Alla har en bok inom sig

Inte hej då.

2012-02-02T15:00:00.002Z

Pausfåglar.

Utan på återseende!
Ska greja med inskolning och sånt ett tag nu.
Försöka komma in i en ny lunk. Andas lite.

Och göra kakklubbor till en hel förskola; det är Felix absoluta favoritgrej in this wörld så det är väl klart att han ska bjuda på sådana till sitt födelsedagsfika.
Ska använda träpinnar denna gång bara, inte plast (d-oh).

Vi ses igen runt 20 feb.

Läsdag idag.

2012-02-02T10:10:00.004Z

YumBots. Fullständigt orelaterad bild, men pöt.

Lina Forss har sagt att författaryrket består till en tredjedel av att läsa, en tredjedel att tänka och en tredjedel att skriva.
Word.

Tjuvlyssnat på fik, eller Kvinnor som hatar kvinnor:

2012-02-01T18:45:00.003Z

(Trots att trogen läsare vet att detta icke är min grej - framför allt inte att fika "ute", nej usch vad dyrt och onödigt och rent av småjobbigt, jo men nu blev det så, jag BEHÖVDE, hade blodtrycksfall + fantom-foglossning som nån annan stackars preggo, dessutom var jag nödig och visste att dom hade okej WC där, jaja.)

Två engelska tanter, "bättre-än-sämre", 65+, vänliga, kulturtantsvibbar, sitter nära.
När jag fått i mig lite kaffe + ostsmörgås (det finns ett hål i min själ som bara kaffe + ostsmörgås kan fylla) uppfattar jag att det ligger fotografier på ett barnbarn (?) mellan dem. Och att de bitchar järnet om Tant Etts svärdotter, L.

Tant Två: "Jaha, där är Ls föräldrar eller? (pekar på foto). Har ni kontakt fortfarande?"
Tant Ett (muntert): "Nä, det var mest symboliskt, runt bröllopet och så. Det rann ut i sanden."
Tant Två: "Vad stort Barnbarnet blivit. Fin."
Tant Ett: "Jag vet. Jättefin. Men ser dom inte så mycket. Och ungens rutin ... jag vet inte. Stenhård. Pang, bom, läggdags. Som om hon vill uppfostra en robot. Men som sagt, ser dom knappt."
Tant Två: " - - - ?"
Tant Ett: "Det gör inget. Han jobbar ju jämt och hon, nä jag vet inte."
Tant Två (pekar på bild): "Fint dom har det hemma?"
Tant Ett: "Mmm, fint och ... sterilt."
Tant Två (sneglar uppskattande mot mig som tuggar som en galen människa; käften full): "Äter hon? L?"
Tant Ett: "Nej gud. Har aldrig sett henne äta en smula. Inte på 10 år."
Tant Två: "A-ha. En sån där som frossar i smyg."
Tant Ett: "Precis."
Tant Två: "Och hon vill inte ha fler barn säger du? Så hade inte jag velat ha det. Nej, inte bara ett."
Tant Ett: "Alltså, jag tycker det är ... snålt av henne. Han jobbar skiten ur sig, vad gör hon? Nu när Barnbarnet är så stort? Hon har ett jäkligt gött liv helt enkelt. Ett lyxliv."
Tant Två: "Snålt, precis! Men du, hon måste ju ha ... bagage. Något ... i barndomen."
Tant Ett: "Har tänkt samma. Och 8 år som 'au pair' ... alltså, jag köper ju inte det. Det var nog andra saker som hon höll på med. Också."
Tant Två: "Andra saker. Precis. Bagage."

Friska (än så länge)

2012-02-01T16:26:00.002Z

men en del att göra på stan. Tusen tack för råd & tips på det tidigare inlägget!

Dagens dagens: Jag går och håller Greta lite nonchigt på höften mellan affär och bil. Hon har på sig den overallen och luvan är uppfälld.

Två karlar går emot oss och när de passerar hajar den ene till och säger till den andre:
"Herregud! Jag trodde fan att det var en riktig leopardunge."

Det går vattkoppor.

2012-01-31T13:23:00.003Z

Vi hukar oss, håller andan och jobbar undan.
Nåt typ av läkemedel eller lindrande grejs man bör köpa hem?

Spektakulärt!

2012-01-31T09:58:00.000Z

Jag är en av författarna som fått äran att svara på fem frågor på Spektakulärt - sajten om nordisk fantastik. Kul!

Det bara blossar till

2012-01-30T17:10:00.003Z

i fejset på mig när jag läser detta.

Jodå, jodå, det är ju Åsa, GW, Håkan och jag va. Gänget liksom.

Heeelt vanligt.

Kusligt husligt.

2012-01-30T08:46:00.003Z

"Bokboxen är inte din vanliga litteraturblogg. I Bokboxen trängs de riktiga bokexperterna. De som vet vad du faktiskt vill läsa. De som kan alla klassiker och alla nyheter. De är bokhandlarna."

Och de har bjudit in mig på ett litet gästspel. Trevligt!

Här finns mitt gästinlägg.
Det handlar om varför vissa byggnader kan kännas kusligare än andra...

Bad hair?

2012-01-29T09:04:00.002Z

Felix: Mamma?
Jag: Ja.
Felix: Alfons pappa?
Jag: Ja?
Felix (försiktigt): Han är ... najs, och funny. Men ... bad hair?

Lördagsläsning.

2012-01-28T16:05:00.005Z

Jan Pienkowskis 'Haunted House', denna ljuvliga popup-bok som var min favorit som barn, och som är Felix favorit nu.

Samt Den recensionen i DN (hittar ej länk, tack du som mailade bilden).
Herregud.
Är det dolda kameran det här?

Infall:

2012-01-27T09:16:00.003Z

Tänk om man skulle göra papperskedjor till barnens födelsedagsvecka?
Gulligt och värt? Eller ren terapi bara?

Mvh,
Två romaner och en unge förra året, nu klar & lite vilsen utan stort projekt men på sama gång tom i bollen.

Fin bloggutmärkelse.

2012-01-27T08:43:00.003Z

Tack Anneli, jag blir jätteglad!

Jag kan omöjligt plocka ut några enskilda att skicka utmärkelsen vidare till.

Bloggandet och bloggemenskapen betyder så mycket för mig, kanske för att jag inte har arbetskamrater nära. Det här är mitt virtuella fikarum eller after work, så känner jag ofta.

Och alla råd och tips man fått genom åren, och all tröst och pepp, och alla skratt, herregud. Vilken ynnest.

Kan inte låta bli.

2012-01-26T09:40:00.003Z

Faksimil från Aftonbladet.

När någon fattar grejen.
Alltså, på pricken.
Klockrent.
Klockers.
Exakt.
Precis.
När någon tolkar och förstår mening och mål nästan djupare än man gjort själv.

Då känns det bra, minst sagt. Bra och underligt.

Det kom en bukett

2012-01-25T16:57:00.005Z

full med ljuvliga dimblå tistelblommor.
Tack alla fantastiska medarbetare på förlaget.

Och kolla vad fint de har de i bokhandeln vid Hötorget!

Tack snälla för hejarop och email och fina kommentarer och beröm, och länkar till de otroliga recensionerna i Aftonbladet och Helsingborgs Dagblad.
Jag är liksom alldeles ... häpen.

