tisdag 13 mars 2012

Skriver du ditt bästa?

Random bild från en privat liten bok jag gjorde när jag bara hade en bebis och oceaaaaner av tid.

Christin Ljungqvist debuterar jättesnart på förlaget Gilla Böcker och bloggar så bra om detta att 'skriva sitt bästa'.

Ingen vill lägga ner en massa möda och jobb i onödan.
Men ibland är det faktiskt läge att pensionera ett projekt, skaka av sig det gamla och börja på nytt och fräscht.
Men när? Hur länge ska man härda ut? Man vill ju inte heller ge upp i första taget.

Det där är omöjligt att säga för någon annan.

Kanske är det dags att ge upp ett projekt när man harvat varvet runt med refuseringar utan att få någon personlig feedback, köpt hjälp av privat lektör, skrivit om och tagit ett varv till hos förlagen.
För någon annan - betydligt tidigare.

Ens skrivande utvecklas ju hela tiden. Ett projekt man påbörjade för X antal år sedan kanske inte är representativt för ens förmåga, fantasi och skicklighet idag.
Men det betyder inte att det gamla är bortkastat bara för att man inte kunde sälja det.
Man lärde sig massor.

Och handen på hjärtat kanske man har orimliga förväntningar ibland. Jag känner i alla fall ingen som fick sitt allra första större skrivprojekt antaget utan omfattande omskrivningar och även om det säkert förekommer så kan vi nog enas om att för majoriteten av debutanter går det inte till så.

Att skriva sitt bästa ja.
Det kostar på, så mycket vet jag. Ibland allt man har.

Men att inte göra det kostar ännu mer.

9 kommentarer:

Hanna Lans sa...

Klokt!

Och än en gång blir jag avis på det här med tecknandet. Åh, vad jag skulle vilja kunna rita!

Andra intryck sa...

Sant. Det här inlägget ska jag nog skriva ut och hänga upp på väggen, som en påminnelse =)

Jag säger som Hanna, jag skulle också vilja kunna rita =)

Amanda sa...

Tack!

Anonym sa...

Till er som vill kunna rita: Alla kan "rita". Mer eller mindre, förstås. Men mycket övning slår talang för det mesta. Vill du "kunna rita" krävs det precis som allt annat att du bestämmer dig och sätter igång och försöker. Och övar. Och övar. Och övar. Vill du tillräckligt mycket övar du tillräckligt mycket. :)

/ Har talang men slutade öva i övre tonåren. Där stannade min utveckling.

Amanda sa...

Anonym, du har så rätt. Överföringen mellan hjärnan och handen går att träna upp om man är tillräckligt road att lägga ner tiden.
Och så handlar det mycket om muskelminne.
Samt: Vill du bli illustratör handlar mycket om kompositionen och att hitta din unika linjekvalitet.
Det finns utbildningar om man vill jobba med detta.
Men man ska inte låta sig hindras av föreställningar om att man inte "kan" och att det inte blir "fint" om man har lust att ta pennan på en promenad då och då.

Nina sa...

Så komiskt hur allt hänger ihop ibland...

Ditt inlägg fick mig att skriva om min egna insikt över att omarbeta mitt manus.
Tack!

Amanda sa...

Härligt Nina! Uppåt och framåt.

Malin Roca Ahlgren sa...

Ja visst måste man, men det är sorgligt att ens bebis man skapat inte får va me.

Amanda sa...

Fast jag ser det som att den får vara med - i framtida projekt, i annan skepnad, eventuellt.