onsdag 31 mars 2010

Jag har kärat ner mig


i den här lilla störda kycklingfamiljen.

Kängorna

var för spetsiga.
Raka vägen tillbaka.

Någonstans där ute finns de perfekta. I can feel it.

Nej men hej!
Tror jag måste försöka ta mig till Schuh på nåt vis.
Eller är det kanske rent av är låga man ska ha? (jag har kjol 96% av tiden.)

tisdag 30 mars 2010

Yess (eller ska jag säga Jess?).

ÄNTLIGEN en Twittrare värd namnet.

Skor och kläder.

Har fått in en liten lön och varit så äckligt redig att jag köpt mig ett par vinterkängor med 50% rea över nätet (fri retur om dom inte är sköna - thänk gådd) - inför nästa år.
Förra vintern hade jag vatten i preggo-anklarna och fötterna (extremt läskig, sårbar känsla) och kom bara i ett par fejk-uggs i svart. Sen blev dom fulla med fostervatten när jag klev ur bilen utanför BB, och tja, det var mig ett sant nöje att kasta dom.
I år hade vi oplogad vargavinter och jag gick inte ut på tre månader.

Men nästa vinter... nä, fan, jag tänker börja med mina nya kängor redan i höst. Jag står bakom gardinen med bultande hjärta och väntar på postens paketbil och längtar .
Det börjar gå upp för mig hur mycket känslor och drömmar somliga av oss projicerar på nåt så trivialt som kläder och klädshopping. Hur mycket glädje och en känsla av att ha presterat det ger mig, att hitta exakt det som jag hoppades i tanken fanns att finna i verkligheten. Hur mycket det handlar om dagdrömmar och rollspel och influenser från alla upptänkliga håll. Att klä ut sig till den jag vill vara. Att jag kan gå och liksom sukta efter en viss look, eller en liten flirt med något, en anspelning.
I det här fallet är skorna en blandning mellan dickenska arbetskängor, dom som tjejen i Take-on-Me-videon har, och den unga Madonnas danskängor.

Detta är vad "mode" handlar om för min del. Inte följa trender eller försöka se "modern" ut. Inte klä mig för nån man, eller för att få beundran från andra klädintresserade (fast det är förstås alltid kul att snacka med nån som 'fattar ens grej' och tänker lite som man själv).
Utan för MIG.
Jag gör't för mig.
Och ju mer jag gillar mig själv, ju mer jag respekterar mig själv kan jag se rent historiskt - ju mer hänger jag mig åt det här intresset.

måndag 29 mars 2010

Vi tar ett brejk i jobbet

och kör igång påskveckan med att fira judiska Pesach med pompa och bittra örter och tjocka filtar under bordduken så att man kan sitta och luta sig mjukt och gött som en romare (= icke-slav) och hela konkarongen.
Har svinhöga förhoppningar på blandningen av middagsgäster i år : 80% kreeeativa tanter.
Ska bli så juävla gött att krossa den gamla vanliga gubbdominansen och deras vedervärdigt tråkiga haranger. Gubbs och deras sinnessjuka brist på självkritik alltså. Ja det är nästan rörande.

Tillbaka imorrn typ. Men jag sticker in en brasklapp: 15 glas rött vin per person är traditiooon till Pesach-middagen. Vi firar ju för bövelen att vi är fria mänscher va!

söndag 28 mars 2010

Att leva med en ettåring så stor att hans kurva inte får plats på BVC-diagrammet: Del 56902.

E sorterar tvätt och säger (med morbid fascination):
"Vet du att det inte är nån skillnad i storlek på dina tröjor och Felix tröjor?"

lördag 27 mars 2010

Menar inte att romantisera misär

men jag finner de här gamla polisfotografierna på "vanemässiga fyllon" som skickades ut som en varning till diverse pubar anno 1904 helt enastående.

Jag skulle kunna säga hur mycket som helst om "fyllonas" inre liv återspeglat i deras ansikten, värdigheten, klädstilarna, hur propra dom faktiskt ser ut. Men bilderna talar bra för sig själva.