Oj vad detta värmde denna ruggiga och nervösa dag.

Så himla, himla glad - fantastiska bokrecensioner.

2012-01-25T07:47:00.005Z

Hos Calliope Books och Dark Places.
(Spoilervarning utfärdas om du som jag inte vill veta något alls i förväg - jag läser inte ens baksidetexter - men detta är rutinerade recensenter så inga större avslöjanden.)

Obeskrivlig känsla.
Varma tack!

(Nu ska jag snart sluta tjata om min nya romaaan.)

Ännu en film: "Spooky butterfly."

2012-01-24T15:29:00.003Z

Men titta, här sitter ju övriga gänget.

Filmtajm igen: Nya skor.

2012-01-24T11:11:00.004Z

(Ja, eftersom jag inte har något vettigt att framföra så fläker jag ut min ljuvliga ~~unge~~ accessoar här i stället.)

Hemligheter?

2012-01-24T09:56:00.004Z

Nej, inga hemligheter här!

Här är svar på några mailfrågor som kommit:

"Hur skriver man spännande och otäckt så att det inte blir för mycket, och inte heller för mesigt?"

Bra fråga. Och svår. Det som någon tycker är outhärdligt läskigt och våldsamt tycker någon annan är lamt. Men jag försöker att utgå från mig själv, och där är det viktigaste för mig att vara en aktiv läsare. Alltså, om något jag läser höjer min puls eller gör mig kuslig till mods försöker jag att ta av mig nöjesläsnings-hatten och analysera:

Hur gjorde författaren här? Varför reagerade jag med obehag eller kalla kårar? Hur skapade författaren stämning och spänning?

Och på det viset lär man sig.
Sedan är min förläggare expert på att hjälpa mig att skriva om och justera tempot så att det blir en bra takt i stegringen av spänningen.

"Vad har du för utbildning?"
Nioårig grundskola, tvåårig praktisk gymnasielinje (Reklam & Dekorationslinjen i Skara), ett år på komvux ca 5 år senare för att få högskolekompetens (jobbade som dekoratör och säljare emellan).
Sedan efter komvux en Masters (fil mag) i svenska och engelska med litteraturvetenskaplig inriktning (fristående kurser Högskolan i Skövde + Sussex University - heltid i några år).
Sedan ett och ett halvt års deltidsstudier i illustration (Brighton Universitys Arthouse-moduler; en komprimerad version av en Masters i illustration) medan jag jobbade på kontor och call centre.

Mystiska problem

2012-01-23T16:20:00.001Z

med internetuppkopplingen här hemma - återkommer snart.

Obeskrivligt härligt.

2012-01-22T11:29:00.007Z

Tistelblomman har fått en jättefin recension i Skånskan.
Liten spoilervarning utfärdas om du som jag inte vill veta ett skvatt om böcker i förväg.

Så nu sitter jag här och smålipar lättat och Greta fnissar och vi spelar Long and Winding Road och nu ska vi gå och köpa mjölk och champagne.
Helt vanligt.

Världspremiär på Bloggy: Filmtajm!

2012-01-21T19:27:00.003Z

Eller: Att bjussa lite på sig själv.

Mållös.

2012-01-21T17:03:00.006Z

Idag blev jag chockad.
E sa så här:
"Du, jag tycker att vi skiter i att ge barnen något på sina födelsedagar. Tårta och ballonger räcker så bra liksom, och det de får av andra.
Istället vill jag att du köper dig något, som en present från mig. Nåt totalt opraktiskt och lyxigt, som är så långt från hemmasunk och småbarnsvardag man kan komma. Nåt du kan ha på dig när du är ute på nån speciell jobbgrej, eller om vi hittar på något bara du och jag i den avlägsna framtiden. Vad sägs?"

Cue: Jag lipar.

Och undrar: Vem är du och vad har du gjort med min man?
Detta är alltså människan som givit mig två (2) presenter under 10 år. Aldrig en blomma, inte ens när vi fick barnen. Aldrig en mors dag-present.

Det ena jag fick var ett jätteäckligt underklädes-set (behån var genomskinlig med halvkupor + för stor och trosorna för små, no shit) som examenspresent från illustratörsutbildningen (?!) samt, när vi var nyyyförälskade; Ta-daa: Ett telefonkort.

P.S: Inser att jag ljuger och skäms gruvligt: Han gav mig även sin avlagda bärbara dator i tidernas begynnelse. Skitbra gåva, jag menar det.

Even cowgirls get the (baby) blues.

2012-01-20T16:04:00.001Z

Att vakna på morgonen och önska att det redan var kväll igen. Att man kunde snabbspola hela dagen.

För att dagarna känns som maratonlopp.

Så kan det bli. Så kan man känna ibland. Också när bebisen är relativt gammal, börjar närma sig året, och man faktiskt pausat frilansuppdragen nästan helt.

Min älskade lilla som går här så frustrerad och fyllevinglar så duktigt, och bokstavligen drar mig i kjolarna. Foträt ensamlek medelst ekologisk träslev ... not so much. Eller inte mer än 30 sekunder i alla fall.

Inskolning på förskolan börjar om två veckor och det är inte en dag för tidigt, så upplever jag det just nu. Och så skäms jag lite för att jag känner så, för det där med att förskola skulle vara så dåligt, rent av skadligt och att man minsann ska ta hand om sin egen unge själv för det är bäst, varför skaffa baaarn om man inte vill det, det sitter rätt djupt rotat ändå.
Fast man vet att det är projiceringar, att det handlar om andra saker än barns bästa.

Aldrig i h*lvete att det skulle vara "det bästa" för Felix och Greta att hänga med sin mammi i flera år.

Gör som Lina - läs Tistelblomman.

2012-01-20T14:14:00.012Z

Vacker bild helt fräckt snodd från Linas fantastiska blogg Lina kan rita fint.

Stort tack för fina ord Lina.

Jag blir skitglad och hedrad.
Är så nyfiken på Maran så jag kan dö, fick kisa mig igenom din blogg när du la upp bilder från arbetet. Det berodde på att jag inte ville veta nåt i förväg, inte på den ... öhum "glödande trollporren" (Aftonbladet).

Bonusgrej jag kom på:
Att Kicki, Lina, Angelica (Blondinbellas stylist) och jag alla medverkade på SalongK för 100 år sedan. Den där sajten för Kvinnor.
Som Åsa Mattsson sedan skrev en, vad jag förstår, rätt besk bok om: Salong F (har inte läst).
Där ser man.

Betyg: Fem stjärnor av fem!

2012-01-20T09:39:00.004Z

Tycker föredömligt koncisa recensenten Jennie om Tistelblomman.
'Läskig och fängslande' dessutom.

Jag blev så glad och hedrad när jag såg det. Helt varm inombords.

För det där är ju en av mina två hjärtpunkter:
1) Jag försöker skriva sånt som jag själv skulle vilja läsa.
2) Bara någon annan fattar grejen; får ut något av min bok, då är det värt allt.

Och känslan när det händer alltså! Wow.

Detta gjorde min dag.

Crunch crunch.

2012-01-19T14:45:00.002Z

SÅ lättpåverkad.
Snacksfrågan i föregående inlägg är boven i mitt drama.

