torsdag 31 januari 2013

Guten Tag!


Äntligen finns en av mina böcker på tyska.
Abschiedskuss (Döden på en blek häst) kom ut för någon vecka sedan (och Tistelblomman kommer nästa år tror jag).

Det känns stort. Rättigheterna såldes för nästan exakt två år sedan, i samma konstiga, förtrollade vecka som Greta föddes och Snoring Beauty gick på BBC.

Har inte hittat några recensioner mer än en bokbloggare som fått ett förhandsexemplar och lite kort sa att hon nog skulle gilla.

Om du mot all förmodan skulle vara i Tyskland, i en bokhandel, och ser boken, och tar en bild på den och mailar mig, så skickar jag en annan bok till dig som tack.

Nyfådda böcker!


Tack härliga, begåvade författare och/eller förlag. Nu ska jag läsa lite och komplex inspireeeras.

Den magiska kappan - Katarina Genar - Bonnier Carlsen
Mannen som föll i glömska - Mia Ajvide - Månpocket
Ingenbarnsland - Eija Hetekivi Olsson - Norstedts

onsdag 30 januari 2013

Tur det finns andra

i familjen som uppskattar en(-s doft).

Lilla F, snart 4, med viktig ton:
"Mamma! I want to whisper something in your ear."
(Böjer sig fram och viskar jätte-jätte-tyst:)
"You smell nice. You smell like cake. I love you. I think about you all day."

måndag 28 januari 2013

Dagens bevingade ord.

Emmet: "Alltså, jag glömmer ibland hur otroligt fysiskt ditt jobb är, trots att det är stillasittande."
Jag: "Jag vet, jag vet!"
Emmet: "Ja för jävlar, rent ut sagt, vad du luktar svett."

(Eller som min pappa säger:
"Emmet: trevlig kille. Modig!
Modig - och mycket, mycket dumdristig.")

Herr Akvarell, vi möts igen.


Idag ska jag göra ett bokomslag (för barn).

Det ska vara akvarell på det, för det vill förlaget (och jag håller med).

Jag är inte jättebra på akvarell. Har aldrig gått någon kurs eller så. Min illustratörsutbildning handlade över huvud taget inte speciellt mycket om tekninker, mer om arbetsgång och tänk och kompositioner och linjespråk och gester. Vad i en text man ska illustrera.

Och akvarell, det är djävulskt tekniskt det.
Så nu har jag köpt tidigare otestat papper (hjälp) för några hundra (hittar jag mitt favvoblock i röran här? Svar nej) och kollar på ett par instruktionsfilmer och dammar av kunskaperna. Och är tacksam för lite avbrott i skrivandet. Och tacksam för att jag får hålla på med det här. Jag har glömt det lite på sista tiden; tacksamheten över att mitt jobb nu är att göra olika sorters böcker, och prata om dem.  Fan vilken grej egentligen.

Inte så att 'drömmen blev en mardröm', inte alls. Men det har tagit tid att komma in i skrivandet med nya romanen och det har nog stressat mig mer än jag riktigt fattat. Är liksom rastlös och orkeslös och typ ... rädd (för vad? Att jag inte kan längre?) på samma gång. Kan verkligen inte fatta att jag har gjort det här förut, flera gånger.
Skicka gärna över lite djävlar anamma om du har nåt över, mitt konto är magert just nu.

P.S: Jag kommer till Sverige, till Lund, den 19:e april! LitteraLund heter eventet och jag har två framträdanden på fredagen. Ses vi?   

lördag 26 januari 2013

Love is like a butterfly,


som Dolly Parton skaldade.

Eller i mitt fall; som två.

fredag 25 januari 2013

Gyllene ord.


"Att det känns motigt att skriva en dag eller många påverkar inte nödvändigtvis texten alls. Skriv ändå. Det är det enda sättet att få till stånd något."

Exakt vad jag behövde höra idag. Tack Maria.

"Ge fettet till pappa."

Detta är något jag växt upp med. Att pappa, eller morfar, gärna tog fettranden från ens kotlett om man skyfflade över den på deras tallrik.

Och nu upprepar sig traditionen här hemma. Pappan tar gärna fettet som ingen annan vill ha.
Och varje gång det händer flinar Emmet och säger den gamla ramsan:

Jack Sprat would eat no fat.
His wife would eat no lean.
And so between them both, you see,
They licked the platter clean.

torsdag 24 januari 2013

Yrkesskador, diagnååås, eller nåt annat?

1) Kan inte läsa den taffligaste bok längre utan att bli impad.
"Jamen, den har faktiskt sina goda sidor även om det inte direkt är min smak, och här fick ju författaren ju ihop det riktigt hyggligt ändå." Points for effort helt enkelt?

2) Bakvänd social fobi. Kommer det oväntat besök (ie Jehovas, dörrtiggare, jobbig granne, ja du fattar) blir de typ rädda för mig för att jag är så snacksalig och övertrevlig.

3) Slutat äta middag.
(KAN dock bero på mitt dagliga nutella-intag.)

4) Mardrömmarna from hell. Ska dock inte klaga, mardrömslika stämningar är ju liksom mitt jobb.

