fredag 28 augusti 2015

Förlåt mig men

är jag ensam om att förknippa det kooperativa med ångest?
Jag menar alltså barndomens affärer under detta paraply; Domus, Obs! och Konsum.

Ödslighetskänslan. Surrogatkänslan. Vemodet. "Detta är det bästa som händer mig på hela veckan och det är så. Jävla. B."
Friska fläktar med sina urvattnat 'klatchiga' färger. Rimi-'choklad' när man egentligen ville ha den lena, mjuka ica-varianten, den med små söta rutor och pastellfärgat och tvådimensionellt illustrerat omslagspapper med alpmotiv. Palle Kuling, nån satans hittepåfigur som i alla fall inte kom från onda kapitalist-Disney, alltså jag ryser.

Mazettis snövit-och-de-sju-dvärgarna-chokladen fick finnas liksom på nåder men var alltid slut. Konspiration? De röd-blåa klubborna var det enda andra glamorösa godiset som fanns, och till och med de smakade av en unikt dyster kombination av sirap och kartong.

Tänk om man hade haft värdigheten då, och orden, att bara säga:
Nej tack. Det kvittar. Detta 'godis' kostar mig mer än det smakar.





5 kommentarer:

Den där tjockisen sa...

Var det Rimichokladen som var fyra eller fem tunna rutor med en sol på? Den var inget vidare, men funkade som ett perfekt komplement till en dumleklubba. När chokladen var slut på klubban tryckte man i en hel Rimi i munnen och fick till den perfekta kombinationen av kola och choklad.
Jag behövde nästan aldrig handla godis på Konsum, men jag minns fortfarande besvikelsen när man fick en chokladask från Domus. Den var alltid skum, med mysko fyllningar och choklad som inte riktigt smakade choklad.

Anonym sa...

Inte jag. Älskade nötchokladen i påse, peps-påsarna, emser- och violtablettaskarna, bilar, riff och bugg. Vi är av samma årgång du och jag och jag minns inte ens att jag såg eller suktade efter några disneygrejer?

Amanda sa...

Nötchokladen gick ner, även viol och emser! Men det kändes mer som vuxengodis? Suktade inte så mkt efter Disney men efter GOTT GODIS.

Johannes sa...

Rigi hette chokladen. Och ja, Obs! var ångest. Blåvitt till förbannelse, och återbäring på kvittona.

Ica Basic heter ICA:s lågprisvariant och det är precis samma som blåvitt fast med rött i st f blått. Och så bonuscheckar i st f återbäring. What goes around comes around. In mysterious ways.

Anonym sa...

Den värsta choklad som fanns enligt mig såldes på Ica och den hette Svea. Det var blockchoklad och mjölkchokladvarianten var lika effektiv som kräkmedel.. smakade inte ett uns riktig choklad.