torsdag 10 oktober 2013

Otippat dålighetsliv

blir det visst ikväll, eftersom jag är inbjuden på pubrunda av kvarterets mammor-som-joggar-ihop-i-ett-försök-att-inte-bli-totalt-sinnesrubbade-klubb.

Jag är tydligen 'den cyniska icke-joggande hedersmedlemmen'.

Eller kanske, clownen i festklänningen.

Hur som helst ser jag fram emot det. Vad som helst som kan distrahera från mitt maniska vankande i täppan, mumlandes: "Fan, faan, jag orkar inte", tills den pensionerade grannen bekymrat lutar sig över staketet och bjuder på en kopp kaffe.
Vad som helst som kan distrahera från den sprängande känslan i bröstet.
Vad som helst som kan distrahera från det obehagliga sättet min kropp sprätter till, av anledningar jag inte förstår, varje gång jag ser att jag fått ett nytt email eller har missat ett samtal.

Nämen du vet, lite som den där känslan när man är en blivande författare och har ett manus ute till påseende hos förlagen, och väntan på någon sorts besked börjar dra sig upp emot ett halvår.

3 kommentarer:

Johannes sa...

Själv brukar jag sparka på stenar och svära åt korna. När jag nu kommer åt :-).

Ingerun sa...

Åh! Svårt att tro att det inte skulle gå bra, men håller alla tummar för säkerhets skull.

Jag var och lyssnade på dig+Janina och Johanna L på bokmonterprat på BC förresten. Mycket givande!

Amanda sa...

Bra tips Johannes.

Tack Ingerun!