att låta bli, speciellt när man är som man är=)

Min stora (elvaåringen) är en aning skrämd av sig. OCH vems fel är det? brukar gubben min banna, med ett leende dock.

Grattis i efterskott förresten!

Amanda sa...

Tack!

"Och då kommer mamma in och lägger en trasa över ansiktet på dig" är ju det weirdaste. Var fick maken DET ifrån? Är min morbida personlighet smittsam?

Ina, jag skriver så tar du spooky pics..?

Annika i Colombia sa...

Familjen Addams! :)

Amanda sa...

Hahaha
ja lite så!