Good morning.

Bara regn hos mig.
Men jag kunde i alla fall kuta ut i leriga täppan och rafsa åt mig detta. Spretiga kvistarna kommer från en buske jag kallar "fulnässlan". Den får söta fluffiga guldbollar till blomster. Upptäckte jag när jag hade slitit upp och dödat halva växten.

Jaha.
Och så kan jag rapportera att min rosa laptop, vars 'ofingrade' tillstånd jag bröstade mig så om vid den här tiden förra året, skulle funka som nödproviant vid undantagstillstånd, bibliska plågor eller allmänt stugsittande numera.
Ja.
Så mycket brösmulor, chipsflisor och obestämbart flottigt bös finns att hitta mellan tangenterna.

fredag 26 mars 2010

Dagens hobby-ytlig: Utväxten.

För två dagar sedan tänkte jag:
"Yess, helt perfekt utväxt, ger lite djup men ser inte ut som en bred svart rand - älskar't."
Idag tänker jag: "Fy h*lvete. Frissan! NU."
Kontentan:
7 - 22 dagar efter helblondering: Mer än nöjd (gillar inte noll-utväxt-looken, känns för mycket som en peruk).
24 dagar efter helblondering: Inte okej and going down fast.

Bra att veta. Tur att det inte köstar så mö att gå och få rötterna gjorda då.

Det stora oväntade plusset: Mitt gamla feshår fick en jädra stuns och jag behöver tvätta't 1,5 gång i veckan, max.

torsdag 25 mars 2010

Fantastiskt bra och insiktsfullt

om verkligt romanskrivande tipsar jag om idag.

Författaren Linda Unnhem delar med sig (mycket bättre än jag någonsin skulle kunna göra) om tankar kring "den svåra andraboken" - hon har inte bara köpt världens snyggaste äggklocka, hon har också tagit hjälp av skrivarcoach som förväntar sig regelbundna lämningar under arbetet. Mucho smart.

Och författaren med det underbara efternamnet; Maria Turtschaninoff, outar titeln på sin nya fantasybok för ungdomar som kommer i höst! Jag är i alla fall helt såld.

I övrigt grunnar jag idag på:
- Ungdomsböcker versus vuxenböcker. Tänker man på ett annat sätt, i tilltal osv, när man skriver för ungdom? Eller handlar det mest om längden? Jag vet vad min engelska redaktör skulle säga: Nej och Ja. Dagens kvalitetsböcker i UK för ungdomar typ 13+ är oerhört ambitiösa och "vuxna" och allt annat än lättlästa.

- Mina rötter. Som jag egentligen inte vet så jättemycket om, mer än 3 - 4 generationer på båda sidor (statare & lantbrukare). Efter Styggelsen fick jag ofta frågan om jag hade egna erfarenheter från resande folk (eller tattare, som man sa förr) men det är ju noll på det personliga planet. Har aldrig ens reflekterat över att jag skulle kunna ha resandekultur i släktsagan.
Men samtidigt - är inte Hellberg något av ett "tattarnamn"? Till skillnad mot patronymikon och soldatnamn menar jag. Efternamn med geologisk anknytning alltså.
Tror jag måste plugga lite här.

onsdag 24 mars 2010

En sedesam särk

(ie inte för mycket boobage)
till vårens möten.

Felix gillar mest bältet: Tandkrossande metall OCH läder =
Heaven.

tisdag 23 mars 2010

Samlingen växer

och gotteskåpet doftar som en liten chokladfabrik.

Jag tecknar lite i Lyckoslanten igen.

Känns skitkul att få förnyat förtroende efter min föräldra"ledighet". Jag älskar att göra redaktionella illosar.

Jag har erfarna frilanskollegor som aldrig ens berättar för sina uppdragsgivare när de får barn, och som rekommenderar andra att göra likadant. Av bitter erfarenhet. Eftersom det är så jäkla svårt att få in en fot igen när man en gång haft lite bortvaro. Det är snabba ryck på redaktionerna och är man inte en sån som kan leverera med lika snabba ryck funkar det tyvärr inte.

