torsdag 28 mars 2013

Dagens fulaste:

Vårt påskträd.
Tur att barn älskar fula saker.

Dagens 'det gjorde vi bra':
Buzz Lightyear-ägget! (ovan)

Dagens gullis:
Lilla F som börjat kalla mig 'kapten' när vi är ute ihop.
Typ:
-Ta min hand, nu ska vi gå över gatan.
-Okej, kapten!
Jag gjorde exakt samma med min pappa i den åldern.

Dagens otippat 1:
Såg drottning Bettan + prins Philip komma åkande i en leverfärgad bentley. Nåt Oxford-college-relaterat. De var glada och vinkade.

Dagens otippat 2:
Fick ett glas champagne inne på Marks & Spencer!
Jävlar vad kul det var att handla sockar sen.


onsdag 27 mars 2013

Jag frågade - jag fick svar!

Min kära författarkollega Suziluz är ju skådespelare också. Och jag är jädrigt nyfiken på allt som har med det att göra. Härom dagen samlade jag ihop mina frågor och fick svar direkt!

Tacksamt.
P.S: Missa inte heller Hur mitt senaste filmknull gick till.

tisdag 26 mars 2013

En serieteckning jag gjorde förra året


till ett kul projekt som hamande i pajpen p g av tidsbrist.

Dagens motto:

Man kan fixa allt utom en tom sida.

(Redigerar, redigerar, redigerar ... rodnar, blir lite stolt ibland, tänker ofta 'hur fan tänkte jag där?')

måndag 25 mars 2013

Snart kommer jag till Lund!

Mina framträdanden:
Fred 19/4 10:30 - 12:00 - Seminarium där författaren Ingelin Angerbom, konstnären Jens Heimdahl och jag pratar spooky shit. Plats: Konferensen i Stadshallen.

och

Fred 19/4 15:00 - 15:45 - Författarbesök, ungaprogrammet. Lilla Teatern. FRI ENTRÉ.

Boka din plats och läs mer här:
Konferensprogrammet (pdf).
Ungaprogrammet.

Nej men hej!

Rosa glitterskor från fjortisbutiken River Island.
Så, nu återgår jag till att vara djupt seriös en stund.

Dagens motto


borde vara varje dags motto:
Skriva är silver, redigera är guld.

(Som Ninni säger.)

söndag 24 mars 2013

Och därmed tror jag att vi möjligen kan ha pysslat ihjäl oss.


Behöver jag säga att jag är stört stolt, impad och förvånad* över hur bra de pysslar, när Mammi ÜberPyssle väl nyktrar till  ids?
De grundmålade äggen sjukt noga, jag gjorde finliret. Renlighet och prydlighet är A Natural Born Pysslares Hallmark, om du frågar mig.

Lilla F trädde sitt armband helt själv (se föregående inlägg), dito lilla G sitt halsband. Jag hjälpte bara till med knutarna. Inga speciella stora barnpärlor eller tjock tråd eller så. (De hatar, hatar, hatar sånt som är 'speciellt för barn'.)

*Eller som min mamma säger: "Varför är du förvånad? Asså, vad har dom att brås på?"


lördag 23 mars 2013

fredag 22 mars 2013

Unnat mig.

Finsnarr till barnen - Tesco (påsar + band - ebay)
Prickig baddräkt med liten kjol - Marks & Spencer

Ranunkler & videkissar - floristen 
Vintageklänning - Etsy.com

Ej på bild: Bubbel och biff till E och mig.
Konsumtion när den är som bäst.

Trevlig helg!