Men detta är tyvärr bara bleka surrogat till svenska snacks.
(Som E tycker smakar "unket" - jamen skit i det då gubbj*vel.)

Frågestund.

2012-01-19T07:12:00.006Z

Suziluz har bollat vidare några frågor till mig. Kul!

Vad gjorde du för tio år sedan?
Bor ihop med en annan tjej nära Brightons pir, jobbar på call centre, skriver sporadiska kåserier och har precis blivit ihop på allvar med sköna grannen.

Vad gjorde du för ett år sedan?
Har varit gift med sagda granne i nästan 4 år.
Tokgravid med barn II, har vidriga "för"värkar (visar sig vara förlossning som smygstartat) hon kommer i vecka 35 men mår toppen så vi kan åka hem efter bara två dagar.
Jobbar som en gud genom detta: Vårdar tvåårskrisande & vintersjuk son, har boksläpp (Döden på en blek häst), ger intervjuer och fotograferingar, hembesök av DN, dubbelbloggning, chatt (bebisen föds dagen efter chatten om jag ej minns fel), jag skriver intensivt på två nya böcker (Tistelblomman och Jag väntar under mossan; min 1:a ungdomsbok som kommer i maj) medan hon tar tupplurar, jag tackar ja till tecknaruppdrag, tackar ja till roliga jobbluncher och släpar med bebisen, fixar barnkalas ...
Så här i backspegeln tänker jag bara:
"Herregud. Vad man klarar om man måste, och framför allt om man vill."
För jag minns det som en fantastisk tid, hoppfull och fin. Fick energi av att allt gick bra. Det är ju sisådär två månader efter en födsel som adrenalinet och lyckohormonerna (eller vad det nu är) tar slut, i alla fall för mig. Men det är en annan och lite mörkare historia.

Fem snacks du gillar?
OLW ostbågar, pistagenötter (-mandlar?), ost&kex, estrella grillchips med tortilladip, popcorn.

Fem sånger du kan hela texten till?
Inga. Min hårddisk har raderats på nåt sätt. Kan knappt melodierna till våra vanligaste barnvisor.

Fem saker du skulle göra om du blev mångmiljonär?
Betala lånen, köpa ett lite större hus på en gata jag gillar, resa, oroa mig mindre över finanserna omkring barnens framtid/skolgång, skänka mer.

Fem dåliga vanor:
Bara på en grej som stör mig så mycket att jag aktivt försöker ändra tankesätt: Jag kan gräma mig på tok för mycket över rena skitsaker. Typ ett felköp.

Fem saker du gillar att göra:
Kolla på nån dramaserie med E, pyssla, festa, käka, skriva autografer (haha skojar).

Fem saker du aldrig skulle klä dig i eller köpa:
Nä fan. Jag kan nog tänka mig att testa det mesta en gång, i rätt sammanhang.

Fem favoritleksaker:
Pappersdockor, utklädningskläder, pysselsaker, dator, bakgrejer.

Svara du också om du känner för det. Jag är nyfiken som skam.

Om du är nyfiken på Copy-yrket

2012-01-18T15:52:00.001Z

så skriver min kompis Tutt bra om det här.

Dagens beting.

2012-01-18T09:44:00.004Z

E har semesterdag för att vara med dotra (Pappaledigt? I UK? Med betalning? Mer än de två första veckorna? Hahahahahaaaaa = glädjelöst vansinnesskratt).

Jag har med andra ord eld i röven.
Förmiddagspasset: Ska läsa 8 böcker.
Eftermiddagspasset: Ska hugga i med två beställda noveller.

Vill du också hugga i med en novell, vinna bokpaket, publicering* samt evig ära?
Skynda då genast till Smålandsposten.

*När du sedan skickar följebrev med ditt bokmanus nämner du givetvis dylika publiceringar. Det noteras!

Spökvandring.

2012-01-17T12:46:00.007Z

Vi tog en promenad.
Det var skittråkigt.
Tills vi kom tillbaka hem igen och hittade sötisen på trädgårdsgången.

Som jag har letat.
Jag kan få en konstig slags halvmani omkring borttappade leksaker, delar och tillbehör som försvinner.
Stör mig enormt, får liksom ingen ro.
Har hört talas om andra som blir ~~lika~~ ~~störda~~ likadana.

(Jag misstänker att det var snart-treåringen med de djupa fickorna som tog ut Labolina på luftning.
Eller så gled hon ut själv genom nyckelhålet.)

Just nu: Hinsehäxan

2012-01-17T10:31:00.001Z

på Svt Play.
Njuter så av att se lite svenskt drama.

Ytligt: Mina 10 beauty-måsten.

2012-01-16T19:03:00.003Z

Kicki ber alla och envar som känner sig manade att lista sina 10 måste-ha-produkter.
Gör det du också och lägg länk hos henne. Och här också vettja!
Kul ju.

Utan inbördes rangordning:
1) Joico Color Endure Violet Shampo.
2) Sure Clear Aqua Spraydeodorant (i doften Crystal).
3) Matrix essentials Amplify 4 hårspray.
4) Elizabeth Arden 8 hour läppbalsam i stiftform.
5) Olay day cream uv sensitive (för fejset).
6) Rak pincett! Ingen fancy, tycker de blir slöa/skeva så fort ändå.
7) Urban Decay Big Fatty Mascara.
8) Lancome Le Crayon Kohl ögonpenna i 02 brun.
9) Glo Minerals under eye concealer (duo, i färgen Beige).
10) MaxFactor Facefinity Compact Foundation i färgen Porcelain. Billighetsklassikern i handväskan.

Bubblare:
- Dove brun utan sol+fuktkräm-allt i ett (fair to normal)
- Seche Vite Dry Fast Top Coat - snabbtorkande överlack är småbarnsförälderns bästa kompis.
- Schwarzkopf Osis + Dust It hårpulver - eller 'tupering i liten röd bytta' som vi säger.

Samt alla sköna mineralfoundationpuder och tillhörande lyxpenslar. Jane Iredale är nya favoriten, men ... kan inte komma ifrån att det är löjligt dyrt. Och att jag gärna vill ha lite mer täckande underlag, speciellt på vintern.

Okej, din tur.

Har gått omkring

2012-01-16T11:24:00.005Z

och tyckt diffust men intensivt synd om mig själv ett tag.
Grottat ner mig, flirtat lite med apati sådär.
Orkeslös.
Vill inte bli rörd av någon annan än barnen. Vill inte prata telefon. Vill inte ha på mig något annat än en 15 år gammal fleecetröja med snorfläckar. Vill bara äta chips. Ja, det gamla vanliga.

Så trött på't nu. Nog. Nog! Droppen var när E typ började gråta för att jag kramade honom och log. För att det var så länge sedan.

Så idag blev det dusch + smink (på bekostnad av att vi kom lite sent till dagis - men vad gör det då?! Ärligt talat? Är det inte just därför jag har flexibla arbetstider?!), tre urtråkiga sysslor understökade som jag skjutit upp i flera veckor, samt en uppiggande repa på SloganMaker.
Man måste ju se över sina vaaarumärken va.

Den obligatoriska tulpanbilden.

2012-01-16T07:24:00.000Z

Så!
Nu kör vi.
Ny vecka, nya tag.

Yes! Jag är årets vinnare i curling!

