söndag 13 januari 2013

Förhandstitt.

I min nya vindskupa.

Hela resultatet av tvådagarsintervjun (!) och endagsfotograferingen (!) on location in Oxford härom veckan kommer snart i tidningen Kollega.

15 kommentarer:

Nina sa...

Shit va idyllisk det ser ut! Och fint. Jättefint.

30-nånting sa...

Åh så fint!! Fin författare och fin vindskupa!

Amanda sa...

Men låt oss inte glömma att detta är proffsfotat och att bajsblöjorna och de stela gamla trosorna och mögliga vällingflaskorna som trängs på golvet, samt den kväljande jobbångesten + flyttlådorna som är staplade i motsatta hörnet inte syns på bilden.

Linda U sa...

Vilken arbetsplats! :-)

Johanna sa...

Å, jag ligger i startgroparna för att fixa ett litet krypin. En egen skrivhörna. Vilken härlig inspiration att få se hur fint du har det. Bajsblöjor, skitiga kläder och gammal disk har jag redan kirrat.

Har aldrig kommenterat här förut, men Amanda din blogg tillhör mina absoluta favoriter!!

Kram

Annika sa...

Å, vilken fin arbetsplats! Tänk att ha ett eget rum. Som det går att stänga dörren till.

Ingerun sa...

Tjusigt!



Amanda sa...

Tack kära ni.
Och hej Johanna!

Anneli sa...

Superfint! Men är det inte lite för ljust och härligt för att skriva rysliga historier i? :)

Andra intryck sa...

Jättefint!

lilla S sa...

Shit, sjukt bra bild! VÄNTA LITE NU, SA DU KOLLEGA? Då kommer den snart hem till oss ju, jippiii! :D

Maria Nyckelpiga sa...

Hej Amanda
Åh, ser alldeles ljuvligt ut. Som en vårvind... Är det ett påskris jag ser? Kan bara hålla med tidigare talare/skrivare att din färgglada och klatschiga inredningsstil står i kontrast mot dina rysliga historier.

Efter att ha läst din blogg ett tag gick jag iväg och köpte en av dina böcker - Döden på en blek häst. Som jag precis avslutat. Så bra, så intrikat. Och så förfärligt ryslig. Läste helst i dagsljus, kan jag säga.

I keep on reading...

Anne Jonsson sa...

Åj så fint! Lyllo dig som har en sådan fin vindskupa att sitta och skriva i. Det skulle jag också vilja ha!!! SLår vad om att bara av att sitta där får man massor med inspiration. Men hur är det att sitta i ett så gulligt fint rum och skriva ruskigheter?

Amanda sa...

Men jag är ju en Jekyll och Hyde vet'la ni?
Ömsom sockersött, ömsom nattsvart ska det vara.

Jenny sa...

Åh, vad fint. Jag vill också ha en härlig plats för mig själv att skriva på. Det ser supermysigt ut.