Önska ett inlägg 8 & 9: Blögg

8) JÄTTEVIKTIGT! (För mig). Hur gör man för att få sin egen bokblogg? Sajt? Någonstans där man kan starta sin egen blogg med kompisar? Där det finns folk som redan bloggar om böcker som skulle välkomna fler? Hoppas på svar! (OBS, ej avgiftsbelagt!)
Anonym
Radera
9) Ja ... och hur fixade du din egen blogg? Den är jättebra! Förlaget? Eget initiativ? Får du betalt för den? Hur finansieras bloggen? OSV.
Anonym

Svar:
8) En bokblogg får man inte, den skapar man! (Gäller förstås alla andra bloggar också.) En gratis portal jag vill tipsa om är Boktipset.se. Där kan man som bokälskare starta en blogg, betygsätta böcker man läst och följa andra, både författare och läsare, och vara med i bokcirklar och diskussioner. Vissa författare gästbloggar där ibland, t ex har jag gjort det!
Eller så startar man en blogg helt på egen hand, som Elisabeth/Bokvarg. En ung tjej jag fick träffa i en paneldiskussion på Bokmässan förra året, och som är en av de största ungdomsbokbloggarna.

9) Tack för fina ord! Jag bara ... fixade bloggen. Skapade den i Blogger och körde på. Efter ett tag lärde jag mig genom att surfa runt hur man kan göra sin egen bloggheader. Har faktiskt ingen aning om hur någon hittade hit, men det spelar ingen roll hur många som läser för mig. Förlaget/förlagen sa inte att jag borde blogga, för det gjorde jag redan. ; )  Jag tror att om man bloggar bara för att man tror att man 'borde det' så blir det inget kul. Jag tänker fortfarande att det är typ min syster, bästa kompis och en av mina kusiner som läser, max. Jag ser bloggen som mitt virtuella fikarum, det är ingen blogg jag har som en karriär. Därför har jag ingen organiserad reklam och ingen finansiering, jag bloggar lite på mina kaffepauser och när jag känner för det helt enkelt. 

torsdag 21 mars 2013

tisdag 19 mars 2013

Som popcorn.

Jag: "NÄE Felix, ät INTE kråkor, GUD vad äckligt!"
Felix, med häpen indignation: "Nej mamma, det är inte äckligt. Det är som popcorn."

(Sätter 10 spänn på att din lilla sagt något liknande en gång Malin?)

Min Halloween-klippdocka.

Den här bilden lät jag trycka upp som stort vykort (A5) genom Vistaprint.
Skickade till 50 potentiella uppdragsgivare tidigt en oktober, kan ha varit 2007. Att researcha vilka som skulle få, ie som jag eventuellt skulle vilja jobba med, det tog en j-la tid...

På första sidan på min portfolio-hemsida fanns samma klippdocka frilagd, och man kunde 'klä den' genom att klicka och flytta de olika utstyrslarna (tack min dataexpert E).

Fick väldigt bra feedback från uppdragsgivare och även om det inte ledde till några stora uppdrag just då så vet jag att det gjorde avtryck så det var värt investeringen för mig. Jag kunde se vilka som varit inne och kollat på min hemsida som ett resultat av utskicket, och då brukade jag ta mod till mig och ringa upp den personen lite kort och trevligt och presentera mig. Fråga om det var nåt speciellt de gillade i min portfolio. "Klippdockan!" blev vanligaste svaret.

En bra sak att tänka på om man låter trycka upp vykort är att hemsidan gärna ska stå på framsidan. Många på förlag och redaktioner nålar upp kort de får och gillar, och det är bra om alla som går förbi direkt kan se vem som gjort bilden. Av samma anledning gillar jag och många andra illustratörer att skicka ut stora vykort = syns bättre. A5 är ett format jag gillar.

(Numera gör jag nästan inga utskick eller kampanjer eftersom jag har lyckan att ha uppdrag ändå. Plus att det kostar pengar och tar tiiid. 2012 var första året jag inte skickade ut egna julkort, det har annars varit en tradition.) 

En passion som aldrig försvinner

är den jag har för pappersdockor och klippark.
Det är något med enkelheten, något läckert och genialt jag älskar.

Pappersdockan var inspirationen för mitt första påkåstade utskick som illutsratör, med matchande hemsida. Mer om det senare idag.

måndag 18 mars 2013

Jag detoxar

medelst chips & coca cola-dieten.

Har levt majestätiskt dekadent sedan i julas, så detta är rena hälsokuren. Kröppen jublar.
(Obs sant.)

