lördag 25 februari 2012

Upplägg?

"Hej!

Jag är nyfiken på hur du lägger upp ditt arbete. Hur arbetar du med synopsis? Gör du tidslinjer? Gör du ingående person-beskrivningar? Skriver du hela berättelsen kronologiskt?
Har du något knep för hur du ska hålla tråden tills du skriver nästa dag?

Stort tack på förhand!

Mvh Mimmi"

Svar:
Synopsis, absolut. Men en plan är alltid bara en plan, jag vet vid det här laget att det inte blir den bok man tänkte sig innan även om man har koll på "vem och varför" innan man kör igång (det tror jag är ganska vanligt och underlättar en del om man försöker skriva inom en deckar-relaterad genre).
Kör också mycket med ett kladdokument som bara jag fattar, det är bara för mina ögon, och där kan jag samla lösryckta meningar, kom-ihåg-grejer, saker man dumpar allt eftersom och annat som visar sig ovärdeligt. Sånt man stryker från "moderskeppet" (manus) men inte vill förlora för det kan komma till pass i en annan del av berättelsen.
Mycket av krafset i kladdokumentet kommer från samtal med maken, han blir allt mer mitt viktigaste bollplank. Ingen "fattar grejen" med Maja och vad jag försöker göra rent dramaturgiskt som han, trots att han inte kan läsa böckerna.

Jag gör tidslinjer över alla karaktärer på samma stora papper, ja. Föddes, dog, blev befodrad, fick barn typ.
Det tror jag är skitviktigt framför allt om man rör sig i lite olika tidsåldrar. Det kan också funka som en nyckel som låser upp intrig: "Men herregud, dessa två levde faktiskt nästan samtidigt, jag kan göra om det lite så att det blir samtidigt och då funkar det ju skitbra om de två träffades och xxx!"

Detaljerade personbeskrivningar, aldrig. Jag upplever inte att jag behöver stöd i sådana där listor för att frambesvärja mina karaktärer, de poppar upp på ett annat vis. Håller sånt i huvudet. Lånar in drag och beteenden från verkliga livet hela tiden. Folk jag ser på promenader eller vänner & bekanta.
Däremot tvingades jag göra en övning på mitt livs enda skrivarkurs här i Oxford: Att beskriva vad som fanns i fickan på en helt ny karaktär i en berättelse jag aldrig tänkt på tidigare. Den övningen blev grundplåten till ungdomsromanen som kommer i maj!

Jag skriver mer eller mindre kronoligiskt, ja. Men det händer att jag skriver slutet innan det är slut, eftersom jag ofta har det klart för mig. Eller en "placeholder", en torftig beskrivning över vad som ska hända då bara. Ingen prosa. Det där med "placeholder" gör jag ofta några kapitel i förväg, så jag vet vilka scener jag har att jobba med härnäst. Typ:
"Kapitel 34: X och Y åker tåg men vet inte att de är med på samma. Upptäcker varandra, X blir misstänksam. Förföljd? Nej så är det ju inte men X TROR det."

Hålla tråden ja.
Se ovan, det händer ofta att jag skkriver en kort "placeholder" för att påminna mig själv om vad som väntar i nästa arbetspass precis innan jag slutar.
Kanske:
"I nästa scen: Lugnare, tillbaka i byn, hitta L!" (någon ledtråd typ.)

Men jag inser att detta låter mer organiserat än det faktiskt ser ut när jag jobbar...

3 kommentarer:

Anonym sa...

Tack för fullmatat, användbart och generöst svar! Trevlig helg!

Andra intryck sa...

Tack Amanda för dina tips! De gör mig ännu mer inspirerad att skriva vidare.

Ylva Andersson sa...

Väldigt intressant att läsa hur du jobbar. Inspirerande till tusen!