Men jag tyckte inte att det var okej att "låtsas" kunna jobba som vanligt. Kunde ju för helsicke inte ens kolla mailen på flera dagar. Dessutom känner jag personligen djupt i mitt PK-hjärta att det är fel att lönearbeta när man plockar (om är förbluffande låg) föräldrapenning. Som egenföretagare får man jobba 10 heldagar under föräldrapenningen i UK och det har jag hållt mig inom. Men det är en svår gränsdragning ibland, för det är klart att jag pillat en del med 'kreeeativa' obetalda personliga projekt under "ledigheten" som ev. kan gynna mitt arbete på sikt.

måndag 22 mars 2010

Fascinerande (?) mamma-sunk.

(Svettkänsliga läsare varnas.)

Varför har jag fått problem med armsvett?

Är det nåt hormonellt som händer efter graviditeeet eller bara för att man ligger i som en f*cking skållad sork helt plötsligt?

Blir det värre för varje onge?

Och, i så fall, vilken deo använder Anna Wahlgren?

Mhv,
Stinko von Svetto

söndag 21 mars 2010

Äggstra, äggstra: DÄR gick startskottet!


Toastabag 500 - the verdict is in.

Okej, nu har vi testat dessa.
(Inte med fiskpinnar eller blodpudding dock, haha.)
Bara vanligt färdigskivat ganska tunt rostebröd, smör, dijonsenap, skinka och stark ost.
Penslade även smör på utsidan av brödet, för ska det va så ska det va.
Körde på brödrostens längsta cykel, glömde ta tiden (2 min?) men det blev nästintill perfekt, bara en lite för bränd strimma på ena brödskivan.

Och: Det blir tre solar av fem.
Värt femtio spänn?
Ja.

Minus:
Små påsar. Stora, icke fyrkantiga skivor och/eller tjock fyllning skulle inte funka.
Osmart bred skarv/söm i botten som gör att mackan inte hamnar så djupt i rosten som skulle önskas (vissa skär tydligen bort brödkanterna just därför).
Mackan trycks inte ihop som i en toastmaster. Vilket jag i och för sig gillar på ett vis eftersom de där hårdpackade tillagade kanterna ofta blev för hårda som jag minns det. Men å andra sidan glider fyllningen lätt iväg inuti Toastabag 500. Man får klämma ihop som sjutton innan. Tomatskiva (som jag helst vill ha, men affären hade inga goda) hade nästan säkert slajdat ur och hamnat i botten.
Krångligt att handdiska och torka påsen fräsch inuti.
Kanten är läskigt vass och lätt att skära sig på.
Påsarna pallar typ 500 rundor och då undrar jag lite över riskerna när skarvarna väl går sönder, om påsen skulle gå upp i sömmarna under själva tillagning alltså: Smält ost och tomatvatten inuti brödrost = j*vligt surt och adjöss med rosten i bästa fall, kortslutning i värsta?

Plus: Innovativ i sin enkelhet.
Den rätta toastmaster-effekten uppnåddes i brödet vilket förvånade mig lite.
Fyllningen blev ordentligt varm ända in i mitten = matigt! Och osten smälte krämigt utan att rinna bort.
Snabb tillagningstid.
Påsarna går att köra i diskmaskin.
Lätt att använda (om man slipper rengöra den ...) - känns som mindre kladd- och brännskaderisk om ett barn skulle använda Toastabag 500 själv än om barnet skulle använda en elektrisk toastmaster, eller ugnen, på egen hand. Men jag anser att påsen bör hanteras med matlagningspincett av plast för säkerhets skull.
Sparar plats i det lilla köket.
Funkar nog bäst i två-skårig brödrost så man kan göra två mackor på samma gång (har inte vi).
Och i brödrost med mycket klämstyrka (har inte vi).

lördag 20 mars 2010

HELT natuuurlig bild

från min slarvstädade charmigt bohemiska skrivarlya från 1900-kallt.
Japp. Så här ser det ut. Varje dag. För jag är en sån kvenna som inte står uuut om jag inte får ha det lite fint omkring mig sörru. Om jag inte har duschat och kletat på läppglans och tagit på en romantisk trasa för att sitta och bläddra lite inställsamt i en av mina baaarnböcker - då går jag under va.