Önska ett inlägg 7: Blandat.

"Har inte gått igenom hela arkivet, så du kanske redan har skrivit om detta, men i alla fall:

- Hur många arbetstimmar tar det för dig att gå från idé till färdig bok. Har det blivit mindre nu när du är mer van? Har din skrivprocess ändrats på något sätt?

– Hur mycket frihet känner du att du har som författare att skriva något helt annorlunda mot vad du gjort förut? Är det bra/dåligt för dig som "varumärke"? Tänker du över huvud taget på dig själv som ett varumärke?

- Finns det ämnen du aktivt undviker att skriva om? För svårt? För lite erfarenhet? För personligt?

- Tycker du att din svenska har förändrats av att bo utomlands? Vad anser du om anglicismer t.ex.?"

Hur många arbetstimmar är omöjligt för mig att svara på. Jag räknar inte efter på det sättet, och ofta har jag fler än ett skrivprojekt på G samtidigt. Jag skulle kunna skriva ett komplett råmanus på fyra veckor om jag satt helt superkoncentrerad och la ner 3-4 timmar om dagen, det vet jag, men det behöver jag inte. Tanke- och planeringsarbetet flyter in i skrivartiden och läsa, kolla film och bara gå och skrota är också 'aktiv skrivtid' för mig. På det sättet har processen ändrats, jag tillåter mig själv mer tankearbete.
En annan sak som ändrats nu när jag har etablerade arbetskamrater och en viss arbetsgång på förlaget är grupparbetet vi utför med redigeringen, som tar några månader, fast utpytsat. Alltså när man tillsammans går igenom råmanus och jag får tips på vad jag kan göra bättre inför utgivningen. Att förbereda och hålla föredrag, intervjuer och fotograferingar tar också tid och energi, men har stort mervärde för mig eftersom jag gillar den extroverta biten lika mycket som de introverta skrivarmånaderna.
Tittar jag tillbaka på de senaste åren så har det varit en roman + något barn- eller ungdomsprojekt samt en eller två noveller för utgivning per år. Jag ser mig själv som lågpresterande men andra ser mig som högpresterande. ; )

Frihet och varumärke. Jag känner total frihet i skrivandet. Total. Frihet under ansvar, och det ansvaret gäller läsarna, kollegorna på förlagen, mina nära, och mig själv. Sex, våld och droger kan jag tona ner i en ungdomsbok (magkänslan!), men jag skulle aldrig göra det i en vuxenbok typ för att min mamma eller mina barn skulle kunna läsa det ock bli 'chockade'. Så funkar inte mitt konstnärskap (prettovarning). Lite mer tankar om ansvar nedan.
Mitt varumärke? Någon har sagt att varumärket är det som folk säger om en när man inte är där. Inget jag tänker så mycket på. Jag är mig själv, tror inte att något annat funkar i längden.
  
Ämnen jag undviker att skriva om. Njä. Inte för att det skulle vara för svårt eller för att jag har för lite erfarenhet i alla fall. Om jag absolut skulle vilja skriva en roman där huvudpersonen var pilot så skulle det bli kämpigt för jag vet inget om hur det är att vara pilot, men om jag verkligen brann för berättelsen och kände att det var superviktigt att hen var just pilot, ja, då skulle jag väl bli tvungen att sätta mig in i den miljön. Men jag är inte typen av författare som gillar att grotta ner mig i research.
Det handlar ju också om ansvar, som jag var lite inne på ovan. Just nu går jag omkring med ett litet frö till en berättelse som inte lämnar mig ifred och som inte liknar något annat jag gjort, och då känner jag att kanske är det mitt ansvar att testa att göra något mer av det fröet? På samma gång tvekar jag. Varför vet jag inte riktigt än.

