söndag 18 mars 2012

"Du kan ju göra vad du vill,


bara det funkar", minns jag att jag svarade lite halvdrygt (?) när en deltagare ställde en fråga (om hopp i tid, tror jag det var) på skrivarkursen i Bokmässans regi i Göteborg i höstas.

Men jag tror att budskapet gick fram. Jag såg att något tändes i blicken.

Fast det låter ju grovt förenklat, jag vet.
Men jag frågar mig det där hela tiden, speciellt när jag är i början; i plannerings- och drömmarstadiet av ett nytt projekt.

Funkar detta?

(Och: Gillar jag detta själv? Tillräckligt mycket för att orka slutföra? Om jag eventuellt kommer att kunna sälja verket, ie få det antaget, nej det tänker jag inte så mycket på. Det får ge sig när det är klart.)

Att hitta den där avgränsningen kan vara svårt, på gränsen till ogenomförbart, om man börjar surra i de banorna:
Jag kan ju göra vad som helst - bara det funkar på nåt sätt.
Att sikta högt utan att tappa förankringen.
Eller att ha modet att hålla det hela enkelt och avskalat.
Gå på djupet - men hur djupt?
Det ger sig under arbetets gång, allt som oftast. Turligt nog.
Och idéer som kliar i bakhuvudet och bara vägrar lämna en, dem ska man ta på allvar.

Ett tips är att tänka:
Håller den här grundidén för 20-30 noveller (ie kapitel), alla sammanhållna av en röd tråd?

Ett annat tips är förstås att inte tänka så mycket alls och bara köra på, men så funkar inte jag, då skulle böckerna aldrig bli klara och jag skulle bli knäpp(are).
här ser det förresten ut när en extremt begåvad berättare jag gillar skarpt organiserar sin narrativa struktur.

3 kommentarer:

Mia Skrifver sa...

Klokt sagt. Jag tycker att kombinationen funkar och gillar är det viktiga för skrivprojekt. Det blir svårt att slutföra om man vantrivs medan man håller på med nåt som ändå är rätt hårt arbete.

Malin sa...

Jag gillade post-it idén väldigt mycket! Jag kan inte heller strukturera upp på datorn fast det skulle vara enklare och just nu behöver jag den där strukturen.

Mycket bra sak att komma ihåg, det där med att man får vara gränslös, så länge man får det att fungera. Tack!

Amanda sa...

Tack själva!