måndag 10 september 2012

En högst relevant fråga som inte blev ställd.

Radiointervju med författaren Zadie Smith.

Hon har tagit sju år på sig att skriva sin nya roman.
Tydligen inte gjort så värst mycket annat under den tiden, inget hon vill berätta i alla fall.

Den relevanta frågan som intervjuaren inte ställde är:
Hur fixar du det ekonomiska?

OK, jag vet att det är personligt.
Men.
Man undrar ju! Hur klarar sig folk? (Och i förlängningen: Hur ska jag klara mig?)

Får hon stipendier?
Sålde/säljer de tidigare böckerna så jefla bra att hon klarar sig på royalties och utlandsförsäljningar?
Rik man/föräldrar som hjälper till?

En snabb googling visar att hon är gift, bor mestadels i NY numera, fick barn 2009, och skriver en och annan bokrecension.

Jaha.
Mvh,
/Låg + oregelbunden men dräglig årsinkomst, fick ettårigt arbetsstipendium från författarfonden i våras, fick liten engelsk mammapenning medan jag skrev de senaste böckerna (schhh!), har delad ekonomi med min man som tjänar dubbelt så mycket som jag.

20 kommentarer:

Monica O Kolkman sa...

Hon lever väl på maken, som vi alla andra...
;)

Skämt åsido, de flesta författare har väl ett "riktigt" jobb, vid sidan om?
Fast Zadie Smiths gamla böcker kanske fortfarande säljer så bra (eller sålde så bra) att hon kan leva på det, vad vet jag...

Amanda sa...

Japp, så kanske det är.

Christin sa...

Hon kan vara en jävel på placeringar??

Jag undrar också hur andra författare får ihop det, och tycker det är bra att frågan tas upp. Det läggs annars i regel mycket energi på hur fantastiskt författarlivet är, som ett slags bländverk, när det i själva verket handlar mycket om korvören för mycket slit.

Sedan inte sagt att det är värt det. Men det vore gott om fler, som fortfarande försöker bli författare, och vi som redan är, att vara öppna med hurdan ekonomin kan förväntas bli.

Åsa Hellberg sa...

Det händer att jag önskar mig en make just av den anledningen. Av andra anledningar finner jag det för övrigt bäst att vara utan en.

Anonym sa...

Hon kanske har skrivit en bok som blev refuserad. Det är inget man vanligtvis pratar om. Speciellt inte om man är en s.k "creddig" bestseller författare.

Jag vet att hon tidigare har arbetat på nåt av universiteten i England men det låter inte så troligt att hon arbetar kvar om hon bor i NY.

/G

Lovable sa...

Den där ekonomiska frågan är jag också alltid intresserad av. (Tack Amanda, för att du berättar din story). Steg ett är ju att bli publicerad, steg två att börja leva på det kreativa.
Kram Helena

Magnus sa...

http://en.wikipedia.org/wiki/Zadie_Smith

"After teaching fiction at Columbia University School of the Arts, she joined New York University as a tenured professor of fiction as of September 1, 2010."

"Beginning with the March 2010 issue, extending until late 2011, Smith was the monthly New Books reviewer for Harper's Magazine."

Amanda sa...

Ah, jag misstänkte att hon var inom akademia men maken som lyssnade på hela (jag bytte blöjor...) hade inte fattat för att det var så!

Lisa sa...

Zadie fick ju även ett sexsiffrigt förskott på White Teeth efter att ha skickat in bara några kapitel. Sex siffor i pund alltså. Nu är ju det drygt tio år sedan och det räcker ju inte ens till ett hus, men hon har väl sålt vääääldigt mycket böcker?!? Hennes är ett av få författarskap där jag medvetet köpt inbundna. Får man inte också en pengasumma när man vinner de priser hon gjort, typ Orange?
Det är er andra jag oroar mig för ;)

Amanda sa...

Hmm... jo det ryktas ju att hon dragit in typ 2,6 mil kr bara i förskott

Orange Prize ger ca 318 000 kr

och så all merförsäljning genom att vinna ett sånt pris

men så skatt på allt förstås

(mannen är poet)

Jag tänker att det är hennes akademiska karriär som ändå är bröd & smör-pengarna?