Och i morgon ska jag dra den med älgen.

fredag 19 mars 2010

Skynda, läs och skriv ut!

Amerikanska månadstidningen The Writer har gratisvecka (!!!) för alla sina artiklar på webben fram till 26 mars. I vanliga fall har bara prenumeranter tillgång till detta stora fina textarkiv.

Jag prenumererade på papperstidningen i ett år och tyckte mycket om artiklarnas bredd, lättlästhet och informationstäthet. Trots den lite torra framtoningen - en riktigt inspirerande specialtidning. Framför allt på spännings- och ungdomssidan för oss skrivskallar, skulle jag vilja säga. Plus många bra intervjuer - om är med amerikanska författare som jag inte alltid kände till innan.

Jag har just varit i kontakt

med en helt normal anonym svensson-person i ett ytterst trivialt ärende.
Men namnet. Namnet!

Karln hette Mr Samuel Strangewood och just exakt där kände jag att jag måste hitta på en romanperson som också heter så.
Nu.
Idag.
Bums.
Skit samma att jag redan är tingad av andra fantasifoster att sitta och hitta på sida upp och sida ner om dom.

Mr Samuel Strangewood, asså, smaka på't.
Ett namn med star quality. Ett förtrollande, förhäxande namn.
Jag behöver inte ens hitta på nåt, han finns ju redan där alldeles färdigformad, kan du se honom också?

Alla har en bok inom sig? Jo jag tackar ja.

Ett namn kan ha en bok inom sig.
Ett gammalt klistermärke kan ha en bok inom sig.
En treraders notis i en landsortstidning kan ha en bok inom sig.
Att gå av bussen en hållplats tidigare och ta en kaffe på ett fik man aldrig sett kan ha en bok inom sig.

Avslutar med att säga att jag inte tycker att skrivande handlar om "LÄS-LÄS-LÄÄÄS".
Det handlar om:
1) Deadline (glöm din dröm annars. Genast. Jag har aldrig varit mer allvarlig. Den som väntar på inspiratiooon har gått på en fet bluff och kommer att gå ur tiden utan att nån fick läsa boken som fanns där inne).
2) Sittfläsk.
3) Hur öppen ens blick är mot omgivningen.

Puss.

torsdag 18 mars 2010

Se upp

för bilburen ungdom.

onsdag 17 mars 2010

E skämmer bort mig

med tokig gåva som sägs kunna få brödrosten att extraknäcka som smörgåsgrill enligt hans kollega.

Från ett sånt där "underbar-liten-idiotkatalog"-ställe
(du vet, såna där fascinerande kupongstora häften som säljer köttbullstänger, liktornsslipar och slankande gördlar).

Recension kommer när vi testat i helgen.

tisdag 16 mars 2010

Varför får man aldrig veta?

- Hur det gick för den där snubben som givit sig faan på att få fram ett starkt och härligt flöde av bröstmjölk ur sina egna små platta man-pätts? (I AB för typ ... ett år sen)?

- Vad som händer efter alla dessa luftiga självbelåtna "ja, just nu håller jag på med en baaarnbok/deckare/relatiooonsromaaan"-uttalanden som en viss typ av narcissistisk offentlig person gärna slänger sig med? Blev bokjävlarna så DÖLIGA att ingen ville ge ut dom - eller IDDES folket bara inte skriva? Jag är genuint intresserad.

- Vem som betalar kungafamiljens talrika parkeringsböter. Näha, jaså jaha ja, nu vet vi? Ålrajt. Det är DU.

måndag 15 mars 2010

Nu blir det blogg light

här hos mig ett tag.
Inte för att jag har slut på blogglädjen eller så, nej nej nej, bloggen är min favvohobby, solklart, alla kategorier.
Men om en månad är det bokmässa i London. Och jag har en lista med deadlines och gojs som jag vill fokusera på som attan innan dess. Plus att Fling-Fling är rolig och aktiv och lekglad som fasen just nu och vi håller på att bygga sandlåda till honom och det är fan som att bygga ett mindre fritidshus.

