fredag 10 september 2010

Socialt kantig, moi?

Det har sina sidor att jobba ensam.
Jag tappade omdömet på en dagishämtning i veckan.

En annan förälder/mormor (40-50 bast, döv och blind - who can tell?) hade ställt sig för jävla dumt och brett med sulky i en passage och bara bla-bla-blaaa-snackade med en pedagog. Inget periferi-seende alls (möjligen den egenskap jag hatar mest hos mina medmänniskor).
Jag kom inte förbi med vår tomma kärra och Felix var inne i trädgården och såg mig och vinkade genom grinden och ville till mig men jag fick helt enkelt bara STÅ där bakom tanten och vänta. "Jag får bromsa kärran här bakom och knö mig förbi bara", tänkte jag. "Hon får baxa och trixa när hon ska hem."

Sen skulle hon gå förstås och kom inte ut och gav mig den där blicken som är på samma gång lam och vass.

Och jag bara skrattar elakt och rycker vår kärra bakåt och gör värsta nonchiga knycken liksom bara "varsågod, varså-gooood och passera" med handen.
Och när hon passerar säger jag
"Save your drama for your mama" högt, med ett psyk-leende.
WHAT?
'Save your drama for your mama?!'
Vad fan är det med mig? Vilken projicering. Vilken taskig impulskontroll. Grejen var att jag typ skämtade; arg-skämtade, men sånt fattar ju ingen annan än man själv. Jag tänkte högt helt enkelt.

Skäms jag?
Ärligt talat inte. Det var det roligaste som hände mig i veckan.

(Lås in mig, någon.)

Mvh,
Angry loner


P.S: Uppdatering: Stötte på'na igen nu i morse - EXTREMT vän och leende.

Och lite rädd för mig nu.
Bra.
Dom ska inte tro att dom vet var dom har en.

11 kommentarer:

Eva sa...

Hahaha underbart, faktiskt!
Hade kunnat göra nåt liknade själv.
Ooops...

Yvonne sa...

Fniss...

Ninas skrivarlya sa...

Hahaha. Det gjorde min dag att få läsa. Underbart. :)

TUTT sa...

Ha ha ha.
Känner igen den där re-agerande explosiva impulsen. Oh yeah. Den har jag fått med modersmjölken - undra just om Flingan fått sig en dos också?

:-)

Arild sa...

Hahaha! Skitbra. Skräm skiten ur gamlingarna (...) Människor utan perifert seende och såna som inte hör vad andra pratar om (alltså lite intresse för andra och inte bara sig själv) stör mig också så extremt mycket. Känner igen mig i den där känslan av ARRGGHHHH.
Drop dead, liksom.

Sara sa...

Haha, alla har vi våra små angry loner-ögonblick! Tack för att du bjöd på den!

Amanda sa...

nää, sluta genast uppmuntra mig!
Jung Form, var är du när jag behöver dig med ett bestämt och ogillande

"Secka mänscha'!"

Terése sa...

HAHAHA!

"Save your drama for your mama"

Det verkar vara precis det min sexåring gör. Jag skulle önska att hon portionerade ut den liiite mer.

Johanne sa...

Såna här inlägg gör det så bleeding obvious varför man bara måste läsa din blogg.

Amanda sa...

jaha, nu blev jag typ RÖRD här också.

jag skyller på hormoner.

Anonym sa...

HÄR är jag. Var på Liseberg i går!

'Save your drama for your mama!!!' Va?!
Förlåt. Jag fnissar ju också.
Men hade jag inte känt dig, hade väl jag typ också blivit, typ rädd eller tänkt "ös din skit på nån annan".
Jag tycker att din blogg är bra på väldigt många vis och det här är ytterligare ett exempel: du vill inte låta bloggen bara vara ett 'ryggdunkandets mecka' (som en klok person sa om fula bloggare som sorterar bland kommetarerna) Du VILL få lite mothugg och sätta igång diskussioner!
(och nu blev verifieringen fight för övrigt...!)

Jess