söndag 2 januari 2011

Bilderboksmanus - hur det funkar (igen).

Svarar på veckans trevliga mail från en person med drömmar om att få sina bilderboksmanus utgivna, lite frågor om hur 'det funkar' och om jag skulle ha tid/möjlighet/lust att göra illustrationerna.

Vi måste börja med Dagens Ord: Dummy.
här ser det ut när man som illustratör jobbar fram en bilderboks-dummy.
Jag har förstått att bilderbokseleverna vid svenska Konstfack inte kör dummy-metoden; de skickar endast in 2 - 3 "färdiga" illustrationer till förlaget när de vill försöka sälja in ett projekt.
Jag har dock ombetts skicka dummy till svenska förlag, så de känner till metoden - och gillar den. Min känsla är att om man är SJUKT duktig + rätt etablerad behöver man inte göra en hel dummy innan det kan bli tal om kontrakt. Men ofta efteråt. Ibland tar förlagens säljavdelning med dummys till bokmässor för att visa andra länders inköpare.

Oki-doki, mitt svar då:

"Jag har tyvärr ingen möjlighet att göra illustrationer till manus som inte redan har bokkontrakt.
Lite om hur "det funkar":
När man skickar in ett bilderboksmanus till ett förlag som "enbart" författare behöver man bara skicka sitt manus - förlagen föredrar faktiskt det.
Jag brukar avråda blivande bilderboksförfattare å det grövsta från att skicka med egna fina illustrationer eller låta en begåvad vän eller släkting göra dem - eller att anlita en professionell illustratör att göra det privat (jag har dock kollegor som tar sådana privatuppdrag ibland men det kostar skribenten/uppdragsgivaren minst X 000 kr - och detta tillvägagångssätt är absolut ingen garanti för att ett förlag ska nappa på idén och erbjuda kontrakt).

Den etablerade illutratören som också skriver egna texter brukar göra vad vi kallar en 'bilderboks-dummy' och skicka till förlagen i hopp om kontrakt - det är en skissad modell av hela boken där man demonstrerar att man tänkt över vart och ett av de 12 uppslagen layoutmässigt i skisser (nästan alla bilderböcker är 32 sidor som standard - ie ca 12 handlingsbärande uppslag - kolla i bokhandeln så ser du!). Man gör bara två uppslag "färdiga", så fint man kan, i "redo för tryck-nivå", i färg, i den stil man tänkt sig. Det vore vansinne att illustrera hela boken innan den blivit antagen - det kan ligga år av bollande och stora ändringar innan ett avtal kan skrivas. Och det är ett hästjobb att skapa en säljande 'dummy' .
Är illustratören inte professionell kan det dessutom nästan sumpa ens chanser att
skicka med illustrationer - det visar för förlaget att man inte riktigt har kläm på hur det funkar och kan skicka signaler om att man inte är speciellt flexibel (just denna egenskap värderas mycket högt - en bilerbok är ett grupparbete med förlaget i slutändan och man måste vara beredd på otaliga omarbetningar). Förlagen är vana att bedöma bilderboksmanus utan illustrationer och parar helst själva ihop texten med 'rätt' illustratör (=utbildad, ofta någon förlagets redaktör och designer redan jobbat med, som är insatt i processer, grafisk formgivning och tryckmetoder, kan leverera digitalt till den standard som krävs osv).

Inget förlag vill att en bilderboksförfattare ska vara missnöjd med valet av illustratör, men i
slutändan är det ändå förlagets beslut vilken illustratör som anlitas. Hon/han får ju ändå 50% av honoraret...

Så, kort sagt, se till att du har ett fantastiskt manus bara, så fixar förlaget resten - sedan, när du fått kontrakt.

Och ett fantastiskt bilderboksmanus kan enklast beskrivas så här:
Har en början, en mitt och ett slut.
2 - 4 meningar per uppslag.
Spänner över ca 12 uppslag.
Är originellt och charmigt och samtidigt familjärt på något vis.
Har en liten konflikt, en konfliktlösning, och så en liten knorr på slutet.
Riktar sig framför allt till 2,5 - 6-åringar.
Får inte handla om "för mycket" - och inte om "för lite".
Har humor."

5 kommentarer:

Malin, Costa Brava sa...

Tack som vanligt och största Gott nytt kramen till DIG

Amanda sa...

Tack det samma Malin!

Alexandra Alexandersson sa...

Tack för att du delar med dig, mycket nyttigt att läsa! :) Men jag kan inte låta bli att bli lite "ilsk" på förlagen om de är så envisa med att välja illustratör själv som du skriver. Jag skulle tex aldrig kunna tänka mig en annan illustratör än mig själv till min text, och skulle tycka att det var väldigt tråkigt om de gillade min text men inte antog projektet just för att jag inte är etablerad eller utbildad. :/ Men så får jag väl skylla mig själv om jag inte blir publicerad då också ;) ;)

Amanda sa...

Alexandra, hövvet på spiken.
Och vet du, det kan till och med bli så jääävligt att ett förlag tackar nej till illosarna som en etablerad illustratör gjort men tackar ja till texten han/hon skrivit. Då tackar folk helt enkelt ja och biter ihop, därför att man ändå får sälja "ett halvt" projekt - och blir publicerad igen!

Ibland är man _verkligen_ inte rätt person att illustrera sin egen text, och författare som inte är utbildade inom bildkonst är av någon anledning notoriskt dåliga på att välja bäst illustratör (så att förlagen skrattar bakom ryggen på dem - vänligt, men ändå).

Man MÅSTE lita på att förlaget vet bäst, ingen har råd att vara så rigid i sin 'kreativa integritet' att man går emot de som levt på att producera fantastiska bilderböcker i decennier. SPECIELLT inte innan man ens är publicerad och har foten på första trappsteget.
Det är liksom ingen som är mer intresserad av att boken ska bli så fin som möjligt än förlaget. Den investering dom lägger ner får faktiskt upphovspersonens insats att blekna ibland.

Anonym sa...

Hej Amanda!

Så glad att jag hittat den här sidan! Mycket intressant läsning. Jag har en bilderbokside' där jag tänker mig att det är bilderna som berättar den lite läskiga och spännande delen av historien - något som inte alls framgår av min text. Texten i sig är jag nöjd med, men utan bilderna är det svårt att göra den rättvisa.

Förstår att jag ska låta bli att skicka in mina amatörmässiga bilder. Men hur ska jag skriva i det eventuella följebrevet (om jag skickar in)? Det här med att bilderna står i konflikt med texten och förmedlar en alternativ information är förstås inget nytt för förlagen - men jag vill ju att de ska få reda på hur jag har tänkt.

Trevlig helg!
Beatrice