Hoppas snart kunna dela med mig av lite good shit och storys och blaj-blaj igen.

I övrigt tänkte jag dekorera vårt lilla påskris med sprättmålade himmelsblå + bruna miniägg (lite spräckligt ska jag försöka få till) + knippen av såna här pärlhönsfjädrar.
Dom är små och dunsöta och säljs ofta till folk som sysslar med flugfiske tydligen.
Kan bli fint hoppas jag.

Idag är jag tacksam över

1) Att jag har en sån söt karl. Han kinkar som fan men oj vad han levererar när det gäller. Blev nästan rörd.
2) Att jag har ett krejsy-kul jobb (ibland ...).
3) Att Må Bra är ett mycket trevligt magasin och att Anne H är så jäkla duktig och respektfull som journalist - detta* hade annars kunnat bli helt fel och hur tacky som helst.

* Ett litet reportage om mig och E och några andra par - kommer i Må Bra under sensommaren om jag fattat rätt.

Nu är garderoberna fulla av all skit jag bara vräkte in där och mina bara fötter är lilablå av att stå på knä (!) på 95 fotografier. Sexigt värre.

söndag 14 mars 2010

lördag 13 mars 2010

Min och Rachaels bok

är lila Karin ("Ska barnböcker inte vara lila?" från SvB-bloggen).
Inte för att vi hade nåt att säga till om i den frågan, men ändå
(fast ryggen är rosa med gula stjärnor).

fredag 12 mars 2010

Det är brittiska Mors Dag

på söndag.
Felix vet ju att jag gillar nåt i den här stilen, men vi har givit E order om att en billig bunt tulipaner eller nejlikor redan idag går minst lika bra. Det är mer värt att han kommer hem tidigare.

I övrigt har vi läst alla braiga förslag om teveserier och råddat ihop några olika första-avsnitt som vi testkollat på. Californication gillade jag (blev förtjust i lilla dottern och den kaxiga författargubben, no shit Sherlock?) men inte E så mycket så det får jag nog kolla vidare på ensam.
True Blood gillade vi båda två (har bara sett två avsnitt så säg inte hur nåt går please!!), och jag tror framför allt att E gillar Sookie.
Åter igen, no shit Sherlock?

Vi ska även få låna serie 1 av Carnevale av nån på hans jobb och jag är sugen på Weeds och den där om MC-gänget också. Och Big Love. Så nu har vi lite att göra. Tusen tack!

Det blev ett mandelmarängfjäsk

med drivor av vaniljgrädde.
Gick hem.

torsdag 11 mars 2010

The Godfather fick denna SMS-bild

och anmärkte på Es bristande fräschör.
Själv tycker jag att han står sig bra.
Speciellt med tanke på att det var 05:55 på morgonen.

Jag fick tryna ostörd till 07:45 och det är inte klart vad jag egentligen har gjort för att förtjäna det.
Varje morgon.
Är det möjligen för att jag är en hustyrann som styr med fruktan och rena kränkningar? I så fall är det en metod jag kan rekommendera. Varmt.

Nu: Pizzamackor med skinka och champinjoner och fem kilo cheddar, plus nån annan typ av fjäsk. Det är helt enkelt min plikt.

Står som spön

gör inte orden idag.
Det gör dom sällan för mig.
Utom: Strax innan jag somnar.
Då rinner dom över mig. Som tårar, eller vågor, eller ett skyfall.
Det är bara att hoppa i.
Eller hoppa och hoppa - mer mota bort den sköna goa sömnen, dra på långkalsonger och släpa mig till datorn.