Hm. Bra att skriva en lista så här.
Nu inser jag ju att punkt nummer fyra kan hänga samman med nummer tre.

Whazzup?

Jaha, det blev ju en väldigt vilsam vila det här.

tisdag 22 januari 2013

Stigma

från 1977 är en julspecial i god BBC-anda; en spökig kortfilm (fast egentligen mest en skräckis). Finns förbluffande många av dem på Youtube varav Lost hearts nog är den allra läskigaste. Bond-lira-musik, säger jag bara. Eller hurdy-gurdy som det heter på engelska. Fy fan. Den där lille filmjäveln har ärrat en generation, på ett härligt sätt.

Men var var vi? Jo:
Trots att Stigma är genomgående obehaglig så var det som chockade mig mest att mamman i filmen har strumpbyxor närmast kroppen, och trosorna utanpå.
Har folk så? Hade man det på 70-talet?
Underbyxorna i fråga är visserligen i fransk stil, ie lite lätt flaxiga, silkiga boxershorts som hade knölats ihop på ett trist sätt om man haft sina strumpbyxor utanpå.
Men nej, jag kan ändå inte riktigt släppa detta. Tankar?

Se hela här (om än lite kass kvalitet), 'troschocken' är från ca 13:36.

Så går en dag ifrån mitt liv, osv, etc.


måndag 21 januari 2013

Danse Macabre.

Dagens bild och dagens soundtrack.

Nä nu måste jag gå och lägga en silikonlist runt ett badkar.

lördag 19 januari 2013

Jag kommer från.

Jag kommer från hopprep och högsommarnätter,
från Dallas och husvagn och skolbibliotek.

Jag kommer från Tracks och från skattkammarböcker,
från busskurer,
vodka,
och parksdiskotek.

Jag kommer från en pizzeria om året,
syrener, piano,
och vänliga män.

Jag kommer från trötta syokonsulenter,
från tentor,
stipendier,
torktumlardamm.

Jag kommer från kattungar,
lera och pärlor,
från kyrkan och HM och flickromantik.

Jag kommer från stormen,
stenarna,
träden,
från bläck och från papper, och viskande lik.

 


fredag 18 januari 2013

Renässansmänniska, universalgeni,

ja sådana som jag har många namn.

Inte nog med min färdighet med nål och tråd; idag ger jag dig: SNÖSLÖJD.

P.S: När det faller så här "mycket" snö i UK, ie ca 4 cm på 8 timmar, då stänger alla skolor och de flesta arbetsplatser. Flygplatserna ställer in en massa flighter och affärerna blir mer utplockade än dagen innan jul.
Då fattar du kanske vad som händer om det kommer en gnutta mer än 4 cm. Det blir undantagstillstånd.
Men mer om det i min nya romaaaan (som ska komma ut i höst är det tänkt).

torsdag 17 januari 2013

Så här bra är jag alltså på syslöjd:

Min trasdocka.
Notera det tjocka svallande håret.

Tidsåtgång: 2 dagar (för mig i alla fall).
Svårighetsgrad: Mycket svårt (för mig i alla fall).


Jag bjussar på mönstret om någon känner sig pysselsugen.

onsdag 16 januari 2013

Man har inte roligare än man gör sig.

Min research för nya romaaanen har varit:
- Vinterbröllop - jag har slukat allt-allt-allt om vinterbröllop.
- Fikat med en livs levande kriminaltekniker.
- Monterat upp en infraröd övervakningskamera i trädgården (hjälper att maken forskar inom optiska lösningar säger jag bara).

Vi får se vad som överlever till manusets Final Cut.
Nu: Skriva mer!

Konsthantverk - made in the USA.

Nej handarbete och sömnad är nog min svagaste gren.
Ska leta upp bilden på en liten trasdocka jag knåpade ihop för fem-sex år sedan. (Det tog mig två hela dagar.) Då får ni skratta.

Däremot är jag rätt bra på att investera i konsthantverk (när jag har råd), av dom som kan.

Vad tycks om Gretas All American Quilt?
Såg dessa lapptäcken-to-die-for på etsy.com och föll pladask.
Känns redan som en släktklenod. (Ska förstås ligga på hennes stora säng som hon inte riktigt är redo för än.)
Ett litet kuddvar fick vi också.


Thank you Susie, we love it.

tisdag 15 januari 2013

Problemet med Gölliga Hattar

är att småfolk skaffar sig en egen uppfattning om vad som är OK att ha på sin kropp och vad som inte är det förbluffande snabbt.

Det finns dock vissa lögner tricks man kan ta till.
"Men wow, det är en tåg/traktor/polis-hatt!"
"Åh kolla, det är ju Buzz Lightyears/Pippis/Atomic Bettys favoritmössa!"
"Lägg av nu, tomten har alltid koll på dig genom fönstret och om du inte tar på dig den gölliga mössan NU BUMS GENAST så BLIR det inga julklappar."

(Det är ju för deras eget bästa va. För gölligt klädda barn får tydligen fler leenden och mer positiv uppmärksamhet och det lär vara bra eller nåt.)

måndag 14 januari 2013

Skriva är silver, redigera är guld.

