måndag 8 augusti 2016

Sommarsummering, eller Bring on the höstjävul.

Nu blåser storm därute och stänger sommarns dörr,
det är för sent för att undra och leta.
Jag älskar kanske mindre än vad jag gjorde förr
men mer än du nånsin får veta.


Sämst i år:
Min älskade pappa gick bort.
Myggbett på benen som blev till kluster av blåsor, stora som ärter.
Så. Jävla. Svettig.
Hösnuva sedan mars månad, utan uppehåll.
Så. Jävla. Ful.
Så. Jävla. Trött & Seg.
Så. Jävla Magsjuk.
Solens förbannade dödsljus.

Men nu blåser kyliga vindar om kvällarna hörni, och det ljuvliga aftonmörkret kryper allt närmare. 
Håll ut, håll ut!




 

6 kommentarer:

30-nånting sa...

Jag beklagar sorgen. Är fortfarande ett litet barn när det kommer till mina föräldrar och tanken på att de ska dö en gång. Det blir bra med höst.

Amanda sa...

Tack kära du.

majagraddnos sa...

❤️

Anonym sa...

Åh jag beklagar din förlust! Min pappa fick cancerbesked förra sommaren och den förgick som din sommar mest i ett töcken och elände. Nu går jag med hjärtat i halsgropen och undrar kommer cancern tillbaka? Blir aldrig vuxen nog för att missta sina föräldrar.. Skickar dig en stor kram!//Anne

suziluz sa...

Beklagar sorgen, jag med. Min mamma ligger på sjukhus med hjärnblödning, så jag vet på ett ungefär. Kram.

Amanda sa...

Tack kära ni.