För det är inte enbart nån slags rappakalja-aktig stream of consciousness som far genom hövvet, utan ibland några av de bästa formuleringar jag någonsin fått ner på papper.
Fast det är jäkligt opraktiskt, det där med tidpunkten.

onsdag 10 mars 2010

Hey, Phantom-of-the-Opera-lovers!

Fram till förra veckan hade jag helt missat att Andrew Lloyd-Webber komponerat en uppföljare!
Love Never Dies hade urpremiär i London igår. Den utspelar sig 1907, tio år efter Fantomens försvinnande, efter de fruktansvärda händelserna på parisoperan.
Var? Jo, bland alla showgirls och freaks på Coney Island!

(Överlag bra kritik, men dom som inte gillade har redan döpt om den till Paint Never Dries. Hehe. Man måste älska engelska kritikers vitsighet.)

I ett hörn av vårt kök, klockan 6.15 i morse.

Nu ska han ta en lur och jag ska jobba.
(Ej i lådan dock.
Men Es pappa var en World War II-baby och evakuerades ut på landet som nyfödd.
Där fick han sova i en liten pappkartong.)

tisdag 9 mars 2010

Hata mig inte nu

men jag körde jeansjacks-premiär idag. Det är alltid nåt speciellt med att slippa tunga vinterjackan/kappan för första gången eller hur? Med akrylpolo + handskar + dubbla tjockstrumpor + stövlar gick det.

P.S. Shoppingkärringen måste nu ge sig själv bakläxa för dissning av GAP för några dagar sedan: Fy fy. Min jeansjacka (Nigella har samma, funkar bra om man har röv, lagom kort i livet) + mina enda jeans kommer ju därifrån! Men resten är rätt dyrt trök.

Nä nu säger jag det bara.

Marve Fleksnes.

Ni kan skratta. Men var inte han lite, lite het?

(Eller så är det bara jag som har stråk av Tomáš i The Unbearable Lightness of Being i mig. Han hade också den tveksamma gåvan att kunna se nåt attraktivt i nästan vem som helst.)

Queen Linda ryter ifrån.

Linda Skugge retar ibland upp så innihelvette (=hennes jobb) men jag håller helt med här.

Unga vuxna som sitter på posh-molnet (i e har ett extra skyddsnät i form av en familj som kan stötta en ekonomiskt genom årslånga 'kreativa' projekt och nycker och familjebildning och husköp) kan unna sig björntjänst-lyxen att vara pinsamt idealistiska. Och är urtyperna för mycket-snack-och-lite-hockey-människan.

Fast det är förstås deras förlust.
Och deras 'kreeeativa karriärers'.

Dom kommer aldrig att förstå hur det känns att försöka ta tag i sin 'kreativa' begåvning med båda händerna och hålla fast. Med kniven mot strupen.
Jag skulle gärna berätta mer om hur det är - om det låg för mig att tycka synd om mig själv.

måndag 8 mars 2010

Länklista

till många svenska (och ett par finlandssvenska) författarbloggar.

Jag kände till några men fick upp ögonen för och blev nyfiken på flera nya där.
(Känner ni till andra är det bara att maila tjejen som driver bloggen.)

Härligt att panchosarna

Sigourney Weaver, Meryl Streep och Helen Mirren var SNÖGGAST!

Påskliljor och krokus:

Coming soon, till en täppa nära mig.

söndag 7 mars 2010

Yay!

Det var uppfriskande och fint och kul. Med betoning på -friskande eftersom jag sket i tantiga strumpebyxor och körde barbent ... Tur jag hade både kofta och päls. Tack för fina ord.

Askungen och hennes prins somnade i en liten hög i baksätet på bullen på vägen hem. Klockan 21.00.

