onsdag 19 januari 2011

Till dig som kämpar med redigering

av ditt råmanus från NaNo just nu, helt själv, och har det motigt:

Du ÄR inte ensam.

"Just nu känns boken helt … främmande. Som om den inte hade med mig att göra.
Vadå, ska jag …? Det är inte en helt ovanlig känsla när man skrivit färdigt ett manus.
Det är som att gå i mål efter ett maraton och sedan få veta att man ska gräva ett potatisland efter det.
Orken är slut och uppgiften helt oinspirerade."

Så skrev författaren Kajsa Ingemarsson i veckan.
Så jävla bra.
Kan bara hålla med.
Inte den hääärligaste tiden i ett skrivande liv precis.

Men du. Orka. Orka!
Paddla på som fan.

Att tappa sugen och ge upp här är på många sätt det som skiljer agnarna från vetet; som skiljer den evigt skrivardrömmande från den kanske, förhoppningsvis, snart antagna.

Om du hade tillräckligt med stake för att bygga ett helt råmanus, då fixar du detta. Ingen sa att det var enkelt eller kul. Men kom igen. Gräv djupt nu. Det är du skyldig dig själv.

10 kommentarer:

Pernilla sa...

Exakt! Och nu är min dator lagad så här ska redigeras. Klart. Eller pysslas med bebisen menar jag. ;)

Amanda sa...

Bra!

SolSara sa...

Hittade dig på Bokus: http://www.bokus.com/cgi-bin/P_campaign_show.cgi?c_id=76670

:)

Amanda sa...

Hoppsan!
Där ser man - tack för tipset!

Perny sa...

Jo du, det var som om man var klar bara för att råmanuset var det. Fick just en avhyvling i telefon från en av mina väninnor som frågade hur det gick med redigeringen. Jag råkade vara ärlig och säga att jag inte jobbat så mycket som jag borde. Det är bra med kompisar som liksom är på en lite hela tiden.

Det är lite som om, när jag skrev råmanuset, hela tiden kunde skylla på att det var just ett råmanus. Jag fixar det sedan, det där ändrar jag sedan, jag går djupare in i karaktären senare, det där beskriver jag sen.

Nu är det sen och det där jag jag lämnat till nu, det känns väldigt överväldigande.

Amanda sa...

Japp - det ÄR överväldigande ibland.

Det är som att komponera en jävla underbar symfoni.

Tog du verkligen tillräckligt lång paus efter avslutat råmanus undrar jag dock? (Minst 4 veckors total vila från just den texten är ett måste - annars får man inte Blicken.)

Annelie sa...

Jag har inte ens läst hela mitt NaNo-manus ännu, så eventuell redigering ligger långt borta i tiden.
Däremot jobbar jag med ett annat manus (för barn) som jag skrev klart före NaNo. Och ja, det känns jäkligt tungt och ganska trist för det mesta. Hur kul är det att sitta och ändra tempus på verb efter verb efter verb...

Ansi sa...

Mitt råmanus blev så pinsamt dåligt att det inte är redigering utan total omskrivning som gäller. Jag har satt mig ner och börjat på en outline. Den är inte jättedetaljerad, men ger kanske lite bättre koll, så att man ser vad som saknas och så. Sedan blir det väl ett nytt råmanus. Eller halvrått, halvkokt, rökt eller stekt...

Jag tog i alla fall en scen ur råmanuset och skrev en liten novell av den istället. Så det bidde i alla fall det.

Men jag har inte gett upp än. Tar det nog lite lugnare än en dryg månad nästa vända. Det är mer realistiskt i mitt fall, tror jag.

Lisa sa...

Bra pepp där :) Denna ska jag dela till min skrivande vän :) Tack!

Anneli sa...

Tack! Precis den peppningen jag behövde just nu när jag är mitt inne i mitt redigerande. :)