tisdag 12 oktober 2010

En störd människas framförhållning.



Ju mer innerliga och hudlösa och fiiina och car crash alla bloggar blir desto ytligare blir jag. Det känns som en rebellisk handling. Tjoflöjt. Hej trotsunge.

(Å andra sidan kan jag ju flexa mitt allvar och min melankoli i böckerna.)

Just nu är jag skamlöst fixerad vid vad jag ska ha på mig på 2011:s firmafest bokmässa. Om jag kan komma. Yes, I need to get out more.

Jag äger faktiskt en liknande den svarta i spets men längre (förstås!) och vidare kjol. Very gothic. Passar den till mitt vaaarumärke äller?

Behöver lagas lite dock.

Jaha. Detta om detta.

Hej då min vackra vän.

(Som jag skulle sagt om jag var en annan sort.)

2 kommentarer:

TUTT sa...

Fina du! Vad fint att du kan vara så sann mot dig själv och totalt tillåta denna polarisering!
;-)

Amanda sa...

Tack finaste du.
Ja jag vet.
Jag är en FIN människa innerst inne.
Och så ödmjuk sen!