Funderingar:
- Varför inbillar jag mig alltid att jag inte kan bli bakis om jag enbart dricker champagne?
- Varför kändes det inte ens det minsta kul eller skadeglatt att se en del riktiga skrävliga högdjur ur vår gamla kompiskrets alldeles stukade av livet? Såna där som haft det lite för braaa och är lite kära i sig själva. Och som aldrig ställde en enda intresserad fråga till en annan.
Men nu: Urgröpta och trötta av karriärer och äktenskap och familjebildningar och alla dessa skriiivprojekt som man hört om till leda och som inte blev som de önskade.
What's going on? Håller jag på att bli en snäll och medkännande jävel?

lördag 6 mars 2010

Dagens outfit:

BRÖLLOPSFEST! Utan praktisk klänning och praktiska skor och två skötväskor och barnbilstol och kärra och kräksiga ombyten, och småputt småsjuk son, och talhållande nervös make, och avbruten middag och avbrutna samtal och plågsamt återhållet champagne-sippande.

Men med hälsa på alla fronter och barnvakt och chaufför (fuck tåg och tunnelbana, för en j*vla gångs skull alltså). Taggad så innihelvette. Jag ska fan pussas mot ett träd. Eller under ett träd. Krokus och vårlök. Ja. Så får det bli. Var la jag nu min fuskpäls?

fredag 5 mars 2010

Braig teveserie please?

Vi skulle behöva tips på nån ny drama/komedi/spänningsserie att kolla på.
En av Es jobbarkompisar har talat sig varm för Big Love och jag vet att Ina är ett fan.
Ska vi köra på det?
(Vi var inte så förtjusta i Six Feet Under tyvärr, är dom lite i samma genre? Eller rättare sagt vi älskade pilotavsnittet men tyckte inte att resten kunde leva upp. Vi diggade även första säsongen av Desperate Housewives och tidiga Sex and the City. Våra mest långvariga förälskelser är sex and the city med killar Entourage, Curb your Enthusiasm och Mad Men. Jag vill lobba för Dexter men E känner att det blir för blodigt för honom. Vi har försökt med The Wire och Sopranos men det klickar tyvärr inte.)
Om ändå danska Matador fanns att köpa med engelsk textning ...

P.S: Ni som liksom vi gillar brittisk grotesko-humor: Vet ni att dom gör nya Psychoville!? Yippee!!

P.P.S: Samtliga journalister har frågat mig om Styggelsen är inspirerad av Carnevale men vi har inte sett. Borde vi? Låter ju innihelvette bra.

P.P.P.S: Och vi Ä-L-S-K-A-D-E Deadwood.

Är sugen på

att skaffa en sandwich toaster. Helt allvarligt. Tomat-ost-skinka. Vitt formbröd med frön. Fy satan så gott.
E säger att han är övertalningsbar och att hela grejen känns så unken och student-aktig att det nästan blir fresh på nytt.
Har jag tappat greppet? Har ni nån? Använt sedan 1998? Eller är ni såna där typer vars kropp och intellekt och, tja, hela liv blev helt fucking fantastiska när ni vande er av med att äta det dåliga dåliga brööödet?

torsdag 4 mars 2010

We had a falling out

like lovers sometimes do.

Runt tiomånadersstrecket tror jag.
Riktigt less på varandra där ett tag ärligt talat. Så kan det bli.

Men nu, med mer pappa och dagis och mindre mammi - har det blivit mer kärlek och energi och bus och skratt och gos och uppskattning mellan mig och Fling-Fling igen. Gött.
Han pep knappt när han fick sprutan i låret förresten.
Smarta mammi hade ju spetsat mjölken med flytande smärtstillande tjugo minuter innan va.

Jag följer min egen

utväxt med spänning.
Gillar lite grådassig utväxt faktiskt.
Ger hela vitblonda grejen lite mer struktur och punk-ompf.

Nu: Mot BVC
(därav min barnsliga accessoar. When in rome, osv etc).

John Ajvide Lindqvists nya roman

kommer snart (i maj).
Den låter på samma gång helt krejsy - och alldeles, alldeles underbar.
Han är så cool, fullständigt unik. Jag var medveten om hans författarskap länge men ville inte läsa ett ord förrän jag var klar med min egen första bokjävel och hade fått den antagen.
Jag var så grön som prosaist att jag blev osäker och vacklande i mitt eget språk om jag läste alltför bra saker, tyckte jag.
Men sen, ja då läste jag ju Låt den rätte komma in förstås.
Och grät.
Grät för att det var så jävla, jävla bra. För att jag kände mig liksom besläktad.
Och det kanske inte är så konstigt.
Vi är typ samma generation. Svaga för outsiderperspektivet. Familjemänniskor. Och även jag anses ibland vara något av en rolig skit (men det är förstås bara en mask för att dölja ett bläcksvart sinne).