2012-01-15T08:28:00.002Z

Sonen hade sett några på leklandet som åt ROSA cupcakes förstår du, och det såg tydligen så himla my-hy-hysigt ut.

Så. Ge mig min medalj nu.
(Obs han åt lördagsmiddag också. Ca 3 gram middag.)

Den här klänningen alltså.

2012-01-14T16:14:00.004Z

Det är något med den jag gillar. Kan inte riktigt släppa den.
Förvuxen halloweenhäxa möter chanel-stjärnorna.
80-talsmidjan är kul. Längden är bra. Siden.

Hjälp mig please - är den nåt för mig att skaffa?

(Topshop för något år sedan. Verkar svårburen då den ofta dyker upp begagnad på ebay.)

Förr.

2012-01-14T11:08:00.002Z

När min bloggvän Tette gjorde om i sin lillhall och tapetserade den med Veckojournalen 1943 - 45 fick hon några klipp över som hon skickade till mig.
Tacksamt!

Därav dagens ord:
Pigbröllop
Blodnybildning
Lanternin
Huspräst
Stofftapet
Mamsell

Skrock.

2012-01-13T07:37:00.000Z

Ett märkligt skrock jag inte visste om innan jag flyttade till England är att påfågelsfjädrar skulle bringa olycka. Låter lite teaterskrockigt tycker jag.

Själv tar jag i trä, men där går gränsen för mitt magiska tänkande. Tror jag.

Visste du förresten att skrockfulla personer har mer otur än andra?
Sedan jag fick lära mig det genom Richards* vetenskapliga studie går jag alltid stolt och glatt under varenda stege jag ser.

*Professor i parapsykologi, toktrevlig, hjälpte mig en hel del med Styggelsen.

Ljuvligt!

2012-01-12T13:36:00.000Z

Du måste se denna.

Nervy nervy.

2012-01-12T09:46:00.008Z

"Om du kräks av nervositet över din tredje, vad ska jag göra då?"
Twittrade Pernilla Alm till mig igår. Hennes debutroman "Alltid du" blir Printz Publishings första svenska bok när den kommer i vår.

Kräks är kanske mycket sagt, men jag är nervös.
Det känns som om jag tagit en risk genom att variera mig och inte skriva en ny Styggelsen, eller en ny Döden på en blek häst.
E påminner mig om att jag kände precis likadant innan Döden kom ut.
Att jag ville dra tillbaka hela upplagan, bränna skiten.

Skäms lite för att jag är nervös också. Vem tror jag att jag är liksom? Spela roll. Big deal.
Jag har mötts av hyllningar (som jag inte riktigt kan ta till mig), dissningar, rena hån (mest från amatörrecensenter men ändå) och total likgiltighet förut och kan ärligt säga att det gjort mig starkare, jag skakade av mig, det är en del av jobbet.
Men nervös är jag alltså.

Är Tistelblomman mer personlig än de tidigare, är det därför? Frågar jag mig.
Nja. Nej.
De är ju personliga allihop på sitt sätt.

Gillar jag den mindre själv, och är därmed inte lika immun mot kritik?
Absolut inte.
Men:
"Man kan inte skriva en roman utan att veta vem man är, och man kan inte skriva en roman utan att visa vem man är", är det inte så Barbara Voors säger?
Den där exponeringen. Brallorna nere.

Tistelblomman finns att köpa nu.
Statusen "ej tillgänglig" försvann just.
På Adlibris till exempel.
Och om du är i Norge, på Tanum (dock inte översatt förstås).

Jag kan fresta med att boken är lila inanför det underbara skyddsomslaget av Jens Magnusson, och att den fungerar mycket bra som dörrstopp!

Tönten i mig skulle tycka det var skitkul om någon av er såg Tistelblomman i butik, knäppte en bild och mailade till: amanda.hellberg@gmail.com

För det är liksom först då det känns verkligt.

Om mina barn skrev en utlämnande bok om mig:

2012-01-11T10:08:00.002Z

"Hon var ganska sur men ganska snäll.

The End."

Böckernas landskap.

2012-01-11T07:46:00.001Z

Dagens bild är talande.

Platser snidade ur gamla böcker:
Konstnären heter Guy Laramee.

Har gjort födelsedagskort.

2012-01-10T12:22:00.003Z

Ska skickas till barnkanalen CBeebies för en chans att få en femsekunders personlig hälsning i TV-rutan på födelsedagarna i februari.

Påminner lite om studentskyltar tycker jag.
Rätt kul uppdrag, och helt kravlöst.
Felix fick bestämma motiven och självklart skulle lillasyster åka i sin favoritgrej: Blåa bilen.

Skriv om arbetslivet - få fem tusen kr.

2012-01-09T18:02:00.007Z

Författaren och bloggvännen Annelie har hittat en bra grej för dig som skriver och ännu inte är publicerad i bokform:
Föreningen Arbetarskrivares litterära stipendium.
Senast 15 jan - skynda skynda!

Hej Språkrådet! Här kommer mina förslag på nyord:

2012-01-09T12:56:00.003Z

(Appropå debaclet med Tjejsamla förstås.)

Pappagodis (= Söt barnprogramledare.)
Blindskita (= Att låtsas behöva ett toabesök bara för att få komma bort från sitt vidrigt tråkiga arbete i några minuter.)
Klädbög (= Typ jag.)
Gubbulimi (= Ja, du fattar.)

Idag är det cornflakes som gäller.

2012-01-09T11:23:00.002Z

Funkar det med.

Konstigt.

2012-01-08T15:57:00.001Z

Nu ligger den här på köksbordet, Tistelblomman.
Samma köksbord där den mestadels kom till.
Så satans märkligt ändå.

Att likna det vid att se sin nyfödda unge för första gången är möjligen en trött och överdriven jämförelse, men på en punkt stämmer det för mig:

"Oj. Nu är du alltså här, i fysisk form, fast du redan funnits hos mig så länge."

Den känslan.

Naturen.

2012-01-08T07:05:00.006Z

För att vara en person som aldrig har på sig smycken så äger jag en ohygglig mängd smycken.
Jo för det är ju mysigt att köpa smycken. Och att få smycken!
Perfekta små paket blir det.
Man blir glad!
Det är väl skatan i en. Samlaren.
Jag vill bara inte behänga min kropp med skiten.

Minns du när det kom pärlor i lösvikt i varenda leksaksaffär?
Träkulor och lädersnoddar. Fina mellanbitar i metall.
Och korv-scarfsen! Alla skulle ha en korvrullad scarf (paislymönstrad) hängande om halsen. En del hade tre ringar på sina! Hur uppstår såna flugor?

Och när det kom lösviktsgodisaffärer. Herregud. Hela affärer med bara lösviktsgodis.
Och Naturgodis. Haha vilken con.
Har alltid stört mig på Naturgodisets snobbiga attityd.

Alltså, man kan lika gärna färga jordgubbsbumlingar i samma kulör som lutfisk, höja hektopriset tre gånger och kalla dem Naturgodis.

Newsflash:
Socker. Kommer från ... NATUREN.
Stärkelse. Kommer från ... NATUREN.
Gelatin. Kommer från ... NATUREN.
Tobak. Kommer från ... NATUREN.
Ostbågar. Kommer från ... NATUREN.
Brännvin. Kommer från ... NATUREN.

