söndag 2 januari 2011

Fruktansvärt uttjatad preggokommentar

men jag måste ändå säga:

HerreGUD vilken förståelse man får för di skröpliga, invalidiserade, jättetjocka eller kroniskt sjuka.
HerreGUD vad tacksam jag ska vara varje dag när jag väl får tillbaka de kroppsfunktioner man lätt tar för givna.
HerreGUD vad jag hatar att vara så här beroende av hjälp i vardagen.

Nu åkte stödstrumporna fram. Tog 17 minuter att tråckla på sig. Tänker aldrig mer ta av mig dom - för jag kan helt enkelt inte.

13 kommentarer:

Arild sa...

Ha ha, jag känner igen mig. Att vara pregnant var ingen höjdare. Som en strandad val i sängläge, hud som känns sprickfärdig och med knivhugg mellan benen om man tog för stora steg. Två graviditeter räckte mer än väl.
Första orden efter förlossningen var: "ja,nu har man gjort det här för sista gången", och det var en så skön känsla att veta att det var så : ) Sen kan man inte förneka att bebisar är det gosigaste som finns...

Amanda sa...

ja isch

(fast jag måste säga att jag inte är speciellt svag för bebisar heller ... men de är KLART mysigare än en stor ond mage)

Annelie sa...

17 minuter för stödstrumporna låter som en riktigt bra preggo-tid. För mig skulle det nog ta 17 minuter i mitt ordinarie tillstånd.

Amanda sa...

(samma här ärligt talat - men jag har aldrig haft anledning att testa)

Annelie sa...

Jag kör med stödstrumpor under långflygningar. Det värsta är om man glömt ta på dem i förväg och tvingas kränga på sig dem i flygplanssätet, där det finns 12 cm benutrymme. Ungefär som att vara gravid.

Ina sa...

Jag känner med dig.
Inga mer gravidieter för mig. Efter senaste har jag fortfarande kvar en massa krämpor trots att F varit utanför magen i 4 år nu.

Ina sa...

Ordverifiering: Damer

Amanda sa...

Bra poäng faktiskt. För visst ökar risken för blodpropp markant vid flygtur när man en gång utsatt kärlen för graviditet/er? Jag har inte drömt detta?

Mhv,
Okej, ska inte slänga mina strumpor efteråt

Amanda sa...

Men Ina KOM IGEN nu, tänk positivt, graviditeeeetärr är ju inga SJUKDOMAR?!

;o)

(nä fy bövelen
I hear you sista'

GUD vad skönt att kvinnor inte längre håller käft om sånt här bara)

Terése sa...

Vi dryftade detta ämne halv tolv på nyårskvällen. Tre morsor. Intressant hur olika man upplever "samma" tillstånd.

Jag blev sjukt bebbesugen av den yngsta morsans urgulliga ettåring, men då halkade vi in på ämnet gravkrämpor och jag drog min story om min Hemmis From Hell och så kom jag på bättre tankar, ännu en gång.

Men jag skulle lätt kunna föda ett barn till, om jag bara slapp de nio föregående månaderna OCH att min kropp blir lite mer defekt efter varje förlossning.

Amanda sa...

Ja visst fan sliter det.
Och visst fan är det rosaskimrande. Också.
Typ ... 2% av tiden?
;o)

Jenny sa...

*Ler* för att du beskriver det så bra. Har själv haft tre mycket jobbiga graviditeter. Efter första sa jag "Aldrig mer!!" ;)

30-nånting sa...

Ja puuuhhh nu börjar det verkligen bli tungt.

Om jag tappar något på golvet är första tanken "Är det värt det?"

Oftast är det inte det...