Jaha, nu blev det en liten Z Smith-fixering här känner jag!

Som kuriosa lär hon vara den otrevligaste och mest fjära författaren ever, mot journalister alltså. Har jag HÖRT. Men hon kanske har råd med det, alt. tycker att det är roligt.

Johanna sa...

Jag är ganska besatt av den här frågan! Jag undrar ALLTID sånt när jag möter heltidsförfattare. Det är ju mycket mycket svårt att vara en sån, så... Hur gör man?

Amanda sa...

Exakt. Jag undrar också. Och pusslar.

suziluz sa...

Jag är jätterädd för att min nästa bok ska ta sju år att skriva just av skälet att jag inte har en make/stipendie/whatever utan måste försörja mig på annat håll. Fan.

Annika sa...

Första boken tog nästan fyra år att skriva, pga att resten av livet tog mycket plats. Jag tappade tråden mååånga gånger, den blev kass. Nu när jag är föräldraledig räknar jag med mycket mera tid till bok nr 2 (moahaha, torrt skratt, etc).

Amanda sa...

Jag slutade mitt day job när jag fick första bilderboksavtalet (i UK). Hade helt enkelt inte haft tid annars. Jag och E kom överens om att det var falsk ekonomi att försöka göra båda. Bodde dessutom svinbilligt då. Sedan fick det liksom bara lösa sig, jag fick bestämma mig för att försöka bli frilans. Levde på sparade pengar de första 2 åren + betalade fortfarande 30% av alla utgifter (som jag gjort innan, när jag tjänade 30% av den totala hushållsinkomsten), men det tror jag är ganska vanligt när man just startat eget. Man blir j-ligt motiverad att producera + jaga jobb om man säger så... Huslån + 2 barn gör en inte direkt mindre motiverad. Och jag kan när som helst lägga ner och söka jobb igen om detta inte funkar för oss, det känns bra och inte alls särskilt dramatiskt.

För mig har det funkat OK att skriva med nyföding vid min barm men i backspegeln = mkt tufft. Mellan 6 mån - ett år = i princip omöjligt, har mest redigerat då. OM jag minns rätt. Samt grälat & mått dåligt.

Tante Jul sa...

Grälat & mått dåligt, ja... Det er jo det vi lett gjør alle sammen, når økonomien blir en bekymring.

Konen til en tidligere kollega skriver bøker, det siste jeg hørte var at hun holdt på med nummer fire og at den forrige hun ga ut lå på Amazons toppselgerliste rett etter at den kom ut. Hun holder visst ganske høyt tempo på skrivingen sin. Men det er klart; om en har en mann som tjener SEKSTEN TUSEN EURO i måneden, så kan en kanskje klare det...
(jeg gjør forresten det meste av hans jobb nå etter at han sluttet, for omtrent en femtedel av prisen)

Æsj. Jeg liker ikke å tenke på penger.

Amanda sa...

INte jag heller.
Och att vi grälat och mått dåligt handlade faktiskt väldigt lite om pengar, mer om att jag alltid har rätt och det vore så mycket lättare & energisparande för båda om E bara kunde lägga sig platt för mina åsikter genast utan att näbba.

Tante Jul sa...

Hihi. Ja, det er definitivt en bedre grunn til å krangle :)

L sa...

Advances, royalties from the TV series (it was shown here in the US too which means mucho $), essays/short stories for magazines such as The New Yorker, academic career. And yes you are right - she is not pleasant (husband having produced an interview with her). Writing in Eng due to my darn spell check. A: what is the word/goss in the UK re Kiran Desai (for those who don't know -- Booker Prize winner, born early 70s - daughter of A. Desai)? I like her books but there are never any articles on her on this side of pond and I am too lazy to research on Internet. ;)

Amanda sa...

We-hey, gossip central!

"Ett alltigenom tomt verk"

"Fick mig att tappa all respekt för Booker-priset" -
bara vad jag hört och läst om K D, har ingen egen uppfattning

Mvh,
Tycker att typ allt skrivet är beundransvärt numera