lördag 29 januari 2011

Just nu på planeten Felix: Konceptet 'godsaker' och hur man ska förhålla sig.

Detta jobbar vi på att få honom att greppa just nu:

"Godsaker finns överallt, alltid. Ibland gömda i skåp, ibland helt synliga. Ofta i handen på någon annan. Hela väggar av godsaker i alla affärer. Godsaker på TV.

Majoriteten av tiden har dessa godsaker ingenting med en själv att göra. Man kan titta, tänka, kommentera. Eller så inte. Det är allt.
Att anstå sig att bli besviken/ledsen/arg för att man inte får stoppa dessa godsaker i sin egen lilla käft är lika fruktbart som att skrika för att morsan inte plockar ner stjärnorna och månen åt en att leka med. Ie: kommer icke att hända.

Men ibland.
Ibland FÅR man!
Och då jävlar; är det speciellt."

Hittills går det faktiskt över förväntan.
Och är det bara vi som blivit förvånade över de uteblivna 'sockerchockarna'? För även vi som aldrig köpte det där extrem-snacket, och som själva fostrades i en 'allt, men med måtta'-matkultur är så himla indoktrinerade i det där 'det dåliga dåliga sockret-tänket' nu alltså.

Men. Om han däremot skulle råka få i sig en lightprodukt/sötningsmedel. Fy fan, det är otäckt att se. Som en våldsam snedtändning 10 minuter senare.

6 kommentarer:

Yvonne sa...

Jag läste nånstans att sockerchocker är överdriven skrämselpropaganda. Och en annan som är uppfödd på Kalaspuffar håller med. Inte fan fick jag nån sockerchock då! :P

Amanda sa...

Klart det är överdrivet, hela den grejen bygger ju på skrämselpropaganda från smarta dietister som sparkar in öppna dörrar. Alla födoämnen är ju 'dåliga för en' i olika utsträckning.

e sa...

Om man är frisk tar insulinet hand om att reglera sockernivåerna.
Läskigt/intressant att ni också har noterat reaktionen på "light"-produkter. Varför skrivs inte om detta?

Amanda sa...

Maken hävdar att det är aspartamet han reagerar så otäckt på (sockerfri saft typ). Men jag måste ju lägga in en brasklapp: Det kan förstås vara helt individuellt.

Choklad & fikabröd blir samma effekt som frukt tycker vi: En gladrush (och högt kaloriintag förstås) men ingen märkbar 'comedown'.

Amanda sa...

P.S. En snabbsökning på mer eller mindre vetenskapliga källor hävdar att depression, aggressivitet, ångest och sömnlöshet är vanliga psykologiska sidoeffekter av aspartam.

Heja tjockisläsk alltså?

Ina sa...

Mina ungar tål inte socker för fem öre. De får bara äta godis på lördag förmiddag, för efter det klättar de kring väggarna och slåss med tillhyggen efter bästa förmåga och är speedade som att de fått i sig betydligt kraftigare grejer än socker. Det bli bättre ju äldre de blir som tur är. Men skulle de råka få godis eller kakor på kvällen, så får jag kallt räkna med minst två timmar extra innan de somnar. Jag älskar socker. Men jag gillar inte hur mina barn beter sig när de fått i sig det.