onsdag 13 november 2013

Mitt hjärtas ljus.

Anklaga mig aldrig för att skönmåla livet med barn, tack. Aldrig, aldrig.

Men, och, på samma gång. Fyra och ett halvt år in kommer faktiskt en del återbäring.

Vår nya lämningsrutin t ex.
Den ser ut så här, på hans initiativ:

Jag:
"Ha en fin dag i skolan, lilla F."

Lilla F:
"Ha en fin dag med att skriva böcker, mamma!"





8 kommentarer:

Åsa Hellberg sa...

Åh, det är köpläge på honom:)

Amanda sa...

Oftast kan du få honom jääävligt billigt kan jag säga, Åsa. Eller jag kan typ betala dig.

Anneli sa...

Så gulligt! :)

Johannes sa...

Den här veckan har jag lämnat en dotter iförd fleece-tröja och zombie-mask två dagar på raken. Ingen riktig rutin kanske men en bra början :-)

e sa...

Det är som om ungarna går igenom en personlighetsförändring strax efter fyra, som en puppa som blir en fjäril. Plötsligt bara funkar allt och det är samarbete och roligt (i alla fall till större del än tidigare).

Alma sa...

Jag blir alltid så nyfiken, och kanske har du redan skrivit om det, men säger lill-Flixen det där på engelska eller svenska? Och kör ni kanske en mix hemma och brittiska när ni går utanför dörren? Är fascinerad över tvåspråkighet!

Amanda sa...

Engelska.
Det enda han säger på svenska är typ snippa och hej då.

Alma sa...

Mer av en tvåordstvåspråkighet då. Fint det med.