tisdag 27 september 2016

Ett brev från Amanda 83 år till Amanda 43 år.

Jag  bollade tanken till en vän i helgen: Tänk om en kunde få ett brev från sig själv från 40 år in i framtiden.
Nu kan en ju inte det.

Men vad fan, skriva är ändå mitt yrke och fantasin är mitt guld, så jag skriver ett till mig själv.

Ett brev från Amanda 83 år till Amanda 43 år:

"Kära lilla vän.
Du har smakat på framgångar och motgångar. Du är ingen flickunge längre. Du är inte perfekt men jag är stolt över dig. Du är godhjärtad och smart och kreativ. Du har uppfyllt dina egna drömmar och mer därtill. Du får energi av att hjälpa andra.

Du är på väg in i en speciell ålder; den så kallade övergångsåldern.
Det kommer inte att bli någon dans på rosor, men å andra sidan, vilken fas i livet är det? Du kommer att fixa det galant.
Njut av din starka, friska kropp. Din syn sviktar redan, men du har fortfarande bra tänder, bra hörsel och bra cirkulation.

Dina barn avgudar dig. Se dem, ha tålamod med dem. Innan du vet ordet av har de flyttat och börjat sina självständiga liv. Ditt mål är att de fortfarande ska vilja prata och umgås med dig när de är 30+, men det vet du redan. Du vet att tonåren kan vara svår för barn och föräldrar, och 20-nånting-åren ännu värre. Det kommer inte att bli askul att din dotters pubertet krockar med ditt klimakterium men ni kommer att fixa det.

Se om ditt hus. Spara så mycket pengar du kan, var smart. Män dör tyvärr ofta före kvinnor. Hur skulle du klara dig på bara din inkomst? Som sagt, var smart.
Försök ändå att njuta. Du vet ju vad det är du gillar; saker som går att ha på sig, läsa, äta eller dricka.

Du har flera fantastiska vänner och grannar.
Det är inte bara tur; det är för att du är en rätt skön person och folk gillar faktiskt dig. Du vågar vara den du är. Fortsätt ge och ta, våga be om hjälp, fortsätt vara generös. Välj dina vänner med magkänslan. Man får faktiskt göra slut med vänner som inte ger så mycket tillbaka.  

Du har alltid haft extremt bra finmotorik men varit lite klumpig i grovmotoriken, försök att inte ramla. Sätt inte i halsen. Ta influensavaccnet varje år, och berätta om allt som oroar dig för din husläkare. Se till att din sömmmerska, advokat och agent är något yngre än du själv. ; )

Bra jobbat, du har redan gjort mycket bra med ditt enda liv."


6 kommentarer:

Camilla sa...

Intressant! För ett tag sedan hittade jag faktiskt "råd till mig själv när/om jag blir förälder". Jag var 15 år när jag skrev ner dem i en dagbok. Idag är jag mamma till två barn som nu närmar sig 15... Skrev ner råden i ett inlägg på min blogg när jag hade hittat dem: http://aktivadagar.com/2015/may/rad-till-mig-sjalv-nar-jag-blir-mamma-2.html

Annika sa...

Så fint, hon verkar klarsynt den där 83-åriga Amanda. Gillar särskilt delen om att inte sätta i halsen :-)

30-nånting sa...

Så fint! Hon låter klok den där damen

Amanda sa...

Alltså, jag gillar henne också ju mer jag tänker på't.
(heeeelt opartiskt)

Jenny sa...

Fint skrivet. Det kanske är något man ska göra själv.

Anonym sa...

Fint perspektiv! Insiktsfullt och tankeväckande.

/J

(Fick plötsligt lite skrivklåda ��)