söndag 27 maj 2012

Min mamma


tyckte att Mossan är min bästa bok sa hon på telefon.

Jag blev gladare än jag hade trott över att hon tyckte så.
Brukar vanligtvis vara bra på att koppla bort allas tyckade, inklusive de allra närmaste, och de brukar vara ännu bättre på att låta mig göra min grej i total frihet utan att någonsin ifrågasätta eller feedbacka ett skit.

Men, som sagt, glad blev jag.

För det är på ett sätt hela familjens bok, så mycket, så mycket är hämtat från oss, och de mosaikskärvorna kommer de att känna igen.
Och på samma gång är det ju en total fiktion på alla sätt.

3 kommentarer:

Böcker och verklighetsflykt sa...

Jag längtar verkligen efter att läsa Jag väntar under mossan! Jag vet redan nu att jag kommer älska den. Dessutom är omslaget så fruktansvärt snyggt!

Amanda sa...

Tack!

Anonym sa...

Länge sen jag träffa na på Ica Munken.... men skyltarna från Reko Deko är kvar :-). /J