Sen brast det för mig igen när DNs Jonas Thente omnämde mitt nyfödda författarskap jämte Johns i samma positiva krönika.

Och nu: Ännu en sällsam bok från John alltså. Mycket hockey och lite snack. I like.
Men: Läs för bövelen inte detta om du som jag är allergisk mot synopsis och baksidetexter som avslöjar mycket av handlingen.

onsdag 3 mars 2010

Sant och sånt.

- Jag hatar mig själv en gnutta om jag inte skrivit minst 500 skönlitterära ord på en dag (hälften av dom är som regel skit men det börjar jag vänja mig vid - så är det för alla). Har jag skrivit över 1000 älskar jag mig själv å andra sidan lite.

- Jag går nästan alltid in på GAP när jag är på stan. Och varenda gång tänker jag "Nämen vad i h*lvete gör jag här bland allt detta trök? Vad är det jag hoppas på liksom?"

- Jag kan störa mig lite-lite-liiite på tjocka män/killar. Aldrig någonsin på tjocka kvinnor. Men män, alltså. Ja jag vet att det är fult. Är inte stolt över't. Utseendemässigt gör det mig inget, lite fetma kan se rätt gött ut in my book. Jag är själv nära vän med chipspåsen liksom.
Men jag tänker lite såhär, att när man tillhör ett kön som har så satans mycket muskelmassa av naturen att hjälpa den passiva förbränningen, hur svårt kan det vara att ha normal BMI då? Med eller utan gubb-bulimi.
Eller det kanske känns för stora män lite som när jag nån enstaka gång tränar, eller när jag ammade; Att aptiten blir helt grotesk och okontrollerbar? Förlåt i så fall.

Nu börjar jag bli sju-u-ukt exalterad

över nästa bröllop. BARNFRITT (yippeee) och här.
Inte bara inom högsta domstolens ägor, en kort promenad från Fleet Street, men också platsen för Trettondagsaftons urpremiär 1602.
Jag får gåshud av sånt fanimej. Just nu måste jag vara världens spralligaste anglofil.

Sedan fest på legendarisk pub.

Gårdagens shopping.

Pärlhyacinter = Floristen i saluhallen.
Plåtägg (med solitt chokladägg inuti) = Marks and Spencer. Fem f*cking pund men jag älskar det.
Pralinägg = Marks and Spencer (Oerhört viktigt att hitta en påse med majoriteten blåa ägg = släta. Dom gröna har krisp.).
Pärldiadem = Claire's Accessories (det var jag och förti franska småtjejer).

tisdag 2 mars 2010

Efter frissan.

Jipiii. Jag känner mig rent ... grafisk! Mycket glad att jag testade detta faktiskt. Kanske inte behåller't för resten av livet men känns som ett lyft just nu.

Okej nu köööör vi ba.

Innan frissan.

En söt idé

som jag ämnar låna till nästa afternoon tea party med mina väninnor.
Någon gång innan år 2020 hoppas jag.

måndag 1 mars 2010

Natti natti.

Veckans planer.

- Intervjua potentiell barnpojke. Eller heter det manny?
- FRISSAN! cha-cha-cha. FRISSAN! cha-cha-cha.
- Vaccinera sonen mot nåt (oklart vad).
- Rodda ihop allt inför helgens bröllop.
- Försöka komma ihåg att det där med att skriva ibland kan vara lite som att ligga. När man är nyblivet päron alltså: Man känner sällan för't innan man kör igång.

Good morning, spring-lovers.

Vi knäckte februari-jäveln!
Yes, we did it!

I detta nu står maken och sonen i shorts i solen och försöker styra upp klematisen.

I predict a grillning.