God morgon förresten. Någon annan som är uppe?

Bilderböcker: Enkel fråga, halvenkelt svar.

2012-01-07T09:08:00.010Z

"Hur många tecken ska ett bilderboksmanus (för barn 2,5 till 6 år) ligga på?"

Svar:
Snoring Beauty är 5 400 tecken inklusive mellanslag. Den är nog avsedd för den aningen lite äldre gruppen, från tre år kanske. Ganska pratig.

Jag skrev just ett bilderboksmanus på 4 700 tecken (inkl mellanslag) över de 12 uppslag som är standardformatet.
Det kändes alldeles för mycket för just det projektet, så jag måste tänka till och snitsa till bättre.

En bok som ska högläsas ofta, ofta tycker jag gärna får ligga på ca
3 200 tecken. Tänk så skönt för den som läser. Och det är absolut inte "för lite".
Jag har testat, det blev inte så tokigt. Nästan som poesi.
Men passa dig för att rimma! Det gillas sällan och är typ omöjligt att översätta.
Det krävs en del jobb och grubbel när man jobbar med så avgränsat format.
Oj oj.

"I'm sorry I didn't have time to write something shorter", heter det ju.

Bokfest!

2012-01-06T10:46:00.007Z

Jag har fått böcker som jag ser fram emot att läsa.
(När jag kommer att hinna det är dock en annan femma...)

Tack Rabén & Sjögren för den franska barn- och ungdomsfantasyn Oksa Pollock: Det sista hoppet av Anne Plichota och Cendrine Wolf.

Tack Massolit Förlag för deckarsatiren Förkunnaren av Unni Drougge.

Tack Malin Roca Ahlgren för det fina mötet, och för din tvåspråkiga bilderbok om Leo: Var ligger Utomlands? (Vivlio)

Tack Hanna Lans för det fina mötet, och för din roman Som någon annan bäddar, om att gifta sig och bilda familj i ett annat land, och när det går fel. (Berghem Förlag)

Och tack Forum för Ninni Schulmans sprillans nya Pojken som slutade gråta.

P.S: Felix bläddrar alltid till bakersta fliken av vuxenböcker.
Tittar på författarbilden och säger: "Ah! En mamma."
Sedan sätter han sig och "högläser" med tillgjord liten gubbröst:

"A spooky mamma is in her house. A guy comes. Mamman säjer: Go away!
The End."

Smart sagt om detta ångestfyllda: Att stryka text.

2012-01-05T15:59:00.003Z

”När texten är skriven stryker vi det som behövdes för att skriva texten, men som inte behövs för att läsa den.”

Augustin Erba, grundare av Debutantbloggen.

Årets nya skribenter har just börjat glänta på dörren och dela med sig av sina resor mot utgivning. Missa inte det!

Samsovande syskon - tips?

2012-01-05T09:55:00.010Z

Tanken är att lilla F och lilla G ska flytta ihop i februari, när de är tre och ett.
Varsin spjälsäng till att börja med, tvåvåningssäng senare.

F flyttade ut från vårt sovrum när han var åtta månader (BVC i UKs rekommendation) och först då började han sova hela nätter. Vi hade helt enkelt stört honom.
Han är fortfarande i sin oversized spjälis (Es gamla).

Och jag och E har skilda sovplatser för han snarkar fortfarande en del trots viktminskning och jag vill inte sova med öronproppar. Det känns inte OK med småbarn i huset. Jag sover i samma rum som lilla G 80% av nätterna.

Vi har dragit på att flytta ihop dom.
Jag bävar lite faktiskt. Lilla G sover inte så bra, speciellt inte nu när tänderna kommer, och jag tycker synd om Felix om han ska behöva vakna massor med henne inne hos sig.
Jag är ju så ego med min sömn själv nu liksom, och så ska jag kräva att de samsover - när jag inte vill samsova med någon?
Fast... någonstans tycker jag ändå att det är min plikt att vara sömn-ego för annars skulle tillvaron krascha för alla fyra ärligt talat.

Eller de kanske vänjer sig snabbt? Det är i alla fall vad kompisar med erfarenhet säger. Hatar't i två veckor men sedan går det skitbra?
Han nannar ju med andra barn på förskolan hela tiden och det kommer hon också snart att (tvingas) göra.

Någon med erfarenhet som vill tipsa om lite do-s and don't-s?
Tack på förhand!

Med dig vill jag följa i vinter och vår.

2012-01-04T16:31:00.003Z

Boken har visst kommit från tryckeriet nu.
Om någon vecka och lite till är den nog redo för distribution.

Den är tydligen fin.
Det är ju det viktigaste.
;-)

Jag har frossat mer än vanligt i gamla hus, gamla romaner, gamla kläder och gamla prylar under arbetet med Tistelblomman.
Det har varit ljuvligt.
Men för två dagar sedan kände jag bara stopp, usch, nog.

Så satans trött på vintageklänningar.
Viktoriansk-gotisk arkitektur.
Regn och rusk och falnande ljus.

Men det gick över på tio minuter. Ha!
I know what I like.

A whiter shade of pale.

2012-01-03T09:15:00.005Z

Tette har lekt fram dessa coola bilder på mig och vår gata i en app som heter Snapseed.
Otroligt snygga, och passar dagens mood perfekt.

Fasen vad jag gillade att vara tokblonderad där ett tag kom jag på nu.
När feshår som mitt är precis, precis på gränsen till att bli lite förstört får det så skön struktur.
Har aldrig känt mig så dyrt skitig.
Väry Justify my Love.

Så jobbar ett proffs.

2012-01-02T08:41:00.004Z

Jag blir jätteinspirerad av att se, bokstavligen se hur Simona bygger sin nya roman.
Kolla här.

Jag kör också med post-its (när jag har några).

Och försöker tänka på varje enskilt kapitels dramaturgi.

Och tidslinje!
För varje bok måste jag göra en tidslinje på ett avlångt papper där alla personers födelse och eventuella död ritas in i olika färger. Så att man liksom ser alla. Vilka som levde samtidigt till exempel. Överlappande händelser. Samband?
De har varit verkliga ögonöppnare ibland, mina tidslinjer.

Hon har inget skyddsnät.

2012-01-01T19:38:00.003Z

Så hette en sång min lillasyster och jag hittade på.
Melodin var Trädgårsdags, eller Ballade pour Adeline.
Vi brukade sjunga den andfått medan vi gungade vansinnigt högt.

Vill inte spela på någon gråtfiol här, och är absolut inte bitter över min uppväxt med massa, massa böcker och massa, massa skratt, konstanta sommarjobb och extrajobb (ofta lika roliga som vedervärdiga), husvagnssemestrar och ett restaurangbesök om året (pizzerian i Byxelkrok, jag och min syster fick dela en capricciosa och en coca cola).

Men som jag försökte förklara för någon när jag pluggade:
"Det gör något med en.
Om man liksom bara har ... sig själv, ekonomiskt.
Hand to mouth.
Och hur mycket någon än skulle vilja hjälpa en så kan det bara handla om ett par tusenlappar.
Detta gör något med en som ung.
Med ens val.
Man tar inga risker, blir ganska ... safe. Det finns inte alltid tid och energi till så mycket kreativa experiment precis."

