onsdag 18 april 2012

Med extrem inlevelse och dramatik

har treåringen äntligen börjat prata i riktiga meningar.

I morse, halvt i sömnen:

"Mamma, I want to go on a train to Lon-don too!
I want to look at lots-and-lots of books.
And I want to have löntch in a re-strant!"

Japp. Those are pretty much universal dreams, my boy.

16 kommentarer:

Boktjuven Ingerun sa...

Hihi :)

En gång var jag med maken i London och råkade konstigt nog, se en räv på en kyrkogård. mitt i centrala London. Efter vi berättade det för barnen så var deras önskan under lång tid.
-Vi vill åka till London och se Rääääven!

Amanda sa...

hahaha

Christin sa...

Oh, löntch in a re-strant sounds så perfekt!
Löntch...

Hahaha :) ibland får ongarna till det riktigt bra!

suziluz sa...

Haha, sköning!

Malin sa...

Haha!
Och nu blev jag nyfiken: pratar du svenska eller engelska med barnen?

Amanda sa...

Tyvärr pratar jag inte så mycket svenska med dem som kanske vore önskvärt. Har tagit det beslutet av olika orsaker, främst för att hans språkutveckling led mycket och det är lättare sagt än gjort att man ska rida ut den stormen.

(Det han sa är förstås ekon av vad E sa att jag gjorde i London igår, utom det där med 'löntch på re-strant', den slutsatsen drog han själv.)

Malin sa...

ok, det var intressant att veta! ordet löntch påminner mig om min hundraprocentigt finlandssvenska farmor, 89 år gammal, hon uttalar det likadant, men utan t. Lönch alltså.

Malin sa...

ok, det var intressant att veta! ordet löntch påminner mig om min hundraprocentigt finlandssvenska farmor, 89 år gammal, hon uttalar det likadant, men utan t. Lönch alltså.

Linda U sa...

Så sött!

Annelie sa...

Ljuvigt!

Ang. diskussionen om språkval: Enligt vem led hans språkutveckling av att ha två språk i sin närhet? Variationen är stor för barn och kunskapen om flerspråkighet kanske inte alltid på topp hos alla som jobbar med barn. Vet inte hur det är i England, men i Sverige finns en hel del missuppfattningar om flerspråkighet och barns språkutveckling.

Hoppas du inte tar illa upp av att jag frågar.

Läste för övrigt ett bra och roligt inlägg om just detta häromdagen: http://forward.com/articles/154652/why-my-daughter-isnt-bilingual-yet/

Malin sa...

Det är så roligt att läsa återgivningar av vad barn sagt!

Jag skulle nog också vilja äta löntch på en re-strant i London nu när jag tänker efter. :-)

Amanda sa...

Enligt oss, jämfört med hans jämnåriga.

De tvåspråkiga barn vi har nära familjen där vi har sett detta funka bra har två föräldrar som fattar båda språken och så är det tyvärr inte för oss.

Annelie sa...

Ok, I see. Jag vet hur svårt det kan vara att hålla fast vid ett språk när alla talar ett annat. Huvudsaken är ju att det känns bra för en själv!

Annelie sa...

Tillägg: Vet att det finns föräldrar som slutat prata sitt modersmål med sina barn på grund av kommentarer från okunnig omgivning. Tycker alltid det är lite sorgligt när folk känner sig tvingade. Glad att det inte var så i ert fall.

Nu ska jag hålla tyst och fortsätta att läsa din eminenta blogg.

Amanda sa...

Nope, har inte känt oss tvingade av omgivningen!
Det handlade mest om hans bästa här och nu, i det dagliga livet, och att välja våra Felix-strider (and trust me there are many...).

Förskolan, kompisar osv är vana vid tvåspråkighet.

Han fattar all svenska, har svensk sagostund + en hel del svensk TV, men vill oftast inte prata't, blir ofta frustrerad och ledsen om jag pratar svenska.
Säger dock t ex alltid "vatten", "tomten" och "farmor", lite sött.
Vi uppskattar att hans talspråk tills helt nyligen legat mer på en 1,5-årings nivå och det har varit skitfrustrerande för honom för han kan typ läsa och fokusera, fick börja i mest avancerade förskolegruppen med "lektionsliknande" upplägg med 4-5-åringar när han var 2,5. Talet har inte matchat hans kapacitet, typ. DEN frustrationen.

Annelie sa...

Ungefär samma med mina barn, de förstår och pratar spanska vid behov, men så länge svenska funkar kör de med det. Detta trots tvåspråkig förskola och skola.

Felix verkar ju vara en helt underbar liten kille. Vad skönt att personalen är lyhörd för hans behov och inte stirrar sig blinda på hans ålder.