onsdag 19 juni 2013

Jag har inga ljuva minnen


från midsommar. Någonsin.
Jo förstås, från barndomen, men inte senare.

Jävla massa ansträngning och förväntningar med minimal utdelning bara.

Det rör mig inte i ryggen. Har många andra fina minnen från helt andra, o-haussade, o-klyschiga dagar.
Midsommarafton jobbar vi som vanligt, men slutar lite tidigare för att sticka till förskolan och fira av en pedagog som går på föräldraledighet. Det blir trevligt.


5 kommentarer:

Christin sa...

De flesta aftnar trissar upp förväntningarna. Vilket är himla tråkigt. Ju enklare och lugnare man tar dessa kvällar, desto bättre brukar det bli, tycker jag. Då får man liksom plats rent själsligt.

SPRAKFÅLEN sa...

Håller med förgående talare. Alla måsten/traditioner, är ingenting för mig. Hellre göra det man vill och äta vad man vill. Dansa runt en stång; det kan andra få roa sig med.

Anonym sa...

Christins kommentar säger allt! Annars får man inte plats själsligt.. WOW! Träffade en halvt hysterisk väninna som skulle få hem sina vuxna döttrar ikväll, torsdag. Då skulle bagarstugan vara uppeldad. För det blev inte midsommar utan hembakt bröd. Suck. Min kompis såg grinfärdig ut.
Vilken midsommarstämning..
Önskar dig en sån midsommar som du vill ha! //Anne

Anonym sa...

Vet fem familjer som har åkt utomlands nu över midsommar, även barnfamiljer. Ny trend? För att slippa underförstådda krav?
Vi kokar potäter och skruvar öpp sellabölken. Och de yngre vill färdigköpta köttbullar, hemmagjorda är visst inte lika gott...

J

Dr A sa...

Vi går nog och badar, det lär ju inte vara byst med folk om man säger så. Sen går vi hem och käkar lite av vad ovanstående radat upp, lite rökt lax också och så löjromstoast. Titta på A nightmare before christmas med barnen och käka popcorn låter väl bra?