Hon har inget skyddsnät är en förbannat mycket bättre titel, non?

For auld lang syne, my jo,

2011-12-31T17:57:00.002Z

for auld lang syne,
we’ll tak a cup o’ kindness yet, for auld lang syne.

Varma tack för det här året, nya och gamla bloggvänner.
Varma tack.

Amelia lottar ut 5 ex av Tistelblomman!

2011-12-30T13:37:00.003Z

Samt kör en liten intervju med Yours Truly - i Amelia nr 1 (utkom 22 dec).

Det är hedrande att få vara med på ett hörn.
Verkligen ingenting man kan ta för givet när man inte är känd författare.

Trevliga som skam är dom som jobbar där också.

Dagens bild.

2011-12-30T08:07:00.000Z

Den nya öppenheten.

2011-12-29T16:29:00.006Z

Appropå det där tandläkarinlägget.
Lite motsatt när jag träffade fin husläkare i mellandagarna för att gå igenom en rad prover.
Min kropp har varit för jävla duktig under stor press de senaste åren och för första gången i livet har jag fått en förnimmelse om att ta hand om den lite bättre.
Snart flirtar man med fyrtio och man vill finnas där för barnen och ... ja.

Det var inget mästrande alls där utan nästan som en terapisession, lite otippat. Vet inte riktigt vem som terapeutade vem, det var blandat.
Jag fick förtroende.

Hon var intresserad av att skriva, och intelligent, och rund, och berömde mitt BMI och antydde att hon självmedicinerade med mat.
Vi pratade om stressfyllda yrken. Positiv stress, och negativ.
Offentlighet och kritik.
Drickande.
Mina leverprover, som var oväntat bra.
Även här antydde hon att hon hade personlig erfarenhet.

Vi pratade om att vara en duktig flicka, eller kvinna snarare, och att det också ofta är positivt trots att det dissas så väldigt.
Vad är alternativet, som sagt.

Och vi pratade om att intag av "ohälsosamma" varor kan bli lite som en rebellisk akt i en annars ytterst kontrollerad tillvaro.
Men att det inte heller är odelat negativt att vara "ohälsosam" mellan varven.

Everything in moderation, including moderation.
Det får bli mitt nyårslöfte.

Gretas år.

2011-12-28T11:06:00.000Z

The Creature, fem dagar, feb 2011
och
10 månader, dec 2011.

Funderade på att göra någon sorts sammanställning över 2011.
Över glitter och diskbänksvardag, glädjeämnen och bakslag.
Läsarmöten och författarfnitter.
Ledsenhet och tacksamhet.
Men.
Allt överskuggas ju av vår nya stora lilla kärlek:

Greta.

Som en blandning av McGyver och Jesus.

2011-12-27T15:57:00.001Z

Vill bara säga att Gnestakänslan glöder just nu.
*tips*

Hahaha så jävla bra.

Om medelålders medelklassmän, i en recension av en recension:
"... de [ser] sig själva som en blandning av McGyver och Jesus."

Kritik och kritik.

2011-12-27T09:03:00.002Z

Det finns en viss typ av kritik jag har extra svårt att ta, och det är hos tandläkaren.

När den säger: "Hmm, nej det är ju inga hål eller så, men här har du allt borstat lite väl ivrigt, oj oj, här nere har tandköttet dragit sig tillbaka. Du använder väl extra mjuk borste? Kanske borde tänka på att köpa elektrisk? Och vad har du egentligen för teknik när du borstar?"

Alltså, för mig är tandborstningstekniken ingenting jag väljer.
Så här är det jag gör, bara. Rent känns det, hål blir det icke.
En del av min essens. Jag går på feeling här va.

Och att få kritik för detta känns fan lite som att få kritik för hur man kn*llar.

Fantastisk tävling: Vinn skrivresa till New York!

2011-12-26T13:40:00.003Z

Skynda skynda till Ann Ljungbergs adventskalender, tävla senast 31/12.

Och sprid hemskt gärna eftersom minst 300 tävlingsbidrag måste inkomma om en vinnare ska kunna utses.

Lycka till!

Då dog jag söthetsdöden.

2011-12-25T11:16:00.003Z

När Felix kramade Tomten lite blygt och frågade:

"Hej Tomten, kom in, vill du ha en drink?
Did you bring a present for min lilla baby?"

Min tomte.

2011-12-23T08:11:00.001Z

(Illustration ur kommande ungdomsboken Jag väntar under mossan.)

Ha det bra nu, så hörs vi om några dagar.
Kram!

Någon fick en vacker grön klänning

2011-12-22T15:18:00.002Z

från mammas moster i Sverige.
Någon annan blev avundsjuk och tänkte:
'Det man inte har, och inte får, det tar man.'

När vi ändå är så muntra.

2011-12-22T11:11:00.005Z

Ur helgens Metro.

Erkänner att jag är mallig över att just mina ord hamnade i ingressen.

"Give them good copy" som man säger.

Kaffemaskiner på fik

2011-12-21T18:03:00.009Z

som låter som om någon härker, nej alltså jag vet inte.
Blir ju rädd.

I övrigt:

Blir rätt ledsen av julen, så är det bara.
Lyxledsen.
Skamsen?

Såg från bilen:
En ung, blekfet mamma, socialgrupp ... har-det-svårt, med två ungar i minas åldrar. Hon har klappat ihop på trottoaren. Två poliser hjälper ... eller anhåller de henne, jag vet inte, jag har jobbat mycket i butik, såg det hela tiden; hur "sjuka" kvinnliga snattare blev, hur ONT de plötsligt fick när man tog dem, fan, helvete. Hon som smockade sin tvååring i nyllet och skyllde stölden på honom.

Barnen är så prydliga, varmt klädda för att vara engelska, men ledsna och oroliga förstås. Polisen kramar lilla tjejen som krånglat sig ur sulkyn och vill till mamma.
SNATTARE, KNARKERS, tänker jag.
Och skäms.
Borde tänka järnbrist, sömnbrist, fattigdom, depression, dricker en gnutta för mycket, gör så gott man kan men orkar inte alltid. Gå. Stå.
Hur kul är det att snatta? Att knarka?

Kunde varit jag.

På vägen tillbaka:
Vi möter ambulansen.

Säger just nu bara som Ninni:
FUCK jul.

Dagens känsla:

2011-12-20T11:41:00.000Z

Jag är en bongotrumma med sprucket skinn.

Hedrad!

2011-12-19T13:41:00.007Z

Åh gud vilken middag det skulle bli. Jag kommer så gärna Maria.

Nu fick jag en flashback till bokmässans sista dag förresten. Och inte bara för att jag fick höra icke bloggbart skvaller om en mr Gaiman.

Jag sitter på fiket nära min gate på Landvetters flygplats och ska åka hem till UK.
Rösten är på upphällningen och jag är slut som artist men glad och nöjd. En räkmacka hjälper för stunden, majonnäsen funkar som smörjmedel.
Jag får syn på M A Numinen som smaskar vetebröd två bord bort. Han ser proper och trevlig ut. Det gör också en samling glada kvinnor och en man vid bordet intill. Någon bär en väska där det står "Finlandssvenska kulturattaché-tjosan" eller liknande och jag tänker 'What the hell', ler brett och charmigt (tycker jag själv) och harklar mig.
"Ursäkta men känner ni Maria Turtschaninoff, författaren?"
Jag tänker mig förstås ett gemytligt litet samtal om litteraturen i allmänhet och Marias förträfflighet i synnerhet medan vi väntar.