Min svenska har förändrats, det tror jag absolut. Har inget att jämföra med men det vore konstigt annars? Jag använder många anglicismer, så där får mina redaktörer hjälpa mig. Fast det gör å andra sidan många svenska författare i Sverige också har jag hört. Jag får ofta söka ord, på båda språken. Jag pratar nästan aldrig svenska, men nu när jag skrivit nya romanen och haft många svenska formuleringar och dialoger snurrande i skallen har jag börjat prata engelska med stark svensk brytning. Känns jättekonstigt, och lite kul.

söndag 17 mars 2013

Vårkänslor.


Önska ett inlägg 6.

"Jag ser fram emot att du skulle skriva om något på de 3 listan som du bloggade om tidigare att du skulle blogga om när du fick tid ... ;D Bland annat hur en fantasy/skräck/sci-fi fan skulle recensera en Mike Leigh film eller annan diskbänksrealism på samma sätt som realism-fanatiker alltid hackar ner på "spooky shit" för att det finns övernaturliga inslag i det ... (BIG HINT: har de inte fattat vad fantasy betyder? typ fantasi!)
Ser fram emot ditt nästa blogginlägg oavsett vad det blir ...
MVH

Bel"

Å gud, sorry, det hade jag helt glömt. Ja vad ska man säga ... när något recenseras utan minsta hänsyn till genre blir man bara så ... trött.

lördag 16 mars 2013

Bara i Oxford?

Kommer på barnen på Föris med att munhuggas om vem som har äldsta mamman.
(Äldst vinner.)

torsdag 14 mars 2013

Önska ett inlägg 6: Om att vara lite lik tjejen i Prom Night 2.

av Susanne Samuelsson.
Länk till filmklippet här.

OMG! Jag ÄR ju det.
Fast jag hade röd klänning på balen.

1991 var året, högsta betyg i svenska och engelska (no shit Sherlock), Skara var platsen och jag hade inte upptäckt slingor då. Dock hade jag flirtat med solariedöden i Domus personalsolarium.


Nya husets hemlighet.

Vaknar av att Emmet står som en stenstod vid min säng.
"Vårt hus är tydligen världsberömt", säger han dystert.
"Vaddå? Vaddå, vaddå, vaddå? Något otäckt?"
Jag sätter mig käpprakt upp.Tankar om mumifierade, eller ännu värre, mer färska lik under golvplankorna far genom skallen. Blodfläckar i barnens rum. Onämnbara saker i badkaret, avloppet.
"Jag pratade med grannarna igår kväll", fortsätter Emmet. "Du får kolla din email. Jag har skickat artiklar."

Herregud. Ja det kunde man ju givit sig fan på. Ett mördarhus.
Ett papegojmördarhus.

onsdag 13 mars 2013

Önska ett inlägg 5: Antagningsberättelsen och följebrevsteknik : )

Hälsn. Ulrika

Antagningsberättelsen nedan, följebrevsteknik HÄR!

tisdag 12 mars 2013

Önska ett inlägg 4: Hur blev du antagen?

Från Annika.

Skrev ett manus, Styggelsen. Skickade det till några olika, typ nåt litet, några mellanstora och ett stort. Fick standardnej från alla utom från Albert Bonniers som skrev långt och personligt och gav bra feedback.

Sedan kom jag att tänka på ett förlag jag hade hört talas om som gav ut lite smalare, litterära romaner, poesi + en doktorsavhandling om skräckfilmer. H:ström.
Tänkte att de eventuellt kunde fatta grejen med mig, och det gjorde de. Tror jag fick DET mailet från förläggare Johan ungefär fyra dagar efter att jag hade skickat in manuset.

Sedan bytte jag till större och bredare Forum med roman nummer två, eftersom jag ville försöka leva på skrivandet, men det är inga hard feelings. (Förutom när jag träffade min f d förläggare Johan på Bokis och han vrålade 'din svikare' över hela Park ; )

Nyfådda böcker.


Tack Ica bokförlag, Månpocket och Rabén & Sjögren!

måndag 11 mars 2013

Önska ett ämne 3: Blir det fler ungdomsböcker?

Om jag vore en gambler och det var vadslagning så skulle jag sätta en peng på det, ja.
Dock inget projekt på gång just nu.

