fredagen den 13:e maj 2011

Chockad av de små.

Först lilla G då, som nattsov 8,5 timmar på raken (!).
(Kommer typ aldrig mer hända men jag njöt.)

Sen kommer lilla F spankulerande med en rostis i nypan och ler så ömt som han aldrig ler mot någon annan, stryker hennes fjuniga huvud och säger:
"Pretty bäbis."
*mammasnyft.*

Så pekar han på en stiliserad pyttekrumelur (nåt djur) på hennes pyjamas (som jag aldrig ens noterat) och konstaterar:
"Hippopotamus."

Småbarnsåren: 2% paradislycka, som en klok vän sa.
Och 98% dårhus.
Asylum for the criminally insane-sortens dårhus.

Därav lam bloggy.Spreading myself too thin.
Aja.
Vi hörs igen om några dagar. Efter helgen.

4 kommentarer:

Malin Bergström sa...

De små de kan större saker än man kan tro!

Amanda sa...

Verkligen!

De kallar mig Skrållan sa...

Han är så häftig, F!

Jag läste ut Döden på blek häst i fredags. Jacob var trött och somnade, jag la mig i badet och streckläste andra halvan av boken fast vattnet blev kallt. Jag tycket jättemycket om den! Den var så fyllig, flera spännande trådar inflätade i varandra och trots att jag såg mycket av dig i den satt jag inte och tänkte "Detta har Amanda skrivit, coolt!" som jag gjorde när jag läste Styggelsen. Du är så bra! Ser så mycket fram emot nästa bok! Heja, Amanda!

Amanda sa...

Tack fining. Betyder mycket.