torsdag 19 juni 2014

Jag fick ett mail

som satte sig djupt.
Är jag ute på djupt vatten, mår jag jättedåligt?

Nej, så är det inte. Jag har vanlig hälsosam (?) skrivarångest, och jag tackar för omtanken. Men visst är det så att de senaste fem åren satt spår; jag har betraktat mig själv som ganska overksam men när jag ser till vad jag faktiskt gjort har det varit en nästan manisk produktion.
Av barn, och böcker. Mycket output och inte så mycket input, för att använda en klyscha. 
Men jag är här, jag mår okej, jag är med. Jag gör det jag vill göra. Vissa veckor, öhum, jag menar månader är tyngre än vanligt. Det är okej.

Eller som en av mina snälla förläggare sa: Spelar ingen roll exakt när det blir en ny bok, bara att det blir en.

Och det låter ju bra, och känns fint. Och på samma gång är detta mitt yrke, min inkomst. Jag brottas lite med den grejen. Om jag inte producerar har jag ingen lön. Tidigare har jag upplevt den pressen som peppande och produktiv men just nu en aning förlamande. Men, som en klok kollega sa: Kanske borde du söka ett annat jobb i några år? Är det det du vill?

Nej, det är ju inte det. Jag älskar författaryrket, trots allt, och vill fortsätta. Är så jävla lyckligt lottad som får hålla på med det här.


2 kommentarer:

lilla S sa...

Puh, lättnad att höra! Trodde samma sak... <3

Musimus sa...

Om det fortfarande går lite knackigt så kanske det är en idé att testa att bara fullständigt klippa skrivarkabeln och arbeta med annat i... säg en vecka eller så?

Fungerar förvånansvärt bra, kan intygas :) Speciellt om man har hamnat i just den där gudsförgätna cykeln som börjar generera mer ångest ju mer man försöker skriva något över huvud taget (ibland hjälper det ju att bara skriva av sig slagget och inte bry sig om vad som kommer ut). Känns som att hjärnan harvar på tomgång i en återvändsgränd, ya' know? En liten reboot kanske hjälper. Koppla ifrån, gör annat, glöm bort, starta om. Innan veckan (or whatever) är över så kommer man på sig själv med ett sjuhelfvetes sug efter att hamra på tangentbordet igen!

Du behöver nog bara lufta dig själv lite ;P

Sköt om dig!