Önska ett inlägg 2: Tvivel.

"Hur du hanterar tvivel (om du har några). Varför ska just jag skriva det här? Vad tillför det? Varför skriva när alla böcker redan är skrivna, alla berättelser berättade? Om du nu någon gång tänker/har tänkt så.
Marie"

Å, jag har jättemånga tvivel. Och pinsamt sällan gäller mina tvivel i livet böckerna, skrivandet. Kanske för att jag välsignats med grymt mycket bekräftelse i det här yrket sedan Dag Ett (om man undantar refurseringarna, och fåtalet mindre kärleksfulla recensioner då, hehe).

Men när jag har skrivarångest - och givetvis har jag det, kanske mer än andra, vad fan vet jag egentligen - får jag enorm tröst och pepp av alla läsarmail och brev, pepp från kollegor och förlag. Och innan jag hade foten inne, alltså när jag skrev på min debut, nej jag hade liksom inte tid att känna tvivel. Inget att förlora. Satte höga mål och hade mycket på gång så jag slapp tänka (högt skrivartempo, lönearbete - dock i sluttampen, studier - dock i sluttampen, och förhållandet så klart).
Och lite så är det nog nu också. Det var ett bra tag sedan jag slutade googla mig själv och hålla inbillade intervjuer med mig själv i duschen.

'En vinnare vill ha bollen', det var ett uttryck vissa körde med när jag jobbade inom en stor multinationell bank (call centre, skuldindrivare, hatade jobbet men älskade min ekomomiska frihet och alla sköna, störda jobbarkompisar). Fattade aldrig innebörden av uttrycket. Inte förrän nu, när jag gör det som det är meningen att jag ska göra,och jobbar stenhårt på heltid i detta drömyrke.
Det drömyrke som jag fått möjlighet att pyssla med tack vare att jag slipper leva i en del av samhället/världen där lönearbete är detsamma som slavarbete, och där man faktiskt kan 'göra nåt av' sina intellektuella/kreativa förutsättningar.

//Tacksam

Önska ett inlägg nr 1: Favoritförfattare, inspirationskällor, knycka/låna?

Från min purfärska författarkollega/förlagskompis Janina (som bloggar snyggt och matnyttigt om sitt nya författarliv. *tips*).

Favoritförfattare.
Hur ska man definera det?
Jag väljer pengarna just idag. Money talks. Vilka köper jag alltid, utan undantag, samma dag de kommer ut med en ny, oavsett min ekonomi just då?
Svar: Megan Abbott och Louise Welsh. Punkt.

Inspirationskällor.
Prata med likasinnade. Gå på fester. Museer och gallerier! Mycket, mycket ensamtid. Mycket bara gå och skrota, fast med antennerna ute. Titta, fantisera. Viss musik, vissa filmer, 'tänk om det varit lite si-eller-så-i stället'. Hitta en tappad barnsko på trottoaren. En jättesmal äldre kvinna i ganska manhaftiga jeans och färgat hår som kom gående ut från ett ålderdomshem här i Oxford låste upp hela Tistelblomman för mig, för hon bara var Lily.

Knycka/låna?
Begåvade skapar, genier stjäl, var det nån som sa.
Jag tycker inte nödvändigtvis att det är bra att härma andra, men däremot studerar jag ju hur andra öppnar och avslutar (kapitel, stycken, hela böcker). Avtoningar, speglingar av teman. Återklanger. Om jag nöjesläser och något höjer min puls antecknar jag det och går sedan tillbaka och studerar och försöker fatta hur författaren gjorde det. Jag minns när jag skrev min debutroman Styggelsen, hur jag tänkte väldigt mycket på Dr Jekyll och Mr Hyde, och Psycho. Med mina andra böcker minns jag tyvärr knappt hur jag tänkte, det känns helt overkligt att jag skrivit dem. 

söndag 10 mars 2013

Varning!

Detta kan vara mitt lamaste blogginlägg ever.

Önska ett ämne.

Pretty please?