Men det kan jag tydligen glömma.
De stirrar äcklat på mig.
Ja, kanske inte precis äcklat men reserverat, nästan skrämt.
Detta är jag inte van vid! Vad står på?

"Nja", säger mannen slutligen. "Känner henne inte personligen, men hennes förläggare kommer säkert här snart. Ska väl med på samma plan."

Så vänder han sig demonstrativt bort.
Och jag krymper en halvmeter.

Rösten.
Min vidriga hesa tjackpundar-röst.
Tänk vad den gör mycket för hur man uppfattas.

Tips: "Stjäl som en konstnär."

2011-12-18T13:53:00.008Z

Å så bra om kreativitet och skapande.

En hel del tankegångar jag känner igen från annat håll.
Kanske främst från kloka Johanna. Speciellt detta med att man FÅR låta sig inspireras massor av andras verk.

Detaljer.

2011-12-17T12:06:00.000Z

Och där fick jag faktiskt lite pirr.

Litterära godbitar: Från fantasi till fantasy.

2011-12-16T10:05:00.000Z

Ett super-seminarium på Bokmässan som roade, informerade och berörde mig.
Finns här!

Hade dessutom lyckan att få möta alla tre talare i andra sammanhang under de där underbara galna dagarna i Göteborg i höstas. Jag golvades av den samlade värmen och intelligensen.

Tomtens elaka sidekick Krampus.

2011-12-15T11:03:00.000Z

Jag älskar honom på något sätt.
Alltså bara namnet.

Jag var ju en lucka

2011-12-15T10:15:00.003Z

(med utlottning av pocketbok!) i Enligt Os fina litterära adventskalender - skynda dit, tävla och vinn.

Say my name b*tch.

2011-12-15T08:16:00.000Z

Noterar roat att mitt namn på framsidan av mina böcker trycks mariginellt liiite större för varje bok.
Det märkte jag när jag uppdaterade skryt-kolumnen här till höger, och min hemsida.

Vem vet, innan jag dör kanske namnet är större än titlarna.
Hur nu det skulle kunna tolkas.

Omslagen ja.
Jag är ju fascinerad av tanken på att vi möjligen är den sista generationen författare som får grafiskt formgivna omslag på våra, om man ska tro ryktet, utdöende pappersböcker. Vars romaner har ett visuellt ansikte utåt.
Jag älskar ju det där. Att kunna se vad folk läser, att upplevelsen av den fysiska boken kan förstärkas genom skicklig formgivning.

Det ska bli spännande att se hur det tyska omslaget av Döden på en blek häst ser ut när den kommer 2012.

Svar om min ungdomsbok!

2011-12-14T09:13:00.004Z

Tack Janina för dina frågor i kommentarsfältet, jag svarar här:

Hej Amanda! Det vore kul om du ville blogga om din nya ungdomsbok - eller är den fortfarande hemlig?
Roligt att du frågar! Den heter 'Jag väntar under mossan' och den är inte hemlig, men den kommer inte förrän i maj och förlagets sommarkatalog är inte ute än så jag har legat lite lågt.
Och så har jag ju en ny vuxenbok på gång först, 'Tistelblomman' kommer 25 jan 2012, så det har liksom varit mer fokus på den med deadlines och lite intervjuer och så.

Är den på svenska eller engelska?
'Jag väntar under mossan' är på svenska! Utkommer på Bonnier Carlsen i maj 2012.

Är det skräck?
Ja, typ. Och lite fantasy kanske. Emmet tyckte att grundidén var så j-la otäck att han la in sitt veto men det sket jag i, haha.
"Blodisande och underhållande om en förtrollad sommar, med våra svenska oknytt i stora roller." Något sånt tror jag vi skrev ihop till korttexten. Lämplig från 11-12 år kanske.

Hur fick du idén att skriva en ungdoms?
Bokstavligen tvingad av en viss Philip Pullman när vi träffades på en förlagsfest i London 2009 och började snacka om nordisk folktro och skräck/spök.

Var det svårt/lätt jämfört med dina bilderböcker och vuxenböcker? Jag är så nyfiken!
Alltså, jag minns knappt, det var en gudabenådad skrivprocess. Jag har aldrig upplevt något liknande, karaktärerna och storyn liksom bergtog mig.
Men när jag någon gång blev osäker på vad som är OK och inte för den åldersgruppen hjälpte det verkligen att visualisera en 12 - 13-årig läsare. Fast jag skrev inte dramatiskt annorlunda än jag hade gjort för vuxna.

Minimalism

2011-12-14T08:22:00.000Z

is my middle name va.

Fuskhus i år. Skåptömmarhus. Gamla kristyrer och bös. Hade inte ens tänkt göra nåt hus men kompisarna gav oss en (skumt doftande) byggsats från IKEA.

Annars föredrar jag ju egengjord, kritvit och fast kristyr. Limmar även med den.
Men orka. ORKA.

Fick i a f ännu ett pojk-wow.
Sedan länsade han halva taket på 'the treat house' en kvart.
Jaja.
"Vore ju tortyr att tvinga en 2,7-åring att inte äta från detta", som E sa.

Dagens lusse-spöke.

2011-12-13T07:51:00.001Z

Konstnär okänd.

Jag ville bara ha en sak:

2011-12-12T10:12:00.000Z

Den blicken.
Och det fick jag ju.

Samt ett bonus-'wow'.

Tack för det, grilliga lilla plastgran i trångt pojkrum.

Budgetfix.

2011-12-11T17:05:00.003Z

E har just slingat mig här hemma.
Jag är skitnöjd med resultatet och stolt över honom.
Han hade nog lite nybörjartur också.

Tack snälla Mercyfuck-Anna för råd, vi gjorde exakt som du sa med riktig hätta.

(Fast ... detta är verkligen inget jag rekommenderar om du har tid och råd med frisör.
Kändes rätt hit-or-miss, och stressigt för honom.
Men jag hade liksom inget att förlora.)

Det exakta ögonblicket när hon börjar fatta

2011-12-11T09:32:00.002Z

att livet kan vara formidabelt.

Hon står så där 20 minuter i stöten och bara, liksom, tillber den.
Gungandes och hummandes:
"Flow-wer, flow-wer."

Allt du önskar kan du få?

2011-12-10T08:03:00.004Z

Hej.
Förlåt men jag är så sur.
Gammal hederlig julilska.

På allt och på ingenting speciellt.
Stort eller smått , det spelar ingen roll, jag diskriminerar inte.

Men en evig favorit på min vredestopp är Paulo Coelhos äckliga ord om att när man vill något, ja då samverkar hela universum för att hjälpa dig åstadkomma detta förstår du.
("When you want something, all the universe conspires in helping you to achieve it.”)

Jaha.
Det är alltså därför vi har så extremt lite smärta och elände i världen. Universum hjälper till, när du verkligen vill. La-la-laa.

Ligger vaken på natten och riktigt hetsar mig själv till nya saker att sörja över och störa mig på tills jag nästan får hjärtklappning.
Sunt.
Jättesunt.

