fredag 26 november 2010

"Du ska vara jävligt trevlig mot mig, gubbe."

"För jag håller din sons lycka i min ena hand.
Och det kommer jag att göra långt efter att dom har slängt ner dig i din kalla, kalla grav."

Sa jag inte första gången jag träffade blivande svärfar.
Men jag tänkte det.

Nu vet han att jag tänkte så.
Och han gillar't. Lite melodrama sådär.
We get on.

4 kommentarer:

De kallar mig Skrållan sa...

Hjärta dig, Amanda.

Amanda sa...

Thänks hun.

Johanne sa...

Du är så smart så det är otäckt ibland...

Amanda sa...

Tack, men ... smart?

Det var kanske mer en baggig och vass grej att tänka (inte för att jag har några problem med dom sidorna hos mig själv när det är rimligt/med nypa salt ...).

Det ska tilläggas att svärfar själv är mkt kaxig (fast gullig) och det triggade nog mig.