Mvh,
Hjärndöd i Oxford

lördag 9 mars 2013

Söndagen den 10:e mars: Mors dag i UK.

Jag får dessa.
Av mig själv, med lilla F som smakråd. Han ville även köpa ett glittrigt grattiskort med Mimmi Pigg på för typ 70 kr, men jag övertygade honom om att jag föredrar hemmagjorda kort.

(By the way, det går ytterst bra att ge sig själv typ alla småpresenter och allt glitter man vill ha, om det råkar vara det enda ens lover är dålig på att fixa. Jag menar, han sparade så mycket energi på att slippa välja mors dags-blommor till mig att han dammsög hela huset + storhandlade mat och blöjor och vin och skit. Tur, för jag vet ej vilken storlek lilla G har eller hur hon bajjar nuförtin p g av inte bytt en enda bajsblöja det senaste året.) 

Första helgen på mycket länge

när vi inte måste göra ett skit.
Inget skrivande, ingen skrivångest.
Inga kalas.
Inget renoverande - allt är klart nu, lilla Fs rum (ovan) blev färdigt dagen innan hans födelsedag.


Bara lite danskurs, lite handla mat, lite lek, lite bråk, lite sams.

P.S: Hur det går med hans stora säng? Bra, han har inte fattat att han kan stiga ur den själv än. Barn alltså. Sicka genier. (Not)

torsdag 7 mars 2013

Det kallar jag snabbt!


Igår lämnade jag mitt nya bokmanus, NU finns omslaget och en engelsk sammanfattning på min agenturs hemsida!
(Snögloben heter romanen förresten, har jag sagt det?)

Iiiih, det kittlar i magen. Spoilervarning om du som jag inte vill läsa minsta lilla om handlingen i en bok i förväg.
Jag vågar knappt kolla. 

Fasen vilken berg- och dalbana det här är. Från den vidrigaste skrivkramp till att boken typ finns.
Och jag håller helt med om det som Simona bloggar om idag, bästa skrivtipset ever:

Kunskap – VET vad du ska skriva om, vart ditt kapitel, din scen är på väg.
Tid – var och när är du som mest produktiv?
Entusiasm – KAN INTE ÖVERSKATTAS!

Uppdatering: Omslagsbilden är så liten i länken så jag lägger ut en större här ovan. Klicka på den för ännu större, om än lågupplöst, och säg fint!




Svar på frågor.

Alltså hur löser du sådant här när du sitter i skiten? Insåg plötsligt att jag pga dygnetruntjobb/reportageresor/etc etc helt plötsligt har FEM DAGAR PÅ MIG att göra slutredigeringen av mitt manus? Hur håller du disciplinen uppe?
Kram
Johanna

Om det dyker upp oförutsedda hinder löser vi det som par. Kan inte den ene vabba så får den andre göra det. Blir jag småsjuk så jobbar jag ändå, men det fungerar förstås inte i längden och man blir lite sliten. Med mina två nuvarande stora projekt har jag varit tvungen att be om förlängd deadline p g av flytt- och hantverkarkoma, småsjukdomar och livspussel, det var till och med tal om att skjuta upp nya romanen ett år. Jag har aldrig bett om förlängda deadlines förut men det är ju ingen som blir arg, alla förstår. Dock tar ju ekonomin stryk om man som yrkesförfattare inte producerar. Disciplinen håller jag uppe med hjälp av deadlines och för att jag måste, ie det här är mitt jobb. (Och jag älskar't.)

Skulle du kunna svara på en fråga? Om man skriver, kan man skriva saker som är rakt av sanna, eller ska man ändra lite på det för att det inte får vara för likt verkligheten eller är det bra att det är från sanning?
Emil Johansson

Bra fråga. En självbiografi om en persons liv är den personens sanning, upplevelser från verkliga livet, från hens perspektiv. Fiktion och skönlitteratur är påhitt. Men visst kan man ta med mycket från sitt eget liv och blanda det med ren fantasi och påhitt, bara det funkar liksom! Gränserna är lite oklara och blandas ofta upp. Lars Norén, Knausgård och Carina Rydberg är exempel på författare som tagit jättemycket, typ allt, från egna upplevelser och publicerat som skönlitteratur. Andra författare (som t ex Ninni Schulman, Suzanna Dilber, jag, och de flesta andra författare tror jag) kan 'låna in' miljöer, ord, uttryck, upplevelser och känslor från verkliga livet och från andra personer i böckerna men de är ändå helt fria fantasier och handlar inte oss eller våra liv.