Fast nu vet jag.
Jag ska basera en ny romaaanskurk på Coelho.

LÅÅÅNG pausfågel nu.

2011-11-18T20:24:00.004Z

Jag ger dig: Mitt mini-mini-pepparkakshus på rund knäckemacka.

Inser mina begränsningar.
Deadlines som krockar.
Saker som ska tryckas. Sista handpåläggningen. Nerver. Sista chansen att fixa sådant som inte riktigt sitter. Tacksamhet. Kritik och raka rör.
Fokus.
Fokus!
Allt är ord, känslor, platser och stämningar.
Nu jävlar.

Vi ses igen 10 december.

Drömmer mig tillbaka

2011-11-18T08:07:00.001Z

till den enda skrivarkurs jag gått, på Corpus Christi College i Oxford.
Fast då hade jag redan fått min första romaaan antagen.

Vi hade just flyttat hit, bodde i princip mitt emot college då (hyrde), och väntade på att få flytta in i huset vi köpt. Det var en väldigt vintrig vår som synes.
Och jag tecknade Snoring Beauty som en galning.
Och skrev på Döden på en blek häst som en galning.
Och blev gravid (med Felix) runt midsommar.
Släppfest för Styggelsen den hösten, då åkte vi till Sverige.
Ett overkligt år.

Jag fick kompisar på den där kursen. Det var fint. Och så fick jag träffa Joanne Harris och P D James och flera andra författarstjärnor. Inspirerades att skriva direkt på engelska. Kände att jag faktiskt kunde det.
Och collegemiljön ... alltså, det är ju något speciellt.

Har ätit tre.

2011-11-17T12:07:00.000Z

(För visst är den en sådan damen suger på nedan?)

Dagens mål:

2011-11-17T07:53:00.002Z

~~Synopsis på ny romaaan.~~
Nope.
Tar tillbaks.
Annat måste komma före.

P. S. Camilla Läckberg hade rätt: Elizabeth Georges bok om skrivande; Write Away, är riktigt läsvärd.

Dagens andra projekt:

2011-11-16T16:53:00.002Z

(skojar)

Dagens framförhållning.

2011-11-16T09:11:00.002Z

Stopp, tänk.

2011-11-15T09:52:00.006Z

Det blev motsatsen till NaNoWriMo för mig i år.
Jag plöjer inte på med en massa ord om dagen.

Försöker i stället tänka på stommen och berättarstrukturen.
Stämningar, röda trådar, karaktärernas motivation.
Vad, vem, hur och varför?
Grundtonen i min nya berättelse.

Det där som jag inte vill ska synas utan anas. Den riktiga historien, under ytan.

Och jag tänker på avgränsningar.
Skissar, gör mind maps.
Bollar plotten med maken.
Vi tycker att vi har lite bättre koll numera, vi har fått "förläggarblick" för när det blir för mycket, för spretigt. Då skalar vi av, redan på synopsis-nivå.

Jag planerar studiebesök.
Bollar perspektiv, person och tempus med medarbetarna på förlaget.
Får bra råd.
Läser böcker om skrivande och blir inspirerad.

Men vet också att i slutändan är det upp till mig. De små grå, och sittfläsket.

Att jag kan göra vad som helst - bara det funkar.
Blir lite nervös av att tänka så. Nervös på ett bra sätt.
Ibland glittrar det till och jag tänker "Åh, det där gillar jag själv!"
Och då vet jag att andra också kommer att göra det.
Inte alla förstås. Men några.

"Författaryrket är en tredjedel att skriva, en tredjedel att läsa, en tredjedel att tänka."
Ungefär så skrev Lina Forss nyligen.
Det tyckte jag var bra.

En sådan dag

2011-11-14T20:57:00.003Z

när jag till slut fick ryta åt mig själv i spegeln, högt, på bred västgötska:
"Männ va faan, ryck öpp däj, dä ä ingen som har dött."

Sedan tog jag på mig jättemycket ögonsmink (blev fult, men också spännande) och kände en viss stolthet blandad med skam över att jag inte längre är så kontrollfreakig:
Jag glömde bort att det var svenska Fars Dag igår.

Två proffs och en tönt

2011-11-13T20:03:00.002Z

på Bokmässan -11!
Kunskapskanalen ger: Seminarium med Läckberg, Neij & Hellberg.

"How to write mysteries"

2011-11-12T16:01:00.003Z

av Shannon OCork.
Läser jag om just nu.

Många böcker om skrivande är i princip värdelösa.
Inte denna. Verkligen inte.
Jag hade glömt hur jefla kul och matnyttig den är, även om jag nu inte skriver regelrätta "mysteries" (deckare?) efter formula. Inspirerande helt enkelt.

Jag köpte min bok bättre begagnad på Amazon.
GULD värd om du vill skriva nåt spänning/mord/deckar-relaterat med siktet på utgivning.
*tips*

Dagens köping:

2011-11-12T10:35:00.003Z

-Mjukismaterial.
-Marinblå.
-Paljetter!
-ÄRMAR!
-240 kr.
-En 50-årig konsument med stl 40-42 har givit den "fem av fem" stjärnor i recensionen - "I just didn't want to take it off!".

What's not to like?
Hej december.
Hej ljusslingor och mysjazz och paté och bubbel.
Hej polkagriskäppar och knäcka nötter och Christmas Specials på TV.

(Hej kliande hals?
Nej. Jag väljer att lita på konsumenten ovan.)

Kära november,

2011-11-11T16:20:00.002Z

We are killing you softly.

Not the other way around, m-kay?

Reklam från Studentbostäder i Oxford.

2011-11-11T08:07:00.000Z

(Ursäkta om jag bloggat detta förut. Kan ha gjort.)

"Lamt hår

2011-11-10T12:57:00.002Z

och praktisk jacka - herregud, du skulle inte kunna se mer svensk ut."

- Min man
("Emmet - smart kille. Och oerhört dumdristig."
- Min pappa)

Man ska inte gnälla

2011-11-10T08:51:00.007Z

men är det bara jag som tycker att den hyggliga sovrutinen man hade kraschar totalt i och med tannabrytningen?
(Som i o f krockat med första stora höstförkylningen för lilla G?)

I natt gick jag och la mig 22:00 och var uppe och vankade med henne, gallskrikande trots maxdos painkillers + nattamat,
23:30 - 01:15
02:00 - 03:00
05:00 - 07:00
när jag släpade mig ner till E & F och sa "TA HENNE (innan jobb/dagis) JAG MÅSTE SOVA EN TIMMA JAG ÄR REDO ATT DRÄPA MIG".

Adrenalinpåslaget i ens egen mage efter allt det där skrikandet alltså. Man mår ju illa. Somna om själv efter ett sånt race (eller tre)? Ööö, nä.
Empatin för hennes plågor? Sjunker, tyvärr. I takt med att timmarna går. Man avskärmar sig? Och skäms.

I vanliga fall räcker det att buffa'na lite när hon vaknar. Kanske en liten slurk vid 2 - 3-tiden fortfarande men somnar om bra.
(Hon sov som regel 19:30 - 06:30 med max en timmas vakentid under natten - men den tiden kanske är förbi nu?)

Jaja.
Hon lever och jag med.

Nej nu skiter jag i det här

2011-11-09T11:26:00.000Z

och går och tar en pub-lunch.