fredag 19 november 2010

Har sminkat mig,

plockat lite med nyfödings-plagg, druckit kaffe. Försöker skriva i köket. Eller "the best table in Oxford" som vi lite ödmjukt brukar kalla det.

Har haft förtidsbördsrelaterade mardrömmar om att bebisen ska komma och inget är klart och vi har ingen barnvakt - och jag har inte fått fram några varma vinterplagg till den (det sista var det mest upprörande).

Förlossninsavdelning med syskonpassning förresten - varför finns inte det? Jag hade betalat för't. Vem vill väcka stackars grannen mitt i natta med en tvååring under armen och fostervatten på hela trottoaren? Varsågod, här är Felix, liksom.
Vår plan just nu är helt enkelt att jag åker in själv. How very vintage.

9 kommentarer:

johannes sa...

vi har provat en mängd olika varianter: två "normala", en dubbel sätesbjudning (en den vanliga vägen och en akut snitt) och en där jag i princip lämnade min fru på bb och kom tillbaka när barnpassningen var fixad. Man får göra det som fungerar helt enkelt. Inget annat fungerar nämligen...

Amanda sa...

Exakt. Det går ju inte att planera. Det är viktigare för oss att Felix har det bra (med E) än att vi som paaar ska hålla handen och att E får se bebisen titta ut. Man behöver inte göra det så teatraliskt.

momo sa...

Jag hade LÄTT tagit emot dendär Felixen vilken tid på dygnet som helst. Med glädje! (Risk finns dock att jag skulle äta upp honom, förstås.)

Amanda sa...

eh,
tack, men ... ibland är han inget jag skulle önska min värste fiende

(in the nicest possible way)

momo sa...

Äsch, låt mig få leva kvar i den här fluffiga illusionen om änglabarnet nu va? (F ö tror jag nog att jag skulle stå ut en styck förlossningssession, oavsett monsterfasoner faktiskt. ;)

e sa...

Helt rätt prioritering tycker jag – vi tänkte likadant. Dock har vi ju turen att ha syster i närheten så hon fick vackert sätta sig i taxi mitt i natten och sen fortsatte jag och maken med samma taxi till förlossningen. Men hade inte hon kunnat komma så hade jag åkt in själv. Maken kan ändå inte krysta ;-)

CECILIA sa...

Men alltså, och nu talar jag utifrån egen erfarenhet, tänk om det skulle HÄNDA något? Om det gud förbjude inte blir det där superenkla snittet? Då kan det ju vara skönt att ha E där som känner dig och vet vad du vill etc. Bara en tanke, men som sagt, gud förbjude.

Amanda sa...

Jo men alltså, _vad_ kan man göra?

Om det blir så får han komma förbi när han har slängt in Felix på dagis helt enkelt. Alternativt tar det ju bara 1,5 timma för farmor/farfar att ta sig hit i nödfall.

Men vi hoppas förstås att det blir på utsatt dag så att man kan planeeera lita. Men du som jag vet ju mycket väl att det inte alltid blir så. Expect the unexpected helt enkelt.

Malin, Costa Brava sa...

Synd att vi inte bor närmare, så hade du kunnat droppa honom hos mig. jag har alltid huset fullt med kids. Kanske därifrån inspiration till kaotiska barnböcker? :O