Hejsan Amanda! Jättefin blogg!
Jag tänkte fråga om du skulle ha lite tid över att kolla på någonting som jag har skrivit?
Jag har nämligen lagt ut lite delar på "Kapitel 1" från en roman som jag håller på att skriva. Skulle bli superglad om du skulle vilja läsa och kanske kommentera?
Kram Amanda

Hej Amanda, tack för fina ord. Jag får ofta förfrågningar om jag vill läsa och kommentera andras skrivande och det är väldigt hedrande, men tyvärr har jag inte tid att göra det på ett vettigt, konstruktivt sätt. Något som många blivande författare gör för att få matnyttiga synpunkter på sitt skrivprojekt är att anlita en skrivarcoach. Dessa hittar man på nätet, ofta genom skrivarbloggar, och det är en tjänst man får betala en slant för. 

Förresten - hur vill du definera "en scen"? Helst en sån där tok-konkret definition för ibland förstår jag inte riktigt var gränsen går.
Boktjuven Ingerun

Ett skeende som utspelas i en och samma miljö, innan man byter till en annan miljö, skulle jag vilja säga. Fast det är absolut ingen vattentät beskrivning.  "Tågscenen", "Kärleksscenen", så skriver jag ofta som en påminnelse så att jag vet vad jag ska jobba med härnäst. I mitt fall motsvarar ofta en scen ett kapitel.

Sandmysteriet.

Det tog ett dygn för Sherlock här att lista ut varför det var sand i hela min säng.

Tror minsann att 'någon' varit inne och smyghoppat.

onsdag 6 mars 2013

Det här med fula fruntimmer som blir ihop med för snygga karlar.


Onaturligt, det är vad det är.
Onaturligt och äckligt.

Råmanus skickat - check.

Tror jag ska belöna mig med att dra till gymet en sväng faktiskt.


























HA!
Gick du på den lätte.

Nu djeflar.

Chablis i kylen, snacks i skafferiet, Veckans brott och Maria & Mindy uppradat på Play. Jag SKA hinna mysa lite själv över att jag är klar med första manusversionen innan de andra kommer hem, jag ska, jag ska!

Nu är jag bannemej på upploppet. Nu ser jag nästan, nästan målsnöret.

Hade det blivit ett manus med början, mitt och slut utan en deadline (som jag bara inte kan med att rucka på igen eftersom jag redan fått förlängt)?
Hell no.
Hell no.

Det är det enda man (=jag) verkligen behöver för att kunna göra det här. En deadline.

tisdag 5 mars 2013

Dagsmål: 10 scener.

So far:
2 down, 8 to go.

måndag 4 mars 2013

Hattifnattarna.

Jaha, och så har man numera en (trotsig) tvååring och en (hyperkänslosam) fyraåring.
Känns ljuvligt. Större barn alltså. Större barn är grejen.

P.S: Tack för bra frågor i kommentarerna, svarar så fort jag hinner!

Hej kära ni!

Jag sitter fast, inte jätte-jätte-fast, men oj vad trögt det går. Har fått lite förlängt på deadline. Har glömt hur man stavar. Yr. Vabbar idag eftersom E torkade barnspyor och tröstade hela natten. Jag vaknade inte ens. Det säger nåt.

Skulle kunna tänka mig att det blir en bok, det har jag dock inte känt förrän typ nu. Har skummat igenom det jag har idag och det ÄR bannemej en bok. Nästan, nästan.
Två dagar till, sedan ska jag skicka in.

Nä nu måste jag gå och energiladda med ett helt paket utgången Boursin.