När Tutt och jag blev sambos.

Vi hade gått samma C-kurs på högskolan i Skövde men kände inte varandra. Och plötsligt skulle vi plugga engelsk litteraturvetenskap D i Brighton.
Ihop, tydligen.
Bo ihop också. Hade vi fått för oss. Jag kommer inte ens ihåg hur vi bestämde oss för det, om vi tog en kaffe ens. Det var bara pragmatik, för att det skulle bli billigare.

Inget var klart innan avresan. Vi tog in på ett vidrigt vandrarhem och hittade vårt underbara egna skruttställe på mindre än en vecka.
Och det var helt rätt.
Och jäklar vad tajta vi blev på kuppen.

Det är snart 11 år sen nu fast bildernas icke-digitala patina får det att se ut som 45 år sen.

Mina intryck från den tiden är en hörnsten i kommande boken.
Och jag undrar lite vad Tutt kommer att tycka?
Om hon kommer att känna igen nåt?
Hon är ju inte med i boken på det sättet, men ändå.
Fragment av henne. Hennes person.
Fragment av vår sunkiga etta.
Fragment av de andra miljöerna vi vistades i.
Fragment av vår inre och yttre resa tillsammans.
Fragment av vad hon lärde mig.