Men hur det går till, vad får man för hjälp från förlaget, hur ser det ut, hur gör man?
Det visar och berättar Simona förjefla bra här.

(Och tack för fina ord!)

P.S: "Skriv full, redigera nykter" - den hade jag inte hört förut. Fresta mig inte säger jag bara.

En man och hans eld.

Jag: "Det ser ut som om det här är ditt livs lyckligaste ögonblick."
Emmet: "Det är det."

söndag 13 januari 2013

Förhandstitt.

I min nya vindskupa.

Hela resultatet av tvådagarsintervjun (!) och endagsfotograferingen (!) on location in Oxford härom veckan kommer snart i tidningen Kollega.

Idag har jag skrivit en mening.

En. Mening.

Men det är jävligt bra.
Den poppade bara upp i skallen när jag var ute och fixade brasved (vi ska premiär-elda i öppna spisen ikväll!), en sån där tanke som föds som fix och färdig bra prosa och som man måste skriva ner så fort man kan för annar slinker den undan och man får ångra sig för evigt.

Och jag vet redan att min förläggare kommer att be mig stryka den.
(Sånt som sticker ut på fel sätt och sitter fel i texten kan störa tonen och stämningen i läsningen och bör tas bort. Och den här sticker ut för den är helt enkelt för bra. Ie inte i linje med resten av skiten ;)

lördag 12 januari 2013

Kan någon förklara

varför fyllningen i Lindt Lindor-praliner alltid känns lite kall mot tungan?

Adrenalin? Anyone?

Jag är fascinerad hur som helst. Tillräckligt fascinerad för att äta upp en halv påse lindor-påskägg idag.
(Ja, påskägg. För jag är en sån som gärna ligger lite i framkant va.)

fredag 11 januari 2013

"Man kan aldrig ensam se sin texts alla svagheter."

Dagens citat, signerat Kajsa Ingemarsson.
Som bloggar jättebra om bokskrivande och mycket annat HÄR.

torsdag 10 januari 2013

En rutten koja

- så ser Felix rum ut just nu. Men grundarbetet är gjort, nu återstår bara ytskikt.
Snart ser det ut lite mer så här hoppas vi. Det är han värd.
Och hela familjen älskar båttapeten från Cath Kidston.

Han sover fortfarande i spjälsäng förresten. (Dock stor, det är så att säga en förutsättning om man drog kläder för sju-åttaåringar när man var 3,5 år.) Men det blir stor säng vilken dag som helst nu, leverans i slutet av januari.
Den säng han kommer att sova i tills han är typ vuxen. Tanken svindlar.

P.S: Varför är alla kläder i större barnstorlekar (ie cl 122 +) SÅ JÄVLA FULA OCH "MANLIGA"/"KVINNLIGA"?!? Hatar't.


Just nu på Coop

någonstans i Värmland.

Fint sällskap!

(P.S: Kan vara den overkligaste bild jag någonsin sett. Jag har svårt att ta in detta. Ja.)

onsdag 9 januari 2013

Tack Sundsvalls tidning!

För att ni tycker att Jag väntar under mossan är en av förra årets fem mest minnesvärda barn- och ungdomsböcker. Jag är rörd och hedrad.

"Ensligheten är påtaglig som en vägg, språket manar fram kusligheten men här finns också kärlek och välvilja. En skräckis som, om den läses i koncentration, lockar fram rösterna från ens eget nedärvda landskap."

tisdag 8 januari 2013

Sushi time.

För det var vi faan värda.

Hoppsan, inser att jag lägger ut detta ca en timma efter att jag mailat vän och kollega om att jag tänkt att baaarnen ska figurera mindre här.
Fickle much?

P.S: Nyutgåvan av Styggelsen:
Vet att den blivit försenad, har ingen aning om hur länge eller varför tyvärr.

Blandade karameller.

Hej igen,

Hoppas allt är bra.
Här pågår jobbpsykosen ännu, men jag vill ju understryka att det mest är raljerande från min sida, jag tänker liksom inte döda mig själv över't eller så.
Skönt nog gick jullovet (=ie då man som förälder ibland kan känna att man ska leka outbildad, oavlönad fritidspedagog 24/7) oväntat bra. Är så kär, så kär i mina vrålapor. Tror vi lagade riktig mat typ tre gånger totalt, det var rätt beslut. I övrigt har jag mest ätit godis, ju sockrigare desto bättre. Det var länge sedan jag ens var sugen och jag njöt så himla mycket nu i jul. Rena medicinen ju!

Skönt också att apatin, overklighetskänslorna och mardrömmarna jag drogs med i början av jobbpsykosen (Drama Queen much?) givit med sig och att läget stabiliserats till en sorts lunk; en rutin. Sittfläsket får jobba hårt men vad skulle man annars ha det till?

Men jag har inte många ord eller tankar över till bloggy just nu så här blir det mest trökiga och glesa inlägg är jag rädd. Förskolan har öppet igen (de har längtat dit - halleluja) och jag lägger in högre växel med mina proschäkkt.